Nej till statlig skola

Drygt tre av fyra kommuntoppar säger nej till ett förstatligande av skolan. Besluten ska tas där lokalkännedomen finns och staten har inte imponerat med de verksamheter som den ansvarar för, är återkommande argument.

De sjunkande resultaten i den svenska skolan är ständigt omdebatterade. Liksom skillnaderna mellan kommunerna. De som hävdar att det vore bättre att staten tog tillbaka huvudmannaskapet, som övergick till kommunerna 1991, framhåller ökad likvärdighet som det tyngsta argumentet.

Lärarnas Riksförbund driver hårt att kommunerna ska tas ifrån ansvaret för skolan. Av partierna är det Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för ett förstatligande.

En stor mätning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att det bland väljarna finns en tydlig opinion för ett statligt övertagande av skolan.

Men vad tycker de som faktiskt har ansvaret? Dagens Samhälle har med en enkät frågat alla landets kommunstyrelseordförande: Anser du att skolan bör förstatligas? Resultatet är solklart. 77 procent svarar nej, 14 ja och 9 vet ej.

Bland den klara majoritet som vill behålla skolan kommunal är ett argument dominerande: skolan har stor lokal betydelse, kommunerna har bäst kunskap om förutsättningarna och bör därför ha ansvaret.

– En helstatlig skola innebär att beslut, exempelvis om en besparing, tas i Stockholm, långt från eleven. Hur ska en missnöjd förälder då kunna möta politikerna och ifrågasätta deras beslut? I dag kan de kliva in på stadshuset för ett möte, kommenterar Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna.

Bo Frank (M) i Växjö var ordförande i den lokala skolstyrelsen när skolan var statlig och tycker inte att det var bättre ”när man i Stockholm bestämde antalet lärartjänster i varje kommun.” Han har i enkäten sagt nej till förstatligande, men medger att han var lockad att svara ja.

– Då kunde kommunen hänvisa till staten. Men även då skulle det ställas krav på kompletterande kommunala tillskott.

Bland dem som säger ja till ett förstatligande är det dominerande argumentet att det skulle ge en bättre likvärdighet. Förespråkarna för en statlig skola finns i både små, medelstora och stora kommuner, med en viss övervikt för de små. 

– Sverige slits itu av de olika förutsättningarna för skolan. Fattiga kommuner kan inte rekrytera och betala den lärarkompetens som rika kommuner kan, säger ­Micael Glennfalk (M) i Vimmerby.

Torbjörn Lidberg (S) i Boden är orolig för hur de små ska klara skolan och konstaterar att hans kommun sparat in på såväl elevassistenter som kamratstödjare.

Hans partikamrat i Arjeplog delar hans oro:

– Jag tror att vi mindre kommuner kommer att ha stora problem inom kort; ekonomiskt naturligtvis, men också med styrning, ledning och små enheter, kommenterar Britta Flinkfeldt Jansson (S) sitt svar att staten bör ta över.

Både hos förespråkare för och motståndare mot ett förstatligande finns en irritation över rikspolitikernas vilja att ständigt ”lägga sig i” och komma med nya uppgifter inom skolans område.

– Det är ”omöjligt” att vara lokalpolitiker när regeringen tar befäl över skolan, verksamheterna och lönerna, och inte tillskjuter pengar till kommunerna för genomförandet. Då är det bäst för oss alla att regeringen tar över och genomför sina förslag, anser Ulla-Maj Andersson (S) i Nordmaling.

Slängarna mot staten är många i enkätsvaren. I vilka avseenden har den visat att den är bättre på att styra? är en återkommande fråga. 

Stig Henriksson (V) i Fagersta går emot partilinjen och vill behålla skolan kommunal. Han frågar sig vilka framgångsexempel de som förespråkar ett förstatligande har i tankarna:

– SJ? Försäkringskassan? Arbetsförmedlingen?

Bland socialdemokraterna som svarat på enkäten säger 16 procent ja till förstatligande, bland moderaterna är siffran 12 procent. Hela 31 av de 32 centerpartister som svarat säger nej till ett förstatligande.

– Jag är övertygad om att vi som lever närmast verksamheterna är bäst lämpade, säger Falkenbergs Mari-Louise Wernersson i en typisk Centerkommentar.

Politikerna är i otakt med väljarna när det gäller frågan om ansvaret för skolan. 

SOM-institutet vid Göteborgs universitet mätte 2011 i sin stora riksundersökning folkets syn på huvudmannaskapet. 

Närmare 50 procent svarade då att det är en bra idé att låta staten överta ansvaret för skolan från kommunerna. Knappt 20 procent var emot. Resten hade ingen uppfattning.

De som sympatiserar med V och FP är mest positiva till förstatligande, men det finns en klar övervikt för inom alla partier.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 25, 2013.

Expert: Återinför länsskolenämnder

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.