Nyhet
Ekonomi
21 september 2020 kl 14:43

Mer pengar till lovskola

En konsekvens av covid-19-pandemin är att regeringen vill öka anslagen till lovskola med 170 miljoner kronor nästa år och 100 miljoner åren därefter.

Skolverket har i år 263 miljoner kronor att fördela till kommuner som vill anordna lovskola. Det erbjuds främst till elever som riskerar att gå ur grundskolan utan att vara gymnasiebehöriga eller gymnasieelever som riskerar att inte få examen. 

Nu föreslår regeringen att ytterligare 170 miljoner kronor anslås till den verksamheten nästa år.

Redan tidigare i år har regeringen gett Skolverket möjlighet att dela ut mer pengar till lovskola. I maj öronmärktes 120 miljoner kronor till utökning av den, dels genom att mer pengar tillfördes, dels genom omfördelning av anslag.

Behovet av sommarskola ökade i år, enligt en enkät som tidningen Läraren före sommaren gjorde bland de tio största kommunerna och fyra friskolekoncerner. I Västerås tredubblades antalet högstadieelever som sökte till sommarskolan. I Malmö erbjöds 850 elever sommarskola, vilket var 350 fler än året innan.

Malmö stad förstärkte i år sin sommarlovsskola med ytterligare fem miljoner kronor, eftersom många elever varit frånvarande under våren och behövde extra undervisning. Enligt ett pressmeddelande från kommunen deltog rekordmånga elever och andelen gymnasiebehöriga ökade med nästan fyra procentenheter.

Det är annars vanligt att elever som skulle behöva gå i lovskola väljer att tacka nej. Därför används inte alltid alla pengar som staten avsätter till lovskola. Kommunerna har även svårt att hitta behöriga lärare. 

Ändå bedömer regeringen nu att anslagen till lovskola och läxhjälp bör öka de närmaste åren. Covid-19-pandemin har ”ändrat förutsättningarna för att bedriva ordinarie undervisning i grundskolan och gymnasieskolan”, skriver regeringen i budgetpropositionen.

I budgeten finns också en riktad skolsatsning i områden med socioekonomisk utmaningar. Den ligger på 385 miljoner kronor nästa år och strax över 400 miljoner kronor de två åren därefter.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att likvärdigheten i den svenska skolan inte har försämrats de senaste decennierna och att den kompensatoriska resursfördelningen inte har försvagats, utan snarare stärkts. Att det trots detta förs en politisk diskussion om bristande likvärdighet beror, enligt Långtidsutredningen 2019 som regeringen citerar, på att skolans kompensatoriska uppdrag har blivit mer komplext när stora elevgrupper kommit till Sverige sent i skolåldern. 

Många nyanlända elever börjar sin gymnasietid på ett introduktionsprogram och en hög andel av eleverna där fullföljer aldrig gymnasiet. Av dem som 2014 påbörjade ett introduktionsprogram hade inte ens en tredjedel en gymnasieexamen fem år senare.

Sveriges Kommuner och Regioner driver projektet ”Uppdrag fullföljd utbildning” som syftar till att få fler elever att gå klart en gymnasieutbildning. Detta projekt kommer att delfinansieras av staten med 8 miljoner kronor nästa år och lika mycket år 2022.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 21 september 2020 kl 14:43
Uppdaterad: 21 september 2020 kl 14:50