Offentliga marknaden 2017 Allt om nyheten

Notan för bevakning har ökat till rekordnivå

Polisbrist och ökad brottslighet gör att kommuner och landsting köper mer bevakningstjänster. Förra året hamnade total­notan på 1,6 miljarder, visar unik statistik. Kommunernas nota låg på drygt 1 miljard kronor, en ökning med nästan 50 procent sedan 2014.

Kriminella gäng trakasserar vårdpersonal. Politiker hotas. Stök i skolor och på bibliotek. Samhällsklimatet hårdnar, samtidigt som det är stor brist på poliser.

För att skapa trygghet och upprätthålla ordning köper kommuner och landsting i ökad grad in bevakningstjänster från säkerhetsföretag.

Förra året låg kommunernas nota på drygt 1 miljard kronor, en ökning med nästan 50 procent sedan 2014. Motsvarande siffror för landsting och regioner var nästan 600 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 procent på tre år.

graf38

Det är första gången det går att visa samlad statistik på området, tack vare att Dagens Samhälle har tillgång till konsultföretaget Doublechecks databas.

I statistiken ingår köp av tjänster från bolag som i huvudsak ägnar sig åt säkerhetsverksamhet. Som väntat är det landets tre största kommuner som köper in de största volymerna

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är man bekymrad över att kostnader för trygghet och ordning läggs över på kommuner och landsting.

– Det är helt klart att polisbristen bidrar till det här. Kommuner måste gå in och täcka upp för staten och det ser vi väldigt allvarligt på, säger Greta Berg, expert på brottsförebyggande frågor på SKL.

Kommunerna breddar användningen av bevakningstjänster. Traditionellt har det handlat om väktare som bevakar kommunala fastigheter på nätter och helger. Men Uppsala har exempelvis upphandlat ordningsvakter av ett säkerhetsföretag för att komma till rätta med ordningsproblem i centrala staden.

– Ett av skälen vi anförde i ansökan om att få ha ordningsvakter var att polisen har svårt att hinna med den här sortens arbete, säger Anders Fridborg, säkerhetschef i Uppsala kommun.

En annan faktor var att Uppsalaborna känt att tryggheten försämrats.

– Vi lyfte särskilt fram undersökningen ”Liv och hälsa ung”, som visar att flickor i årskurs två på gymnasiet känner sig mer otrygga. Nära hälften kände sig trygga 2013, mot knappt 20 procent 2017.

Ordningsvakter ersätter inte poliser, men har till skillnad från väktare vissa befogenheter enligt polislagen. De får avvisa personer, använda handfängsel och till och med gripa personer. I Uppsala rör de sig över ett stort område.

– Det är ungefär 1,5 kvadratkilometer. Om inte det är Sveriges största så är det i alla fall ett av de största områden som ordningsvakter fått tillstånd att gå inom, säger Anders Fridborg.

Det tar tid innan det går att säga om ordningsvakterna har ökat känslan av trygghet hos medborgarna, menar Anders Fridborg. Men kommunen gör veckovisa uppföljningar.

– I slutet av september hade ordningsvakterna sedan starten i början på juli gjort nära 2 000 ingripanden eller aktiviteter, säger Anders Fridborg.

Det handlar om att tillrättavisa cyklister som kör på gångbanor, avvisa personer som dricker alkohol på allmän plats eller agera mot störande ungdomsgäng.

Samarbetet med polisen fungerar väldigt bra, enligt Anders Fridborg.

– Vi har avstämningar med lokalpolischefer som bara är positiva.

Göteborgs stad ska göra en liknande ansökan om att ordningsvakter ska få agera inom ett större område i centrala delarna.

Vanligt förekommande är att kommuner samarbetar med näringsliv och handel.

I Örebro delar kommunen och handlarna i city på ordningsvakter. För tre år sedan införde Örebro dessutom något de kallar sociala väktare.

– Det är extratjänster som vaktbolaget gör. Det har ett socialt ronderingsuppdrag i bostadsområden. Väktarpatrullerna är brandutbildade och ska kunna ta hand om enklare bränder innan räddningstjänsten kommer, säger Patrik Wallin, strategisk brottsförebyggare i Örebro.

– Sociala väktare är en post vi inte hade tidigare, så det är klart att kostnaderna blivit högre de senaste åren.

Väktarna är också extra öron och ögon i bostadsområden och rapporterar kontinuerligt till kommunen.

– Det här hänger ihop med den sociala problematik som kom i kölvattnet av Husbykravallerna för ett par tre år sedan, säger -Patrik Wallin.

På landstingssidan är huvudstadsregionen överlägset störst köpare av bevakningstjänster, med nästan 289 miljoner kronor. Det beror på kollektivtrafiken, Storstockholms lokaltrafik (SL), som drar enorma resurser för trygghet och ordning, hela 222 miljoner.

Västra Götalandsregionen har kraftigt ökat notan för säkerhetstjänster. Bakom ligger bland annat att trygghetscentraler har inrättats vid de fyra största sjukhusen. De ger i första hand råd till medarbetare i frågor om personskydd, brandskydd, inbrott med mera och är nåbara 24 timmar om dygnet året runt.

– Trygghetscentralerna kom till eftersom vi har vaknat upp och sett att vi måste ha tryggare miljö för medarbetare, patienter och besökare, säger Anders Kullbratt, planeringsdirektör och biträdande sjukhusdirektör på NU-sjukvården i Västra Götaland.

Dominerande leverantör är Securitas, som sålde tjänster till kommunerna, landsting och staten för nästan 1,5 miljarder kronor förra året.

Säkerhetsbranschen är enorm och växande, omsättningen uppgick till 35 miljarder kronor 2016. De tar en allt större plats i trygghetsarbetet, och samarbetet med polis och kommun fungerar oftast väl.

Ett bekymmer för företagen är att kommuner gör så olika. Branschorganisationen Säkerhetsföretagen förespråkar Oslomodellen, som infördes i Norge efter Breivikdåden.

– Den innebär regelbundna tisdagsmöten mellan polischefen i Oslo och driftscheferna i säkerhetsföretagen. När man har den regelbundenheten får man en helt annan effekt av samarbetet. Det ser vi bland annat i Götene, säger Li Jansson, branschchef och vice vd för Säkerhetsföretagen.

En fråga som då och då dyker upp är om kommuner ska få rätt att anställa egna poliser. Framför allt lanseras idén av lokala representanter för de borgerliga partierna.

På Kristdemokraternas riksting handlade flera motioner om kommunala poliser. Förslaget röstades dock ner och rikstinget nöjde sig med partiledningens förslag att kommunerna ska kunna vara med och finansiera poliser, men att de ska ingå nuvarande polisorganisation.

Flera av Moderaternas länsförbund vill också ge kommunerna rätt att anställa poliser, bland andra Sörmland. Men Moderaterna i Stockholms län är emot förslaget, liksom partiets rättspolitiska talesperson Tomas Tobé.

Lista: Stockholms län slukar väktarresurser
De tio landsting/regioner som köpte mest från bolag registrerade som säkerhetsbolag under 2016. Förändring sedan 2014.

 

Källa: Uppgifterna kommer från DoubleCheck, som varje år samlar in leverantörsreskontran från Sveriges kommuner, landsting/regioner samt statliga, upphandlande myndigheter. Dagens Samhälle har fått tillgång till den databasen och sorterat ut bolag indelade under verksamhetskod 80.100, vilket är bolag som i huvudsak ägnar sig åt säkerhetsverksamhet. Siffrorna visar bolagens fakturering till respektive kommun för kalenderåret inklusive moms.

Även om bolagens huvudsakliga verksamhet är bevakningstjänster kan även annat inkluderas, såsom exempelvis bemanning till receptioner och p-vakter, vilket kan påverka bilden i enskilda kommuner.
 

Fakta
Olika befogenheter

Väktare: Är anställd på ett bevakningsföretag auktoriserat av länsstyrelsen. Väktare får bara ingripa som vem som helst i samhället, ett så kallat envarsgripande. 

Ordningsvakter: Utbildas och lyder under Polismyndigheten, men är anställd av uppdragsgivaren eller ett bevakningsföretag. Har vissa polisiära befogenheter, som till exempel att omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande. Är rapporteringsskyldig gentemot polisen.

Polis: Har 2,5 års utbildning och befogenheter att begränsa människors fri- och rättigheter, använda våld, reglera trafik, bryta mot trafikregler, bedriva förundersökning med mera. Anställd av polismyndigheten.

Fakta
De största väktarbolagen

Väktarbolagens fakturering på den offentliga marknaden 2016. Klicka på bolagen för mer information.

 

Fakta
Så här får du tillgång till Offentliga marknaden

Dagens Samhälle har för sjunde året i rad granskat de affärer som görs mellan privata aktörer och offentlig sektor. I år med hjälp av databasen Doublecheck, som samlar in leverantörreskontran från kommuner, landsting/regioner och myndigheter. 

Ta del av kartläggningen i Dagens Samhälles nya databastjänst Offentliga marknaden 2017. Till prenumeranter erbjuder vi tjänsten utan kostnad.

FÖR DIG SOM ÄR PRENUMERANT: Logga in på Mitt konto och ta dig med ett klick vidare till tjänsten Offentliga marknaden. (Obs du måste koppla ditt prenumerationsnummer till ditt digitala konto för att du ska få tillgång till tjänsten. Det gör du enkelt genom att skriva in ditt prenumerationsnummer.) 

FÖR DIG SOM ÄR PRENUMERANT MEN SAKNAR KONTO: Skapa ett digitalt konto genom att klicka här. Glöm inte att skriva in ditt prenumerationsnummer. Med ett konto får du inte bara tillgång till Offentliga marknaden utan också till e-tidningen.

ÄR DU INTE PRENUMERANT: Du kan få tillgång till Offentliga marknaden genom att bli prenumerant. Alternativt kan du köpa tillgång till tjänsten separat för 895 kr exkl moms. Skapa ett konto och beställ tjänsten Den offentliga marknaden 2017 via ditt konto.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.