”Landstingen vet ofta inte vad de betalar för"

Affärsmodell GHP Specialty Care (GHP) har sedan ett par år tillbaka ett vårdsamverkansavtal med försäkringbolaget Skandia, med en helt annan modell för ersättningar än i avtalen med landsting och regioner.

– Vi har ansvar för alla sjukförsäkringskunder i Stockholm med rygg-, axel- eller höftproblem, ersättningen vi får är baserad på hur mycket bättre patienterna blir av vården, inte antal åtgärder, berättar Daniel Öhman.

Nyligen tecknades ett liknande avtal med försäkringsjätten Trygg-Hansa.

Daniel Öhman tycker att också offentliga vårdköpare borde lämna avtal där utförare får betalt per åtgärd och i stället titta på just resultat. 

– I dag gör många ersättningssystem att privata vårdföretag kan tjäna pengar genom att antingen vara väldigt snabba eller väldigt slarviga. Landstingen vet ofta inte vilket det är de betalar för.

Det finns stora möjligheter att utveckla vården och göra den mer effektiv med nya ersättningsmodeller, tror Daniel Öhman. Och här kan privata aktörer spela en viktig roll. 

– I dag får ofta patienter med ledproblem i första hand besök hos en ortopedkirurg vars verktyg är kirurgi. Patienter vill ofta bli opererade, och dessutom pekar ekonomiska incitament mot operation, säger han.

Men för en Skandiapatient ser det annorlunda ut. Första klinikbesöket blir längre än normalt, och såväl sjukgymnast som läkare deltar.

– Det ökar sannolikheten för att patienten får en optimal behandling med till exempel förebyggande åtgärder, och att vi kan undvika onödiga operationer, säger Daniel Öhman.

Drygt hälften av bolagets nordiska verksamhet består av offentliga kunder, och bolaget för just nu diskussioner med Stockholms läns landsting om upphandlingar som vårdval.

– Vi ser en stor potential. Vi är ju egentligen ett billigare alternativ än offentlig vård, men det är viktigt att avtalen även innehåller kvalitetskrav, säger Daniel Öhman.