Topp – 2018 Hela debatten

Mest lästa 2018: När a-kassans pengar tog slut

I oktober skrev Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro en debattartikel om att årets anslag till a-kassan höll på att ta slut. Regeringen hade helt enkelt räknat fel i sina prognoser om hur mycket resurser a-kassan behövde. Artikeln blev årets mest lästa.

”Felräkningen är symptomatisk för Löfvenregeringens övertro på sin egen politik. Underskottet beror framför allt på glädjekalkyler för såväl den svenska ekonomin som arbetslösheten. På grund av detta gav regeringen Arbetsförmedlingen nästan 1,5 miljarder kronor mindre i budgeten 2018  än myndigheten begärde för arbetslöshetsförsäkringen.” 

En text om a-kassans finansiering är inte en given klickraket, har du någon teori om varför just den här texten ville läsas av så många?

– Det har funnits en återkommande diskussion under året om regeringens glädjeprognoser och skönmålning av olika politikområden. Den felaktiga prognosen om a-kassan blev ett bra och konkret exempel på detta som många kunde ta till sig och relatera till, säger Siri Steijer.

Att artikeln skulle få så många läsare hade hon dock inte räknat med när hon satte sig ned och skrev. Frågan om a-kassans finansiering hade tidigare i stort sett flugit under samhällsdebattens radar. Men frågan är, enligt Siri Steijer, väldigt avslöjande för kvaliteten på regeringens kalkyler. 

– A-kassan finansieras till största delen av statliga medel. Därför är det viktigt att prognoserna är korrekta.

Att de prognostiserade medlen för att finansiera a-kassans utbetalningar tagit slut i förtid fungerade därför som en väckarklocka för en del läsare.

Utbetalningar från a-kassan är en ersättning som många svenskar tar för given och faktiskt också ska kunna räkna med, säger Siri Steijer. I sin debattartikel slog hon fast:

”För den som kvalificerar sig till a-kassa är det en rättighet att få bidraget, så pengarna behöver tas någon annanstans ifrån.”

Du skriver att a-kassan är ett bidrag – är det inte en försäkring?

– Med tanke på att a-kassan till stor del finansieras av statsbidrag det vill säga våra gemensamma skattepengar är det mer korrekt att kalla det ett bidrag än en försäkring. A-kassan är helt enkelt inte en försäkring som är kopplad till en personlig premie, konstaterar Siri Steijer. 

Så vad hände efter att du skrev din artikel, fick du mycket respons från läsarna?

– Det var inte lika många som hörde av sig direkt till mig som efter andra artiklar jag skrivit, men däremot noterade jag att det var många som delade och uttryckte sig positivt om artikeln i sociala medier.

Men det fanns också de som var kritiska och tyckte att hon svartmålade systemet. Siri Steijer menar att frågan om a-kassan är en tydlig ideologisk konfliktfråga.

I din artikel varnar du för effekterna av en underfinansierad a-kassa när lågkonjunkturen slår till. Vad behöver göras för att minska riskerna?

– Frågan är större än a-kassan, även om den är ett bra exempel. Ska vi minska riskerna behöver hela arbetsmarknaden reformeras. Vi har stora problem som behöver lösas, inte minst frågan om alla nyanlända som inte kommer in på arbetsmarknaden i dag. Men även frågor som las och turordningsregler är problem som måste lösas.

Enligt Siri Steijer diskuterar vi inte frågan om en bättre fungerande arbetsmarknad i tillräcklig mån. Vi behöver fråga oss i vilken ände vi huvudsakligen ska använda våra skattepengar. Är det viktigast att försörja arbetslösa via a-kassan eller se till att skapa mer jobb? 

– Under alliansregeringen började man exempelvis diskutera a-kassans finansiering och hur dess utformning styr människors beteende, men det gör vi inte längre. När taket i a-kassan höjdes för en tid sedan skedde detta, utan någon egentlig diskussion vilka effekter höjningen skulle få. Dagens utformning av a-kassan ger den enskilde tydliga incitament att inte ta första bästa jobb som erbjuds. Kostnaden läggs till stor del på övriga skattebetalare, konstaterar hon.

– Vi behöver helt enkelt en mindre reglerad och mer lättrörlig arbetsmarknad där det är självklart att man hellre vill ha ett jobb än bidrag, slår Siri Steijer fast.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.