Kommuner har en naiv syn på extremism

Många skönmålar, nonchalerar eller är bara naiva. Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, kritiserar kommunernas hantering av problemet. Kommunerna bör ha planer mot extremism, förklarar hon.

De tre unga män som förra veckan utförde attentaten i Paris var uppvuxna i Frankrike. Det hade undgått myndigheterna att de radikaliserats till den grad att de var beredda att mörda i sin religions namn.

På samma sätt missar det svenska samhället att svenskar förvandlas till islamistiska extremister som reser till Syrien för att strida med jihadistgruppen Isis.

Säpo uppger sig känna till identiteten på 130 personer, varav 80 har återvänt till Sverige, men mörkertalet är stort.

I somras fick Mona Sahlin regeringens uppdrag att samordna samhällets insatser mot jihadism och annan våldsbejakande extremism. Konferenser i Stockholm, Göteborg och Malmö markerade i december starten på uppdraget. I Umeå arrangeras en fjärde konferens och under 2015 ska totalt 100 kommuner ha fått besök.

– Jag är som en stor kopplericentral, kunskap ska ut till dem som behöver använda den, säger Mona Sahlin.

Vilken roll spelar kommunerna i det förebyggande arbetet?
– De spelar en viktig roll. Men det finns kommunfolk som säger: ”Jätteviktigt arbete, Mona, men vi har inga extremister här”. Då försöker jag säga att den dagen extremisterna dyker upp är det bra om de har en handlingsplan och vet hur de ska jobba. Är det något jag verkligen vill begära så är det att alla kommuner har en handlingsplan mot extremism. 

Hur många har en sådan plan?
– Vi har bara påbörjat arbetet med att ta reda på det. Jag kan i alla fall säga att det är väldigt många kommuner som lite naivt inte ser att de har de här grupperingarna och riskerna. Det är allvarligt.

Säpo framhåller att Göteborg kommit särskilt långt. Delar du den bilden?
– Ja. Göteborg har problem som de länge varit ärliga att erkänna. Det här får inte vara en tävling mellan kommuner i att berätta om hur fri man är från problem.

Menar du att kommuner mörkar?
– Mörkar är lite hårt uttryckt, men många är inte så pigga på att dela med sig av att man har det svårt och jobbigt, då tolkas det som ett misslyckande.

Kan du ge något exempel?
– Nej, jag lyfter fram Göteborg i stället. De har visat hur tufft de har det, vad de har gjort som har funkat och vad som inte har funkat. Örebro är ett annat bra exempel. Jag var i området Vivalla i höstas, därifrån 17 stycken har rest, och det är väldigt mycket. Där kände man ett väldigt förtroende för en myndighetsgrupp, som var den enda människor tyckte fanns i Vivalla.

Och vilken var det? 
- Gissa!

Polisen? 
– Ja, och det är något att fundera över. Många kommuner och politiker har övergett förorterna. De politiska partierna dyker möjligtvis upp när det är valrörelse, om ens då. Extremistiska grupperingar rekryterar på missnöjet som de väcker: ”Ni hör inte hemma här så kom till oss, här får ni ett sammanhang, här betyder ni något.” Ungefär så föreställer jag mig att Isis resonerar. 

Fakta
Göteborg har kommit längst

Göteborg har kommit längst bland de tre storstäderna med att förebygga radikalisering och rekrytering till s k jihad­resor, enligt Mona Sahlin och Säpo.

Sedan i oktober finns ett samarbete där social resursförvaltning, stadsdelar, polis och civilsamhället regelbundet växlar information och erfarenheter.  

– Men vi har inte gjort så mycket i form av aktiviteter. Precis som många andra kommuner står vi frågande inför vad vi kan göra och vilken effekt de eventuella insatserna kan få, säger Sven-Johan Dahlstrand, enhetschef på social resursförvaltning.

Arbetet handlar just nu om att identifiera olika parters ansvar. Senare under våren kommer personal från socialtjänsten att utbildas i fenomenet islamistisk extremism. 

– Det ska också finnas en kedja för vart allmänheten kan vända sig när det uppstår frågor, säger Sven-Johan Dahlstrand.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.