Analys
Politik
3 juni 2020 kl 14:29

Måste man vara "nyttig" för att få testa sig?

Arbetslinjen i testningsstrategin har sina begränsningar. Vilket parti blir först att säga att människor är något mer än produktionsfaktorer?

I förra veckan var förvirringen total. Både statsministern och socialministern uppgav att regionerna hade ansvar för all testning. SKR gick då ut med att ansvaret gällde priogrupperna 1 (patienter), 2 (anställda i vård och omsorg) samt 3 (anställda i samhällsviktig verksamhet) men inte restposten allmänheten, det vill säga majoriteten av befolkningen (priogrupp 4).

”När det gäller grupp 4 har SKR och regionerna inte fått frågan”, förtydligade Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård.

Och lade till: ”Om den skulle ställas, är det förstås något som får diskuteras och då skulle syfte och ekonomiska förutsättningar behöva klarläggas.”

Brasklappen om notan förbryllade eftersom regeringen lade en testmiljard redan den 31 mars. Men det verkligt intressanta var frågan om syftet.  

Varför ska man testa för corona när man blir sjuk? Svaret ”för att veta om man är smittad” kan ligga nära till hands. Men så enkelt är det alltså inte. Du måste ha ett riktigt viktigt jobb först. Utöver vård- och omsorgsanställda finns en lista över verksamheter som anses nödvändiga för samhällets funktionalitet, fastställd av MSB. Antalet personer i nyckelpositioner som skulle prioriteras för covid-testning uppgår till mellan 150 000 och 200 000, i jobb som kan handla om dricksvattenförsörjning, räddningstjänst eller kriminalvård bland annat.

En som protesterat mot hela synsättet är arbetsmarknadsekonomen Oskar Nordström Skans. Han har framhållit att alla jobb är samhällsviktiga när ekonomin ska återstartas och att alla anställda därför bör testas om det krävs för arbetet. Moderaterna har haft liknande argument. Men även denna paroll är begränsad. Egenföretagare i gigekonomin, omfattas de? Och personer som kan jobba hemifrån, vad gäller för dem när de blir sjuka? Om de sammanlever med någon som har ett jobb som kräver fysisk närvaro? 

Bilden av covid-19 har utvecklats under våren. Somliga har varit sjuka från och till i flera månader. Att få veta om man lider av corona eller en vanlig bondförkylning gör därför stor skillnad för vem som helst som behöver planera något alls. En hälsoförbättring kanske bara är en paus före ett nytt skov. Det kräver beslut: Bör sambon flytta ut för att undvika en farlig smitta? Är det sannolikt att jag kan vara medresande pappa på scoututflykten om två veckor? Kan jag sitta barnvakt nästa helg? Frågor med olika svar beroende på vad testet säger. Men i testningsdiskussionen är vi mindre relevanta som människor än som produktionsfaktorer som inte har familj och tillvaro, av någon anledning.  

För inte så länge sedan var ”värdebaserad vård” (även kallad patientcentrerad vård) ett modebegrepp. Dess aktier dalade kraftigt efter alla turer på NKS, och under coronakrisen ser det ut som om en gammal dualitet har återuppstått. Sjukhusmässiga covidpatienter får omvittnat enastående och högteknologisk vård av högutbildad personal, men de flesta av oss andra får inte ens en chans att veta vad vårt halsonda beror på. Och vad säger det om vår syn på människan att de gamla som inte längre arbetar blev så bortglömda i planeringen? Det har ofta sagts att svensk vård är sjukhustung och ”testningsgate” är bara ett nytt uttryck för den saken. Det handlar inte bara om klass utan om utilitarism. Är du nyttig, lilla vän? Då – men bara då! – kan vi ta reda på varför du hostar.

Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson, själv läkare, adresserade delvis detta på DN Debatt i fredags. Centern föreslår att remisstvånget för testning helt enkelt ska slopas. Exakt vem som ska utföra testerna säger inte partiet, men framhåller att självtester kan få större betydelse precis som i Tyskland och att individen själv får ansvaret att rapportera in sitt provsvar. Det finns uppenbarligen fler sätt att visa tillit till befolkningen än dem som torgförts av Folkhälsomyndigheten.

I vanlig ordning var Centerpartiet mer pragmatiskt än filosofiskt när det tog till orda. I den begynnande fasen av självrannsakan kan partierna fråga sig om en människa verkligen måste vara ”nyttig” för att få veta om hon lider av en allvarlig sjukdom och ha rätten att överblicka sin horisont.

Trender

UPP

Hundar

Antalet nyregistrerade hundar ökade med nästan 20 procent under april månad. Coronakris med hemmajobb gör att fler tror sig ha tid med en valp.

Fängelsestraff

Ettusenåtta år i fängelse. Nej, det handlar inte om Amerika utan om en ökning av de totala utdömda fängelsestraffen i Sverige, enligt statistiken för 2019 som just publicerats av BRÅ. Det var främst de långa fängelsestraffen som ökade.

Kolonilotter

Prepping och självförsörjning – i spåret av corona ökar efterfrågan på kolonilotter. Kötiden kan vara decennier i populära områden. I Stockholm prioriteras stadsodling vilket inte är samma sak som en egen liten täppa. Har kommunerna svårt att tolka medborgarnas önskemål?

NED

Pantbanker

Minskad konsumtion betyder mindre behov av pengar. Pantbankerna går alltid sämre under ekonomiska kriser, så även nu. (SvD Näringsliv).

Asylansökningar

Sedan vecka 7 har antalet asylansökningar legat stadigt under siffrorna för samma period under förra året. I mitten av april var ansökningsantalet bara 30 procent av föregående års siffra.

Fossila företag

Stora fondförvaltare världen över avyttrar sina innehav i verksamheter beroende av fossil energi. Placerare som inte hänger med, som svenska statliga 7:e AP-fonden, har förlorat stort på att inte flytta pengarna, enligt Supermiljöbloggen.   

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 3 juni 2020 kl 14:29
Uppdaterad: 3 juni 2020 kl 17:28