Mer pengar ger inte bättre skolresultat

Kommunerna lägger flera miljarder kronor i extra stöd till skolor med svåra socioekonomiska förutsättningar. Och staten utlovar nu ytterligare 6 miljarder. Men enligt de få utvärderingar som gjorts ger mer pengar inte bättre skolresultat.

 ”Den bästa dagen hittills i mitt politiska liv”, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) när han för några veckor sedan presenterade ett nytt statsbidrag som ska ge en mer jämlik skola. Nästa år får kommunerna 1,5 miljarder kronor, därefter ökar bidraget och är om tre år uppe i 6 miljarder om året. 

Men enligt skollagen är kommunerna redan i dag skyldiga att fördela resurserna till skolan efter elevernas behov. Och de 25 största kommunerna lägger i år över 3,5 miljarder kronor på socioekonomiskt baserade tillägg till grundskolor, visar en enkät som Dagens Samhälle gjort.

Tolv av dessa kommuner avsätter mellan 9 och 18 procent av skolbudgeten till sådana tillägg, och de övriga avsätter mellan 3 och 8 procent. 

Vilka effekter ger då resurstillskotten? Går det bättre för eleverna om skolorna får mer pengar? Det har knappt några kommuner hittills försökt ta reda på, men de få utvärderingar som gjorts har inte kunnat påvisa några positiva effekter. 

Enligt en rapport från Stockholms kommun, som kom förra året, sjunker till och med resultaten på de skolor som får högst socio-ekonomisk ersättning. En allt lägre andel av eleverna på dessa skolor blir gymnasiebehöriga, och enligt rapporten är det ”oroväckande att så kraftiga resursförstärkningar inte ger utslag på resultaten”.

grafik

Stockholm fördelar drygt 1 miljard kronor om året enligt socioekonomiska kriterier. Tilläggen varierar mellan knappt 2 000 kronor och drygt 50 000 kronor per elev, vilket betyder att de högsta tilläggen nästan fördubblar skolpengen. 

En av de skolor i Stockholm som får mest är Hjulsta grundskola, en F–9-skola med 375 elever. Skolan får ett socioekonomiskt tillägg på 48 800 kronor per elev, totalt drygt 18 miljoner.

– Vi använder framför allt pengarna till elevhälsoteam, mer personal och till högre löner som ett sätt att locka behöriga lärare, säger rektorn Lorenz Johansson.

Den högst betalde läraren  på Hjulsta grundskola tjänar cirka 53 000 kronor i månaden och en nyexaminerad lärare får omkring 36 000 kronor. 

– Vi har inte många sökande till våra tjänster, men vi kan rekrytera behöriga lärare. Skolan drar till sig eldsjälar som vill jobba med elever med stora behov, säger Lorenz Johansson.

Enligt Skolverkets statistik har dock bara 67 procent av lärarna legitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är något lägre än snittet för hela Stockholm, som ligger på 73 procent. 

Och bara 38 procent av eleverna som i våras gick ut årskurs 9 på Hjulsta grundskola hade godkända betyg i så många ämnen att de kunde söka till gymnasiet. 

– Det är oacceptabelt lågt, säger Lorenz Johansson.

Behörigheten har legat på den nivån de senaste tre åren. Åren dessförinnan varierade andelen gymnasiebehöriga elever mellan 42 och 54 procent. 

Men det är inte helt lätt att dra slutsatser kring sambandet mellan skolans undervisning och elevernas slutbetyg. Omsättningen bland eleverna är stor på Hjulsta grundskola, precis som på många andra skolor som får hög socioekonomisk ersättning.

– Det är svårt att följa eleverna och bygga vidare på deras kunskaper eftersom det är stor in- och utflyttning i området. Och vi har väldigt många nyanlända elever, säger Lorenz Johansson. 

Men även om det över tid inte är samma elever som mäts duger det inte att resultaten faktiskt försämras vid de skolor som får stora resurstillskott, anser Tony Mufic, som fram till i somras var chef för utbildningsförvaltningen i Stockholm. 

– Vi bör ha höga förväntningar på effekter. Om skolor får mycket mer pengar ska resultaten förbättras. Annars måste vi arbeta på något annat sätt, säger Tony Mufic, som i dag är utbildningsdirektör i Helsingborg. 

I Helsingborg läggs 5 procent av skolbudgeten på socioekonomiska tillägg till ungefär en tredjedel av grundskolorna. Det kan som mest öka skolpengen per elev med 50 procent. 

I Helsingborg, liksom i Uppsala, Stockholm och Botkyrka, pågår utvärderingar av hur socioekonomiska tillägg används och vilka effekter de ger. 

– Staten skjuter nu till mycket pengar och då måste vi veta vilka insatser som förbättrar elevers resultat. Hur ska vi annars kunna använda de nya resurserna på bästa sätt? säger Tony Mufic.

I Stockholms stads rapport från förra året varnade rektorer för att skolor som har stora resurser riskerar att använda dem slentrianmässigt. De uppgav också att en del skolor tidigare har haft mycket personal utan tydlig koppling till undervisningen och att mer resurser nu i stället läggs på lärare. 

Tony Mufic tror att kraven på utvärdering skärps när staten satsar ytterligare 6 miljarder kronor på en jämlikhetspeng.

– Det kommer att driva fram förbättrad uppföljning och därmed ett större fokus på åtgärder än på resurstilldelning, säger han. 

Förslaget om ett nytt statsbidrag lades fram i våras av Skolkommissionen. En av kommissionens ledamöter, Lina Axelsson Kihlblom, är grundskolechef i Haninge och påpekar att mer pengar inte ensamt kan rå på skolsegregationens konsekvenser.

– Vi kan ösa pengar över skolor, men det kommer inte att lösa de problem som beror på att en del skolor har många elever med dåliga odds medan andra skolor inte alls har dessa elever. Det vore mycket billigare för samhället att planera för mer blandade skolor.

Fakta
Kriterier för stöd

De 25 största kommunerna lägger minst 3,5 miljarder kronor på extra stöd till grundskolor, utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Det visar Dagens Samhälles enkät.

I Stockholm, Göteborg och Malmö omfördelas 1,8 miljarder kronor. Skolorna får tilläggen utöver den grundskolepeng alla skolor får. Beloppen är inte jämförbara mellan kommunerna.

Det kriterium som oftast används är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Andelen elever som är födda utomlands och andelen som nyligen invandrat är också vanliga kriterier. En del kommuner graderar då utländsk bakgrund olika, beroende på hur utvecklat landet är som eleverna kommer ifrån. 

Vissa kommuner viktar även resurser utifrån hur stor andel av eleverna som bara har en vårdnadshavare eller lever i en familj som har försörjningsstöd. Andelen pojkar på en skola kan också påverka resurstilldelningen.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.