Nyhet
Karriär
27 februari 2020 kl 09:55

Anställ fler chefer i välfärden – och spara pengar

Investeringar i fler chefer i välfärden kan snabbt bli mycket lönsamma, visar en rapport från Sveriges Kvinnolobby.

När varje chef har många underställda försämras arbetsmiljön för cheferna såväl som för medarbetarna, visar forskning från bland annat Nyckeltalsinstitutet och Arbetsmiljöverket. I en bristande arbetsmiljö försämras också prestationen – på grund av stress, otillfredsställelse, ökad personalomsättning, högre sjukfrånvaro och större risk för misstag. Det kostar när medarbetare och chefer blir sjuka eller slutar. I hälsa och i pengar.

I välfärdens kvinnodominerade yrken är ett stort antal anställda per chef dock ofta verkligheten.

– Vi vet att det får jättestora konsekvenser för de enskilda kvinnorna. Det drabbar deras hälsa, livsvillkor och privatekonomi. Men nu vill vi belysa att det även får större konsekvenser och att det inte är ett hållbart sätt att organisera och styra verksamheten på, säger Jenny Andersson, arbetsmarknadsexpert på Sveriges Kvinnolobby.

I en färsk rapport har Sveriges Kvinnolobby räknat på effekterna av att investera i fler chefer per anställd i välfärden. Rapporten sätter förutsättningen att en vård- och omsorgsförvaltning med 2 000 anställda vill minska antalet medarbetare per chef från 45 till 30. Det betyder en ökning av antalet chefer med drygt 50 procent. Resultatet: åtgärden är lönsam. Mycket lönsam.

Till att börja med kostar det pengar. Beräkningen ger en merkostnad på 33 miljoner kronor år ett. I form av lönekostnader, men också kostnader relaterade till inskolning och rekrytering.

– Det blir en initial kostnad. Fast redan efter två år har man jobbat in den och det börjar löna sig, säger Jenny Andersson.

Årlig vinst efter två år uppskattas till knappa 6 miljoner kronor i räkneexemplet. Det beror på besparingar av indirekta kostnader, exempelvis effektivitetstapp vid ohälsa och personalomsättning. Men också på minskade direkta kostnader för sjuklön.

Positiva antaganden som beräkningen bygger på är ökad produktivitet tack vare minskad andel hälso- och arbetsmiljöproblem från 55 till 45 procent, samt minskad sjukfrånvaro från 10 till 9 procent och minskad personalomsättning från 12 till 10 procent.

– Det finns ju inget exakt facit för vilka effekter åtgärden ger, men vi gör våra antaganden baserade på forskning. Vår ingång har varit att inte överskatta de positiva effekter man kan förvänta sig. Vi tycker att vi lagt oss på en realistisk nivå, säger Jenny Andersson.

Arbetet i äldreomsorgen, till exempel, betraktas gärna som rutinartat och okomplext och därför lättstyrt och med litet chefsbehov. Det är en återkommande värdering av kvinnors arbete som är helt felaktig, förklarar hon.

– Forskare pekar på att de här verksamheterna tvärtom är väldigt komplexa! Ofta har du jättemånga kontaktytor som chef – med anhöriga, brukare och personal. Verksamheten är ofta spridd på olika ställen. Du är förmodligen väldigt aktiv operativt också, förutom att leda.

Att lägga på fler chefsled ger inte automatisk utdelning. Det handlar förstås om att organisera och styra åtgärden på bra sätt. Rätt utfört är färre medarbetare per chef dock en väg att höja kvaliteten i hela verksamheten, påtalar rapporten.

När chefer själva beskriver sin arbetsmiljö framhåller de stora arbetsgrupper som ett av de största problemen. I det läget blir en investering i fler chefer också ett verktyg för att förbättra den framtida rekryteringen.

– Vad jag tror är otroligt viktigt som medarbetare är vem du har som chef. Om då lagom stora arbetsgrupper är en viktig fråga för cheferna får arbetsgivaren chansen att rekrytera de bästa cheferna om man erbjuder dem något de efterfrågar, förklarar Jenny Andersson.

Finns det exempel på verksamheter där man gjort sådana här satsningar?
– Många har satt upp mål, förslagsvis om max 30 medarbetare per chef. Men det är svårt att hitta exempel där man nått fram till genomförande. Det är lätt att sätta upp mål, men ofta finns ingen plan för när det ska vara uppnått, hur det ska genomföras eller hur det ska finansieras.

Västra Götalandsregionen har dock gjort en tydlig insats för att öka chefstätheten. Deras utvärderingar pekar på positiva resultat, bland annat i form av ökad trygghet hos medarbetarna och förbättrat utvecklingsarbete som lett till bättre effektivitet.

Fakta
Kvinnolobbyns rapport

Beräkningarna i rapporten ”Investera för en jämställd arbetsmiljö- en beräkning av vinsterna med färre antal medarbetare per chef” är genomförda av Lunicore och Sveriges Kvinnolobby. Delar av beräkningarna är gjorda med hjälp av ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg framtaget i ett AFA-finansierat forskningsprojekt vid Karolinska institutet.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 27 februari 2020 kl 09:55
Uppdaterad: 27 februari 2020 kl 10:01