Landshövdingar sågar nya Sverigekartan

Regeringen driver på för en regionreform. Men regeringens tjänare i länen är inte med på tåget. Flera är hårda motståndare – medan civilministern kräver ”länsstyrelser med muskler”.

Om en månad blir det skarpt: den nya Sverigekartan med storregioner presenteras av den statliga Indelningskommittén. Tre ska vara i gång redan efter valet 2018. 

När landsting och regioner slås ihop gäller detsamma för länsstyrelserna. Det är själva huvudpoängen – större regio­nal slagkraft för både staten och de folkvalda parlamenten runt om i landet.

Att entusiasmen är stor bland politiker i landsting och kommuner har belagts i flera sammanhang, även om undantag finns. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen går i armkrok i den här frågan. 

Men hur är det med statens egna förlängda armar, bossarna för de 21 nuvarande länsstyrelserna?

”Landshövdingarnas synpunkter är oerhört viktiga att ta in”, säger regionutredaren Barbro Holmberg, själv före detta landshövding, till Dagens Samhälle.

Läs mer om reformförslaget.

Så då gjorde vi det. Alla 21 har svarat. I koncentrat tycker de så här: 7 är negativa, 2 delvis kritiska, 1 ser inga fördelar, 2 tveksamma, 4 avvaktande, 2 neutrala, 2 inga synpunkter, 1 uttalat positiv.

– Förslaget är orimligt, den nya Norrlandsregionen skulle bli större än halva Sverige. Hos befolkningen är motståndet massivt, säger Norrbottens landshövding, Sven-­Erik Österberg, tidigare S-minister och gruppledare för S i riksdagen. 

Han satt med i den förra regionutredningen, med namnet Ansvarskommittén. Hans region hör nu till de tre som är tänkta att dra i gång redan 2019. Det är han helt emot. Men en mindre region Norrbotten-Västerbotten kan han tänka sig.

Sven-Erik Österberg har invändningar både från statliga och kommunala utgångspunkter (han har också varit kommunalråd i Skinnskatteberg).

– Vi skulle få en försvagad nationalstat med risk för ett mer ojämlikt land. Jag är för en stark enhetsstat.

– Och vad händer med våra viktiga kommunkontakter? ­

I dag är länsstyrelsens närvaro, inte minst i de mindre kommunerna, oerhört stark. Framtidens landshövdingar får en helt annan roll, de blir mer renodlade myndighetschefer.

Liknande synpunkter har Uppsala läns landshövding Peter Egardt, tidigare bland annat statssekreterare under Bildt-regeringen på 1990-talet. Också hans län är tänkt att finnas med i den gräddfil som leder till storregion 2019. 

– Sex län och 64 kommuner från Älvdalen till Östhammar, det blir en enda kökkenmödding! När jag kallar kommunpolitiker i dag så kommer de, vi har nästan dagliga kontakter. I en storregion försvinner kunskapen om lokala förhållanden, och då blir besluten sämre.

Också Peter Egardt varnar för att statens regionala roll försvagas.

I grannlänet Stockholm ondgör sig landshövding Chris Heister över att inte Stockholms och Uppsala län får bilda region. Hon pekar på en lång rad nära samarbeten och att 40 000 männi­skor dagligen pendlar mellan de två länen.

– Vi växer ihop naturligt. Det borde vara en självklar utgångspunkt. Nu är man i stället inne på konstruerade administrativa gränser.

I Örebro län är Maria Larsson missnöjd med att Värmland kopplas till Västra Götaland och inte till den tilltänkta Svealandsregionen. 

Från Jämtland har länsstyrelsen, med Jöran Hägglund i spetsen, skrivit till regeringen och pekat på en rad nackdelar med Stornorrland.

I Västra Götaland ser Lars Bäckström problem kring avstånd och sammanhållning, när hans region föreslås bli ännu större och inrymma Värmland.

I Halland pekar Lena Som­me­stad på att det helt saknas stöd för en fusion med Väst­ra Götaland. Hon radar upp nackdelar med storregioner, bland annat att statens regionala närvaro skulle försvagas.

I Östergötland slår Elisabeth Nilsson fast att Sörmland och Östergötland bör hänga ihop. Så är inte fallet i de kartskisser som presenterats.

I Skåne är Margareta Pålsson inte alls pigg på att få Blekinge på halsen. Om Skåne ska utvidgas vill hon slå på stort med en betydligt större sydsvensk region.

På Gotland luftar Cecilia Schelin Seidegård en oro för att Gotland blir marginaliserat om det kopplas ihop med Stockholm. ”Huvudsätet kanske i så fall ska vara i Visby.”

Landshövdingarna har helt olika åsikter om huru­vida de över huvud taget ska uttrycka egna åsikter om en region­reform.

Några påpekar att de rättar sig efter de beslut som fattas på högre ort.

”Jag är som statlig myndighetschef neutral i frågan”, skriver Per Bill i Gävleborg. Medan Peter Egardt i grannlänet Uppsala hänvisar till en självklar yttrandefrihet.

– Jag ser det närmast som en skyldighet att delta i debatten.

Fakta
Se grafik över landshövdingarna

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.