Mest lästa 2018: Våga säga nej till burkinin

”Då bikinin väl får ses som burkinins motsats, drar jag slutsatsen att Stadium menar att bikinin per automatik lockar till sexuell frestelse, vilket i förlängningen i någon mån berövar män på ansvar för sina reaktioner och beteenden gentemot kvinnors val att visa bar hud. Det här ligger farligt nära idén om att kvinnor bär det yttersta ansvaret för mäns sexuella beteenden och att en kvinna som inte skyler sig kanske borde skylla sig själv om hon utsätts för närmanden som hon inte är bekväm med.”

Så sammanfattade Carolin Ekman sin kritik mot butikskedjan Stadiums beslut att sälja burkinis. Trots att artikeln publicerades sent på året blev det en av de mest lästa.

Vilken typ av respons fick du på artikeln?

– Den var blandad. Burkinin väcker starka känslor. Det finns en grupp som okritiskt hyllar den som ett uttryck för mångfald och som reducerar ifrågasättandet av burkinin till rasism. En annan grupp använder den som en symbol i en främlingsfientlig agenda.

Men jag är inte säker på att någon av dessa grupper talar för en majoritet i samhället. Vi kan inte låta ytterlighetsrösterna styra debatten. I dag är det många som inte vågar yttra sig av rädsla för att bli “brunsmetade”. Det måste finnas fler röster som kan nyansera och problematisera den här frågan, konstaterar Carolin Ekman. 

Många kvinnor och män hörde också av sig och tackade henne för texten och höll med om hennes tes om att flickor inte ska behöva växa upp i ett samhälle där deras kroppar översexualiseras. Andra höll inte alls med. Hon fick höra att hon inte har någon rätt att ha en åsikt i frågan, eftersom hon anses företräda en ”vit” feminism och ha ett priviligierat perspektiv.

– Jag vet att jag är priviligierad, konstaterar Carolin Ekman. Men jag vill inte hålla mina privilegier för mig själv. I många delar av världen är det en enda nitlott att födas som flicka, så är det inte i Sverige. Jag vill att det ska förbli så. Här ska ingen flicka behöva bära släktens heder på sin hud.

Carolin Ekman ifrågasätter varför det anses som radikalt att stå för jämlikhet mellan könen.

– Jag har stor respekt för den tolerans som gemene man i Sverige hyser gentemot sina medmänniskor. Men det finns en gräns även för toleransen. Den får inte bli viktigare än våra grundläggande värderingar om jämställdhet och en sekulär stat.

Sverige är ett land med många sjöar och långa kuster. Att kunna simma kan vara en livsviktig kunskap. Är det inte bättre att flickor lär sig simma än inte – även om de gör det i en burkini?

– Det är klart att det är problematiskt om flickor inte lär sig simma. Men det är viktigt att vi inte fastnar i ett alltför kortsiktigt tänk och tar till ”quick fixes” för att lösa ett komplicerat problem, och i processen förbiser våra grundläggande värderingar. Att rucka på våra principer riskerar att i förlängningen stjälpa mer än det hjälper, slår Carolin Ekman fast.

Hon menar att burkinin är ett utryck för ett mer omfattande värdesystem, där kvinnokroppen anses skamlig, kollektivets heder går före individens rätt och kvinnor ges ansvaret för hur män reagerar på deras kroppar.

– Vill man motverka den kvinnosynen blir det problematiskt om man samtidigt ger vika för manifestationer för denna syn. Märkligt nog görs det undantag för många flickor från förorten när vi pratar om kvinnors rättigheter och mäns ansvar.

Men är det inte en rättighet att få klä sig hur man vill?

– Det är såklart problematiskt att tala för alla kvinnor. Men vi kan inte utgå från att alla flickor har ett helt och hållet fritt val. Barn väljer exempelvis inte sin egen religion. Det finns kulturella normer och ett socialt tryck som gör att vi agerar på ett visst sätt. Om en flicka är rädd för att brinna i helvetet eller att någon rapporterar om hennes klädsel till familjen, är det verkligen hennes fria val om hon köper en burkini, frågar Carolin Ekman.

Vad blir ditt råd till de kommunpolitiker som funderar på om de ska tillhandahålla burkinis i det kommunala badhuset eller inte?

– De ska fråga sig vem det är som egentligen efterfrågar burkinin? Vems åsikter är det som respekteras – kvinnans eller någon annans? Vissa menar att det är exkluderande att inte tillhandahålla burkinin. Jag menar att vi bör inkludera kvinnor i den svenska liberala synen på kvinnokroppen och avsaknaden av hedersnormer. Det är olyckligt om kommuner ska springa ärenden åt män som vill kontrollera kvinnor, säger Carolin Ekman.

Hon anser också att det här är en fråga som kräver långsiktighet. Alla beslut som fattas får konsekvenser.

– Att det ska gå att låna burkinis i det kommunala badhuset kanske verkar vara en bra lösning på ett konkret problem här och nu, men på sikt befäster man en förlegad, översexualiserad kvinnosyn och man talar om för vissa unga kvinnor att de inte omfattas av samma rättigheter som andra, konstaterar Carolin Ekman.

Det är ett krav att elever ska kunna simma för att få godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Hur ska skolor och kommuner agera för att ge alla elever möjlighet att delta i skolans simundervisning?

– Skolan har inte bara ett ansvar för att alla elever ska kunna simma. I läroplanen slås det exempelvis också fast att skolan ska verka för jämställdhet, och bidra till elevers förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de begränsar människors livsval och villkor. Skolans roll är inte att befästa en radikal kvinnosyn och att sanktionera att föräldrar missunnar sina barn viss undervisning. Det är något som alla föräldrar behöver informeras om. Skolan ska vara en frizon där elever kan utveckla en sund syn på den egna kroppen utan skam.

Carolin Ekman anser att fokus och resurser inom skolan snarare bör läggas på att bryta hedersrelaterade normer och att skapa en ökad förståelse för hedersrelaterat förtryck. Ideella organisationer som är specialiserade på hedersrelaterade frågor kan förmå elever att ifrågasätta normer om varför man anses behöva skyla sig eller kontrollera sin syster.

– Det är viktigt att samhället som helhet vet var man står och varför. Då blir det lättare att agera utifrån principer. Gör man inte det är det lätt att hamna fel av missriktad välvilja och att beslut fattas godtyckligt. Det gäller att tänka långsiktigt och ha en plan som värnar alla elevers lika rättigheter. Alla ska ha samma förutsättningar att fritt forma sina liv. Ska vi lyckas måste alla kommuner ha samma strategi.