Moderat missnöje med flyktingmottagandet

Nästan hälften av landets moderata kommunstyrelseordförande anser att de inte klarar ett bra flyktingmottagande. Bland annat pekar de på att dagens system leder till kortsiktiga och dyra lösningar.

Dagens Samhälle har frågat landets kommunstyrelseordförande hur de ser på sin kommuns mottagande av flyktingar/nyanlända. 78 procent anser att de når upp till ett mottagande och en integration med bra kvalitet, 22 procent att de inte gör det.

Bland de moderata kommuntopparna svarar dock nära hälften att de inte klarar kvaliteten. Kävlinge, Nacka, Vellinge, Danderyd och Lomma är exempel på kommuner där den högsta politikern ger mottagandet underkänt.

– Vi har klarat mottagandet i antalet personer hittills. Men det leder till dyra, kortsiktiga och ibland dåliga lösningar för såväl de nyanlända som kommunen, säger Mats Gerdau (M) i Nacka.

– Ersättningsnivåerna är för låga. Kostnaderna för skolan ökar och det är svårt att få in de nyanlända på arbetsmarknaden, säger Carina ­Zachau (M) i Örkelljunga.

Våren 2016 infördes bosättningslagen, som innebär att nyanlända placeras i kommunerna enligt ett kvotsystem. Det har gjort att kommuner som tidigare hade ett relativt lågt mottagande nu tar ett större ansvar.

Det gäller inte minst M-styrda kommuner runt storstäderna. Där är bristen på bostäder svår och ledande M-politikerna har ofta uttryckt missnöje med den nya ordningen. Det märks även i enkäten.

Värt att notera är samtidigt att både Leif Gripestam (M) i Täby och Adam Reuterskiöld (M) i Ekerö, som tidigare varit mycket kritiska till takten på anvisningarna enligt bosättningslagen, anger att de klarar en bra kvalitet.

Helsingborg är en M-ledd kommun som länge haft ett stort flyktingmottagande. Inte minst handlar det om personer som med stöd av ebo-lagen flyttat dit på egen hand. Peter Danielsson är ks-ord­förande och dessutom förste vice ordförande för Moderaterna. Han anser att hans stad inte fullt ut klarar kvaliteten.

– Vi gör mycket bra ifrån oss när det gäller integrationen och har löst boendefrågan för dem som kommer genom bosättningslagen. Men de största svårigheterna handlar om dem som flyttar in på egen hand i våra utanförskapsområden.

– Jag kan inte med gott samvete säga att vi har en god integration. Det är för många som inte klarar skolan och vi har en utveckling i vissa stadsdelar som är bekymmersam.

Peter Danielsson pekar också på att inte ens 5 procent av de nyanlända i Helsingborg har jobb när de lämnar den två­åriga etableringsfasen som Arbetsförmedlingen har ansvaret för.

Vad tror du det beror på att så många M-politiker anger att de inte klarar kvaliteten?

– Jag tror att de svarat generellt. Man vill markera att vi står inför svåra prövningar när det gäller skola, bostäder, stadsdelsutveckling, trygghet och jobb.

– Man måste få upp problemen till ytan och då kan man inte ducka för obehagliga saker som vad det kostar och liknande. Man måste ta fram alla fakta, det är första steget mot lösningen. Jag är glad att många moderater vill göra det.

Bland de S-märkta ks-ordförandena anser 86 procent att deras kommun klarar en bra kvalitet när det gäller mottagande och integration. Detta trots att det är bland dessa kommuner som mottagandet över tid har varit störst. Här återfinns exempelvis Söderhamn, Filipstad, Botkyrka och Lindesberg.

Återkommande formuleringar i kommentarerna handlar om att ”det går bra utifrån förutsättningarna” och att läget är klart bättre än 2015 och 2016. Många S-politiker hänvisar också till en professionell organisation och gott samarbete med föreningsliv och företag.

Men kommentarer om exempelvis bostadsbrist, en ansträngd situation i skolan och svårigheter att få nyanlända i jobb kommer från ks-ordförande i de flesta partier och många typer av kommuner.

I Lindesberg anser Irja Gustavsson (S) att läget är ”under kontroll”. Mottagandet har varit stort på senare år, främst beroende på att asylsökande och nyanlända flyttar in på egen hand i redan fulla lägenheter.

– Människor tränger ihop sig i lägenheterna och sover i skift. Barnen får ingen ro att läsa läxor, säger hon.

Bland de S-styrda kommuner där den ledande politikern anser att kvaliteten inte kan upprätthållas återfinns Ljusnarsberg, Eskilstuna, Norrköping och Stockholm.

– Vi har tvingat alla skolor i Stockholm att ta emot nyanlända, och det har verkligen hjälpt när det gäller integrationen. Men vi har jätteutmaning när det gäller bostadsfrågan, säger Karin Wanngård (S), Stockholms finansborgarråd.

– Det är ofta tillfälliga lösningar vi hittar. Så vi klarar integrationen i skolan, men fallerar när det gäller bostäder.

Bland C-politikerna anser hela 92 procent att de klarar en bra kvalitet. Kommentaren från Maria Söderberg (C) i Krokom är typisk:

– Vi är bra på att slussa nyanlända till jobb eller utbildning.

DS har också frågat ks-ordförandena vilken tyngd de tror att frågan om mottagandet av asylsökande och nyanlända får i kommunvalet. Drygt 45 procent bedömer att den får ganska eller mycket stor betydelse, endast 14 procent att den får en ganska eller mycket liten roll.

Även här skiljer M-politikerna ut sig, 68 procent förutspår att frågan får stor eller mycket stor betydelse.

– Invandringen är en viktig fråga, men det handlar inte bara om mottagande av nyanlända utan också om anhöriga och om hur de integreras i vårt samhälle, vad detta får kosta och varifrån pengarna ska tas, säger Mats Gerdau i Nacka.

Bland S-topparna tror fyra av tio att flyktingfrågan blir viktig i kommunvalet. Irja Gustavsson i Lindesberg räknar med att den får mycket stor betydelse.

– SD är stora här och Nordiska motståndsrörelsen är aktiva. Vi blir tudelade när människor ska ställas emot varandra. Risken är att det blir svårt att prata om andra saker, säger hon.

När Dagens Samhälle gjorde motsvarande enkät i december 2016 ansåg 76 procent av de svarande att de klarade en bra kvalitet i mottagandet.

Enkät om flyktingmottagande i kommunerna

DS-enkät
Nära hälften vill behålla tuffare asyllag

Lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige trädde i kraft sommaren 2016. Den innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är grundregeln och att rätten till anhöriginvandring begränsas. Lagen ska gälla i tre år och är alltså tänkt att upphöra sommaren 2019.

Drygt 46 procent av kommuntopparna i DS:s enkät vill att lagen då ska permanentas, nära 54 procent anser att den ska upphöra.

Moderaternas partilinje är sedan partistämman i oktober i fjol att lagen ska göras permanent. Och den har starkt stöd. Hela 93 procent av partiets kommunstyrelseordförande ställer sig bakom förslaget.

Socialdemokraterna är betydligt mer splittrade i frågan. Nära var tredje vill ha kvar de tuffare villkoren.

Bland Centerns ledande kommunpolitiker råder närmast total enighet om att den tillfälliga lagen inte längre ska gälla efter de tre åren.

 

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.