Demokrati

Lokala partier kan få nyckelroll efter valet

Lokala partier kan få en starkare ställning i många kommuner och landsting efter höstens val. Bland annat i Västernorrland där Sjukvårdspartiet nu gör comeback. 

I förra veckan gick tiden ut för de partier som vill registrera sin partibeteckning inför höstens val. Valmyndigheten hade då registrerat 265 partibeteckningar i valen till kommun, landsting och riksdag. Det är tio partier färre än vid samma tid inför valet 2014.


Statsvetenskapsprofessorn Gissur Erlingsson vid Linköpings universitet, som forskat på lokala partier, har identifierat några gemensamma nämnare för många av de partier som lyckats vinna väljarnas förtroende. 

– Det finns två kriterier som framgångsrika lokala partier ofta uppfyller. Det ena är att det finns en lokal personlighet som är välkänd och klarar av att skapa uppmärksamhet kring partiet. Det andra är att det finns lokala politiska frågor som många upplever att de etablerade politiska partierna inte har lyckats fånga upp och som det lokala partiet kan göra till sina frågor, säger han.

Han tror att de lokala och regionala partierna har stora chanser att få mer makt efter valet. 

– I den mån de lokala partierna uppfattas som trovärdiga och legitima av de etablerade partierna så har de goda möjligheter att få inflytande. Den tilltagande politiska osäkerheten med svaga minoritetsstyren borde kunna innebära ett ökat handlingsutrymme för de lokala partierna, säger Gissur Erlingsson. 

I valet 2014 var Dorotea Kommunlista (DKL) det mest framgångsrika lokala partiet med 39 procent av rösterna i kommunen. Partiet styr nu Dorotea i minoritet. 

– De andra partierna är alltför lojala mot sina regionala och centrala partiorganisationer. Vi har ingen sådan lojalitet, utan kan driva det som är bäst för Dorotea, säger Matserik Westerlund, kommunalråd för Dorotea Kommunlista. 

DKL har fått mellan 22 och 43 procent av rösterna i de sex senaste kommunvalen. Denna mandatperiod har vårdplatserna vid sjukstugan i Dorotea varit en stor fråga. Matserik Westerlund tar gärna åt sig en del av äran för överenskommelsen med landstinget om att återinföra dygnet runt-öppna vårdplatser och börja projektera bygget av en ny sjukstuga. Han säger att partiet när det bildades i början av 1990-talet ”delvis var ett missnöjesparti”.

Nu är DKL maktpartiet i Dorotea. Men när det gäller kampen för glesbygden är partiet fortfarande en rebell. DKL kräver högre statsbidrag till kommuner med färre än 5 000 invånare och föreslår att små glesbygdskommuner ska slås ihop med storstadskommuner för att skapa mer rättvisa ekonomiska förhållanden. 

 

– Vi skulle kunna slås ihop med Danderyd. Då skulle de få en egen fjällvärld, säger Matserik Westerlund. Bland de nya partier som registrerats inför valet i höst finns Sjukvårdspartiet Västernorrland, som återuppstått efter att inte ha ställt upp i valet 2014. I landstingsvalet 2010 fick partiet 7,5 procent och sex mandat. Under de senaste åren har sjukvården i Västernorrland fått stor uppmärksamhet. Inte minst efter nedläggningen av akutkirurgin, akutortopedin och BB i Sollefteå. Men också på grund av den ständiga personalbristen. 

– Vi finns i ett län som har upplevt den kanske värsta vårdkrisen i modern historia. Det är oerhört angeläget att det finns ett parti som driver de här frågorna inför valet i höst, säger Mattias Rösberg, ordförande för Sjukvårdspartiet Västernorrland. Han vill inte att partiet ska framstå som ett Sollefteåparti och vill att Dagens Samhälle ska fotografera honom i Örnsköldsvik i stället för i Sollefteå. Partiet behöver röster från hela länet, men är tydligt med att man vill återföra de delar av Sollefteå sjukhus som har lagts ned. 

– Vi vill se tre akutsjukhus i Västernorrland. Det innebär till exempel att det ska finnas akutkirurgi, akutortopedi och BB på alla tre sjukhusen. Den situation som vi har i Sollefteå i dag är ohållbar, säger Mattias Rösberg. För att lyckas med detta och få personalen att stanna i den västernorrländska sjukvården vill Sjukvårdspartiet införa en samverkan mellan landsting och kommuner liknande Tiohundramodellen i Norrtälje. 

– Med en samverkan mellan kommun och landsting och mindre administration skulle vi få mer resurser att driva tre akutsjukhus, säger Mattias Rösberg.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.