Miljardbygget – ett hål fullt med vatten

Storsatsningen Barents center på gränsen mellan Haparanda och finska Torneå, fyra år efter den spekta­kulära lanseringen: en grop. I Haparanda har förhoppningar gradvis vänts till frustration medan gropen vattenfylls och byggstarten skjuts upp. Gång på gång på gång.

Den 1 oktober 1944 landsatte finska armén 12 500 man i Torneå via älven alldeles intill gränsen till Sverige och Haparanda. Dimman var tät och tysken såg dem inte komma. 774 finska män stupade de efterföljande veckorna, men nazi-armén drevs ur landet. Kriget kunde beskådas från svenska sidan älven av den som vågade.

I dag är stoltheten hos politiker och människor i Haparanda och Torneå stor över ”världens fredligaste gräns”. Städerna växer ihop. Gränsen skär mitt över stadsgemensamma Victoriatorget, och att kliva över från Sverige till Finland är inte knepigare än att lyckas bryta ljussensorn till skjutdörrarna i köpcentrumet Rajalla.

Victoriatorget är sisådär 50 meter brett. Mittemot, på den svenska sidan, skulle ett imponerande bygge ha stått. Barents center. 1,5 miljarder kronor jättegalleria, multiarena med ishall, gymnasieskola. Med mera. Vad som finns är en grop. Även om få gropar har varit föremål för så stora förhoppningar, så mycket förhandlingar, så många rykten och spekulationer, så är den i nuläget en besvikelse. 

Haparanda och Torneå som en sammanvuxen stadskärna över nationsgränsen är ett prestigeprojekt och en framgångssaga för städerna. Det visar Ikeas etablering på svenska sidan gränsen. Liksom en rik kringhandel Ikea öppnat för. Det visar det internationella intresset för en arkitekttävling där bidragen just den här dagen öppnas för allmänheten.

Uppdraget är att slutgiltigt länka ihop städerna längs en cirka kilometerlång strandlinje vid Torne älvs mynning där gränsen går på mitten med en gemensam stadsplanering: bostäder, rekreation, handel. Om städer i någon mån är varumärken så är Haparanda-Tornios gemensamma långt större än de båda städernas egen litenhet.

Precis i den fysiska mitten av det positiva med Haparanda-Tornio ligger det svarta hål som är Barents center, och ingen tycker att det är roligt. Kommunstyrelsens ordförande Peter Waara (S) åskådliggör det när Dagens Samhälle vill plåta honom i anslutning till det vi pratar om.

– Det kan du glömma!

Peter Waara

Peter Waara, kso Haparanda. Foto: Simon Eliasson

Han var inte med om att skriva avtalen då det begav sig sommaren 2013. Kommunens beslut att säga ja till entreprenören Mikael Fahlanders storslagna idé och förbinda sig att hyra multiarena och gymnasiehall för 17 miljoner kronor per år i 25 år frontades av dåvarande kommunalrådet Gunnel Simu (S). För Peter Waara är det en ärvd surdeg han inte vill förknippas med mer än nödvändigt. Bildmässigt inte alls.

– Då blir alltihop så knutet till mig. Jag kan ärligt säga: Hade tomten varit full av byggkranar i dag – inga problem!

Tomten har några pålar. En del grävarbeten har gjorts, byggbara massor har lagts på. I övrigt är den en grop som sakta vattenfylls i väntan på, ja något. Pengar troligen.

– För mig är det en svart låda varför bygget inte kommit i gång. Jag förmodar att det handlar om finansieringen. Jag kan med gott samvete säga att kommunen gjort vad vi förmått, säger Peter Waara.

Projektet Barents center är i praktiken en fastighet, en grop och en mängd avtal. Avtalen knyter den nuvarande projektägaren, börs-noterade fastighetsutvecklaren Concent, stora förhoppningar till. Bolagets överlevnad kan man nog säga. Från juli 2015 har aktien fallit från 17,50 kronor till 29 öre. Concent hänger mot repen, det egna kapitalet är minus dryga 100 miljoner. Ett obligationslån på 200 miljoner knutet till projektet har förfallit flera
gånger. 

Lösningen är en tänkt försäljning av Barents center. En överenskommelse träffades i november 2016 med finska entreprenörer om att sälja projektet. Priset är nu 320 miljoner. Men det finns villkor för affären och hittills har den inte gått i mål. Flera stoppdatum har passerats. Enligt Concent beror det på finansieringsfrågor och förändrade ”legala strukturer”.

Köparna är nordfinska affärsmän med gott lokalt renommé. De är numera fåordiga kring Barents center. Senaste planerade tillträdesdatum var den 12 september. Det blev inget och beskedet till lokalpressen från en av dem, Erkki Hanhirova, lydde ”vi får se om det blir någon fortsättning för oss”.

Chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen i Haparanda heter Göran Wigren och är gissningsvis hjärtligt trött på frågor om Barents center från journalister, men håller god min.

– Jag talar gärna om byggprojekt, meddelar han.

Om just det här byggprojektet säger han i korthet att kommunen gjort allt som ankommer på den. Alla handlingar är på plats. Allt är betalt av entreprenören. Det är bara att bygga. Om det fanns någonting som på något sätt tydde på att arbeten för att förverkliga Barents center skulle kunna vara på gång skulle han veta. Kontakter. Rörelser. Men nej.

– Det sker inga fysiska arbeten. Det hålls inga möten. Det är länge sedan nu.

Planen när kommunens avtal med Mikael Fahlanders Avalanche Capital presenterades var byggstart 2014 och invigning löne-helgen september 2016. Turerna sedan dess är många. Spekulationerna har gått från när, till om, till att det blivit långt ifrån lätt att hitta någon som tror på Barents center någonsin över huvud taget.

– Barents center och debatten kring det hämmar utvecklingen av hela området. Självklart. Det är negativt för oss. Hur negativt kan jag inte bedöma, säger Peter Waara.

– Men de som säger att det här har slagit stopp för hela tillväxten och utvecklingen här – det är ju bullshit!

Han kallar tomtens läge ”magnifikt”. Såväl han som Göran Wigren uttalar att de är ”fullkomligt övertygade” om att fastigheten kommer att bebyggas. När och av vem och med eller utan kommunens inblandning – det återstår att se.

Det uteblivna bygget har också konkret påverkan på kommunverksamheten. Man skulle haft en ny gymnasieskola. Det har effekter på budget och på skolans lokalplanering. Kommunen sitter i en svår sits, blir det skola eller inte?

– Vi har en lokalförsörjningsplan. Och om vi vetat hur det blir med gymnasieskolan hade vi kommit mycket längre, det är ingen tvekan om det. Vi har förskjutit investeringar, säger Peter Waara. 

I fullmäktige har vissa ställt krav på snabbare aktion. Att kommunen ska dra sig ur en gång för alla. 

– Då får vi en stämning på oss, konstaterar kommunalrådet.

Båten må gunga, men hans besked är att kommunen ska sitta still. Just nu.

– Det ska finnas en skola och en multiarena färdig att ta i anspråk senast den 1 januari 2020. Det är avtalet. Jag försvarar ingångna avtal. Och det kommer jag göra in i kaklet.

Då hyr kommunen. I 25 år. För 17 miljoner per år.

Och om det inte finns en skola och en multi-arena färdiga till stoppdatumet?

– Då finns inget avtal. Det har jag gjort klart och tydligt för den intresserade köparen av projektet. Och jag vågar lova att det inte finns något intresse någonstans politiskt att börja förhandla och förlänga det här datumet.

Den 1 januari 2020 är det stopp. Dit är det i dag …?

– 27 månader och en vecka, säger Peter Waara utan en sekunds betänketid.

Byggtiden har beräknats till minst 18 månader. Och i Haparanda närmar sig vintern snabbt så fort sommaren är slut. Den som ska bygga något måste förbereda marken. Nu.

– Om finansieringsfrågan inte löser sig nu, då är det maj–juni innan bygget kan gå i gång. Klarar man av att leverera färdigt för slut-besiktning då? Är det realistiskt? Tick tack … tick tack …

– Beskedet från projektägaren är att bygget blir av. Det är vad vi har att hålla oss till. Men sedan kan ju vi tänka själva. Klockan går för realismen i det här projektet, konstaterar Peter Waara.

Fakta
Barents center – från idé till grop

Februari 2012 Med bas i Mikael Fahlanders idé går Haparanda ut i upphandling av ”Den gränslösa staden”. Peab och Fahlanders Avalanche Capital lägger anbud.

Mars 2013 Avalanche vinner. Investeringen beräknas till 1,5 miljarder kronor. 

Juni 2013 Kommunalrådet Gunnel Simu och Mikael Fahlander undertecknar hyresavtalet. Kommunen ska hyra skola och multiarena för 17 miljoner per år i 25 år. Fahlanderbolag ska stå för allt: Avalanche ska äga, Iquity ska driva projektet, RCC ska bygga.

December 2013 Meddelas att hotellet ska bli ett Quality hotel, ägt av Petter Stordalen.

November 2014 Detaljplan och bygglov beviljas och Avalanche köper marken av kommunen för 48 miljoner kronor.

December 2014 Första spadtaget. Många fler blir det inte.

Februari 2015 Politisk oro när Fahlander meddelar kommunen att tomterna överlåtits på Östermyra bruk AB, ett bolag
i Concentkoncernen som Fahlander dominerar. RCC har gått i konkurs och ett finskt bolag ska bygga. 

Maj 2015 Överenskommelse om att hyresavtalet går över till Concent. 

Juni 2015 Concent lovar presentera en hyresgäst till jättegallerian varje dag i 70 dagar. Det blir en.

Februari 2016 Fahlander anklagar politikerna i Haparanda för att försena projektet med sin kritik. Lovar i fullmäktige byggstart före semestern. Kommunen kräver kompletterande bygghandlingar.

Juni 2016 Grönt ljus för bygget. Veckorna efter pumpas vatten ur, man gräver, fyller, pålar. Sedan stopp. ”Strategiska kostnadsskäl”, säger Concent.

November 2016 Barents center meddelas sålt till en finländsk investerargrupp som ska ta över projektet nyckelfärdigt.

Februari 2017 Nytt affärsavtal, finska investerarna ska köpa direkt för 320 miljoner. Affären är villkorad av finansiering. 

I dag Flera tillträdesdatum är passerade, affären har inte slutförts.

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.