Nyhet

Läge för Löfven ställa försvar mot värnskatt

Inte nog med att Stefan Löfven tvingas att driva högerpolitik inom ramen för januariavtalet. Utanför överenskommelsen kan L och C sätta käppar i hjulet för regeringen med hård oppositionspolitik. Men nu har Löfven möjlighet att kontra.

Utan Liberalerna och Centern bygger regeringens maktinnehav på 33 procent – så mycket fick Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans i valet. Den sköra positionen sattes i blixtbelysning häromdagen när Försvarsberedningen sprack och Centern och Liberalerna gick i opposition. De två forna allianspartierna har lovat sina väljare att inte vara några dörrmattor till Socialdemokraterna. Annie Lööf har formulerat det som att hon och hennes parti ska driva på för kraftfulla liberala reformer, samtidigt som de ska vara ett liberalt oppositionsparti med ansvar för Sverige.

Men frågan är hur väljarna uppfattar både Centern och Liberalerna när de inte är oppositionspartier vad gäller budgeten – C och L har ju förbundit sig att förhandla fram en budget tillsammans med regeringen. Och budgeten är ett dokument som innehåller en omfattande del av politiken.

I den senaste partiledardebatten i SVT blev det som en manifestation av det nya politiska läget när Annie Lööf och Jan Björklund placerades i studion som en del av regeringsunderlaget. Där stod de två tidigare allianspartierna tillsammans med den forne huvudfienden, socialdemokraten Stefan Löfven. En historisk uppställning, en illustration av blockpolitikens död, var beskrivningen.  

Den nya familjekonstellationen är ett vågspel för Centern och Liberalerna, alla borgerliga väljare är inte bekväma med den. Så även om de före detta allianspartierna i sak är upprörda över regeringens nej till att i dag ge utfästelser om försvarspengar, som de borgerliga förväntat sig, var det ändå plåster på såret att de nu kan demonstrera för väljarna att de minsann inte går i Stefan Löfvens ledband. De lämnar försvarsberedningen.

Stefan Löfven har ett skydd för sitt fortsatta regeringsinnehav i 73 punkter i den så kallade januariöverenskommelsen. Därutöver riskerar han att befinna sig på ett gungfly med samarbetspartners som strävar efter att göra livet besvärligt för honom. Opposition är ledordet.

De forna alliansvännerna Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna har fallit i varandras armar igen. En tillfällig kram av återförening, men den kan ge Kristdemokraterna och de molokna Moderaterna råg i ryggen att framöver driva enskilda sakfrågor och lägga fram förslag som det blir svårt för Liberalerna och Centern att inte ställa sig bakom. Det är ett händelseförlopp som är en mardröm för Stefan Löfven. För vad ska han med regeringsmakten till om han dels pressas att driva en politik som ger honom kalla kårar, dels motarbetas på andra områden av samarbetspartners som inte nöjer sig med segrar som att förändra arbetsrätten och luckra upp reglerna på bostadsmarknaden?

Vad vill Socialdemokraterna med försvaret? Med Peter Hultqvist i spetsen på försvarsdepartementet har intrycket varit att nedrustningens tid är förbi. Inget tyder på att försvarsministern, som ligger mycket bra till hos försvaret, skulle ha ändrat sig. Kanske finns det en spricka i regeringen mellan finansdepartementet och försvarsdepartementet? Det är i så fall inte första gången som försvaret splittrar regeringen, vilket framgick vid Folk och Försvars möte i Sälen förra året, när utrikesminister Margot Wallström avfärdade Försvarsberedningen med ”den där gruppen” och underkände dess säkerhetspolitiska analys. Peter Hultqvist fick i sitt tal släta över regeringskollegans yttrande.

Det kan också vara så att regeringen vill pressa Centern och Liberalerna i en kommande debatt om hur statens resurser ska disponeras. Den behöver inte alls vara dålig för Socialdemokraterna, som kan kräva av Centern och Liberalerna att de väljer: "Ni vill ha fler poliser, högre pensioner, mer personal i vården, mer pengar till försvaret – och samtidigt vill ni sänka skatten. Det går inte ihop, var god prioritera." Det skulle ju kunna vara ett sätt att pressa de borgerliga samarbetspartierna att ta ansvar som rör helheten i budgeten och avstå från att ta bort värnskatten – i alla fall hela på ett bräde. Värnskatten mot pengar till försvaret. Ett tänkbart scenario.

Fakta

Heta:

  • Julian Assange. Åklagaren återupptar förundersökningen mot Assange gällande brottsmisstankar om våldtäkt, som ska ha begåtts 2010. För att möjliggöra att Assange häktas i sin frånvaro ska åklagaren utfärda en europeisk arresteringsorder.
  • Bensinupproret 2.0. Facebookgruppen, som protesterar mot vad de anser vara för höga bensinpriser, har nått upp till 450 000 medlemmar. Demonstrationer runt om i landet planeras.
  • Göran Persson. Den före detta statsministern föreslås bli ny ordförande i Swedbanks styrelse. En extra stämma ska hållas före sommaren, en av dem som lämnar styrelsen då är Peter Norman.
  • Bostadsmarknaden. Nästan hälften, 49 procent,  av de tillfrågade i en SEB-enkät tror på stigande priser det kommande året. Det är en ökning med 5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Kalla:

  • Avtalsförhandlingar. Medlare har kallats in i förhandlingarna, som kört fast,  mellan Vårdförbundet och arbetsgivarna. En av stötestenarna är förbundets krav på lönelyft för gruppen, som kallas för ”särskilt yrkesskicklig”.
  • Feministiskt initiativ och Liberalerna. De två partierna riskerar att åka ut ur EU-parlamentet. L får 3,3 procent i Sifos undersökning, Fi ligger på 1,0 procent. De sista veckorna före valet får stor betydelse, säger Toivo Sjören, opinionschef på Sifo, till Göteborgs-Posten.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.