Nyhet
Förstatligande av skolan
15 december 2020 kl 03:00

Massivt nej till förstatligande

Drygt 8 av 10 kommuntoppar säger nej till ett förstatligande av skolan. Det visar Dagens Samhälles enkät.

Frågan om ett förstatligande av skolan är hetare än på länge. Inom kort presenteras direktiven till en utredning som ska ta fram ett beslutsunderlag ”som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap”.

Utredningen är en viktig punkt i januariavtalet för Liberalerna, som länge drivit frågan om att staten ska bli huvudman för skolan. Även Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill att kommunerna ska förlora huvudmannaskapet, Lärarnas riksförbund likaså.

Men motståndet mot att staten tar över är massivt bland de ledande kommunpolitikerna. I en enkät ställde Dagens Samhälle följande fråga till landets kommunstyrelseordförande: Bör skolan förstatligas? Hela 82 procent svarar nej, endast 6 procent ja.

De partier som vill se ett förstatligande är rejält underrepresenterade bland kommuntopparna i realiteten och därmed även i enkäten. För att trycket på ett förstatligande ska öka från den lokala nivån krävs att representanterna från S, M och C går emot partilinjen. Men bland dem syns ingen öppning mot ändrat huvudmannaskap. Sedan vi senast mätte opinionen i frågan, 2013, har den totala andelen negativa ökat.

Svarsfrekvensen är förhållandevis låga 51 procent. Utslaget är dock tydligt och antalet svarande per parti motsvarar till stor del den andel kommunstyrelseordförande de har. Även fördelningen mellan stora och små kommuner är god.

De som är för ett förstatligande hänvisar framför allt till att likvärdigheten skulle förbättras. De många motståndarna lyfter i stället ofta att skolan har stor lokal betydelse och att de därför bör kunna styra över den.

– Makten över skolan måste ligga nära dem som berörs, säge Julia Färjhage (C), kommunstyrelsens ordförande i Lilla Edet.

Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna, som själv är lärare, funderar över hur medborgarna ska kunna utkräva ansvar om skolan är förstatligad.

– Vart ska föräldrar som inte är nöjda med sina barns skolgång rikta kritiken? Ska de åka till något anonymt kontor i Stockholms innerstad för att framföra sina synpunkter? Och vem ska de rösta bort?

I många av de mindre kommunerna uttrycker kommunstyrelsens ordförande oro över att ett förstatligande skulle leda till en utarmning av landsbygden.

Sorsele är landets näst minsta kommun till invånarantalet och den nionde största till ytan. Kjell Öjeryd (V) går emot sitt partis linje och säger blankt nej till att staten tar över skolan.

Sorsele har i dag tre grundskolor. Den i Ammarnäs har endast nio elever och är enligt Kjell Öjeryd förmodligen Sveriges dyraste per elev. Å andra sidan framhåller han att det skulle vara ohållbart att skicka barnen de nio milen till skolan i centralorten.

– Vi vill att hela kommunen ska leva, så vi har skolor i de större byarna. Om vi släcker skolorna dödar vi alla utvecklingsmöjligheter. Om det blir ett förstatligande så har vi inga styrmedel i den här delen av landet. Det skulle vara som att säga att det inte finns plats för kommuner som vår.

Även Ilko Corkovic (S) i Borgholm tror att hans kommun skulle missgynnas om staten tog över.

– Vi har skolor med bara 50 elever. Ofta är de motorn i mindre orter. Om det blir ett förstatligande så kommer det att försvinna många små skolor. Det vill vi inte vara med om, säger han.

Många kommuntoppar riktar hård kritik mot hur staten sköter sina myndigheter och frågar sig hur någon kan tro att det skulle bli bättre om den tog över skolan.

– Om någon vill att skolan ska fungera som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polisen kan man undra vilken typ av förebilder den personen har, säger Göran Dahlström (S) i Katrineholm.

Hans-Göran Johansson (C) i Värnamo tycker att diskussionen om ett förstatligande är ”patetisk”.

– Det finns väl inga myndigheter som är så ifrågasatta som statliga verksamheter? Och tror man verkligen på fullt allvar att staten är bättre än kommunerna på att sköta utbildningen och skapa goda miljöer för dem som står oss närmast, våra barn och ungdomar? Nej, jag tror inte ett dugg på den idén.

Bland Moderaterna som svarat på enkäten är slängarna mot staten återkommande.

– Den otydliga styrningen som finns i dag bör ses över, men det är snarare statens inblandning som bör minskas och kommunerna roll och ansvar som bör förtydligas, säger Carina Wutzler (M) i Vellinge och undrar även hon om statsförespråkarna verkligen ser statliga myndigheter som Polisen och Arbetsförmedlingen som förebilder.

Bland dem som säger ja till ett förstatligande finns Torkild Strandberg (L) i Landskrona. Han följer sitt partis linje, om än med visst förbehåll.

– Principiellt är svaret ja, men det är inte självklart. Staten har en stor uppgift att visa på en fungerande managementförmåga innan en sådan reform är möjlig, säger han.

Teddy Nilsson (SD) i Svalöv är desto mer entusiastisk:

– Jag är väldigt positiv till ett förstatligande. Det skulle öka likvärdigheten. Nu är det för stora skillnader mellan kommunerna.

Bland Moderaterna är motståndet mot en statlig skola kompakt. Men Ylva Pettersson (M) i Skara, som är utbildad lärare, går emot sitt partis linje och vill att staten tar över.

– Likvärdigheten är det starkaste argumentet. Ett system där huvudmannen har ansvaret men en stor del av befogenheterna genom skollag ges direkt till rektor är en ohållbar konstruktion, säger hon.

Bland centerpartisterna syns ingen spricka i motståndet mot ett förstatligande. 94 procent är emot, ingen för och 6 procent svarar vet ej.

– Jag tror på lokalt självstyre! utropar Christina Davidson (C) i Nybro i en kommentar som är typisk för hennes parti.

Inom S är opinionen bland dem som svarat på enkäten något mer splittrad. 73 procent säger nej, 7 procent ja och 20 procent väljer alternativet vet ej.

– Det kommer att minska segregationen, motiverar Tommy Nilsson (S) i Kalix sitt ja till förstatligande.

Fakta
Kommuntoppar som säger nej

Patric Åberg (M), Östra Göinge: 
”Skulle skolan bli bättre om den förstatligades? Vi har ju samma ungar och samma förutsättningar ändå. Vi måste ha möjlighet att sköta skolan med våra lokala förutsättningar snarare än att vi ska ha samma regler som i Danderyd.”

Bo Rudolfsson (KD), Laxå:
”Skolan är en omistlig del av närsamhället och bör därför vara kommunal.”

Erik Pelling (S), Uppsala:
”Man löser inte de riktiga utmaningarna i svensk skola med ett förstatligande. Däremot finns det säkert utrymme för att staten tar ett större ansvar för att hålla ihop det här.”

Anna Tenje (M), Växjö:
”De problem och utmaningar vi står inför i skolan skulle sannolikt inte klaras av bättre på det statliga planet, snarare tvärtom.”

Johan Persson (S), Kalmar:
”Närhet till beslut är väldigt viktigt.”

Karin Jonsson (C), Krokom:
”Så som staten lämnat denna del av landet tror jag att det skulle bli en nackdel för oss med statlig skola.”

Christian Sonesson (M), Staffanstorp:
”Staten är inte en garanti för kvalitet. Många statliga myndigheter lider brist på effektivitet redan i dag”.

Stihna Johansson Evertsson (C), Högsby:
”Vi klarar skolan lika bra själva, men man kan gärna fylla på med ytterligare generella statsbidrag så att vi små kommuner kan kompenseras för små skolor.”

Fakta
Kommuntoppar som säger ja

Carina Sätterman (S), Degerfors:
”Då blir det en likvärdig skola i hela riket.”

Nicke Grahn (L), Dorotea:
”Jag tror att det behövs för att bland annat säkra personalförsörjningen och någorlunda likvärdighet. Men det blir inte automatiskt bättre.”

Michael Karlsson (S), Åmål:
”Jag är försiktigt positiv till ett förstatligande. Vi behöver få en rättvisa över landet. Men jag tror inte att ett förstatligande innebär att alla nuvarande skolor blir kvar.”

 

Skribent

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 15 december 2020 kl 03:00
Uppdaterad: 15 december 2020 kl 11:29