Marknad värd 870 miljarder

Fyra av tio ordföranden i kommunstyrelserna är positiva till att sälja verksamhetsfastigheter till externa ägare, visar Dagens Samhälles enkät. På bara några år har en mångmiljardmarknad öppnat sig där allt fler vill hugga in.

Före 2007 fanns inte marknaden. Den föddes när Härnösand sålde rubbet, 43 verksamhetsfastigheter i klump, till Kungsleden. Nu växer raskt antalet aktörer som vill köpa fastigheter med offentliga hyresgäster. Marknaden har både fått ett namn, samhällsfastigheter, och en värdering: 870 miljarder enligt analytikerna Fastighetsrapport och Byggstatistik.

Från 2008 har samhällsfastigheter köpts och sålts för i snitt 10 miljarder om år. Men ganska lite har skett i köp direkt från kommuner eller landsting. Det mesta handlar om redan privat ägda fastigheter som vandrat vidare.

En boom är däremot förutspådd av branschföreträdare, åtminstone en dubblering av försäljningstakten. Men boom förutsätter att kommuner och landsting vill sälja. DS ställde frågan till ordförandena i kommun- och landstingsstyrelsen: vill ni?

Svaret är Ja. Och Nej. I precis lika stora mått. Fyra av tio kan tänka sig sälja delar av sitt bestånd. Fyra andra av tio säger nej. Två är osäkra. 

Intresset ska bedömas mot att ytterst få faktiskt gjort någon försäljning av verksamhetsfastigheter, och att frågan är såpass ny. Intresset drivs på av lock och pock från branschaktörerna – nära 60 procent av de som svarat på enkäten uppger att fastighetsbolag gjort framstötar. Snabbväxande Botkyrka uppvaktas flitigt. 

– Vi vill våga pröva nytt! Det är jätteintressant för oss att hitta aktörer som vill bidra till lösningar för våra lokalbehov, säger Katarina Berggren (S), kommunstyrelsens ordförande.

Botkyrka växer med 1 500 personer per år och står inför väldiga behov av investeringar. Dels nybyggen, dels renoveringar av stora bestånd som börjar bli ålderstigna. Botkyrka har studerat möjligheterna att låta privata aktörer bygga och köpa/äga kommunala fastigheter. Katarina Berggren beskriver en situation där man tillsammans med privata intressen kan sy ihop paketlösningar för äldreboenden, bostäder och skolor.

– Det kan handla om att sälja för att frigöra kapital, ja. Men allt handlar inte om pengar! Vi behöver socialt och miljö- och klimatmässigt hållbara lösningar och ser positivt på att fler vill bidra med kunnande och kapital.

Diskussioner pågår.

– Under året händer något, förhoppningsvis, säger Katarina Berggren.

De politiska skiljelinjerna är inte glasklara, men Katarina Berggren tillhör en minoritet av socialdemokrater. Fler ligger mot att säga nej till sale-lease back-affärer med fastighetsbeståndet.

– Det ger väl möjligen pengar till den som köper…, anser Lennart Haraldsson (S), ks-ordförande i Åtvidaberg.

Han tar fasta på det självklara: den som köper ska tjäna pengar. Hyresgästen får betala. Och det gäller oavsett om den behöver fastigheten eller ej, rådigheten går förlorad. Det påpekar också Ulf Bingsgård (M), ks-ordförande i Trelleborg.

– En av de större aktörerna presenterade sitt koncept. Men det var väl inte alla som stod upp och jublade riktigt, säger han.

Han är ändå i likhet med en majoritet av M-kommunalråden positiv till tanken. Småljummet positiv.

– Det kan nog bli aktuellt att pröva frågan igen. Vi kan behöva tänka nytt om vi ska klara investeringsvolymen.

I Sundsvall fanns utförsäljning av fastigheter med som alternativ när kommunen tog fram en ny fastighetsstrategi. Men det blev avslag.

– Vi kom fram till att sälja och hyra tillbaka på lång sikt inte var så smart agerande, säger Lars Persson (FP).

Varför? Rådigheten igen. För att få ett bra pris måste kommunen teckna långa kontrakt och kommunvärlden är föränderlig, årskullar vajar och behoven vajar med.

– Risken finns att hamna i svårhanterliga lägen. Men om vi skulle ha likviditetsbrist vore det kanske en annan fråga, säger Lars Persson.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 11, 2013

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.