Nyhet
På nytt jobb
20 mars 2020 kl 06:00

"Kunskapsbristen skapar rättsosäkra beslut"

LSS-lagens status måste återupprättas och beslutsfattarnas kompetens höjas, anser FUB:s nya förbundssekreterare Christina Heilborn.

Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning arbetar för att stärka rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medlemmarna är närmare 26 000 till antalet, inklusive anhöriga och andra som delar förbundets värderingar och mål: ett öppet samhälle där alla kan vara delaktiga.

Vackra ord, och lätta att hålla med om. I teorin. Verkligheten ser fortfarande annorlunda ut, menar Christina Heilborn.

Vilka rättigheter är det som saknas?
– Delaktighet och tillgänglighet! Rätten att delta i sitt eget liv och i beslut som rör en själv. Vilket är en mänsklig rättighet.

Hon skräder inte orden när det kommer till hur LSS-lagen tillämpas i praktiken.

– Alldeles för många beslut fattas där människor som har rätt till stöd och service inte får det. Konsekvenserna blir allvarliga, inte bara för de direkt berörda utan även för anhöriga som blir väldigt hårt ansatta. Det är därför den här lagstiftningen är så viktig. Det är en fråga om integritet och självbestämmande.

Ett tungt ansvar vilar på kommunerna, säger hon.

– Det är ständiga nedskärningar och bortprioriteringar. Men det handlar inte enbart om ekonomiska prioriteringar, utan även om kunskapsbrist som skapar en rättsosäkerhet i besluten. Vi skulle behöva en kraftsamling när det gäller förståelsen av syftet med LSS-lagen. Kommuner och regioner måste säkra kontinuerlig kompetensutveckling av alltifrån utredare och handläggare till politiker om vad det innebär att leva med en intellektuell funktionsnedsättning.

Är det inte en arbetsmarknadsfråga också? Bristen på enkla jobb, till exempel, drabbar ju inte minst dem med funktionsnedsättningar?
– Jo, det är en central fråga. Att skapa möjligheter för jobb utifrån förmåga och kompetens. I dag fastnar många av de här personerna i fattigdom, vilket innebär ett ännu starkare utanförskap. Därför är det viktigt med daglig verksamhet enligt LSS.

Det finns ju gott om fördomar kring den här gruppen, hur ska ni komma åt sådant?
– Genom att både påverka lagstiftningen och öka kunskapen i samhället. Det kan också påverka attityder kring hur vi ser på människors värde.

Rollen som förbundssekreterare är ny och innebär både att leda kansliet, med 15 medarbetare, och att opinionsbilda och representera FUB utåt. En kombination som tilltalar Christina Heilborn:

– Det finns 150 lokalföreningar runt om i Sverige, så det är en stor rörelse med många aktiviteter. Helst vill jag åka runt och träffa alla, så svårast blir nog att få tid till att verkligen sätta mig in i alla delar. Hinna med allt jag skulle vilja göra.

Vilka förväntningarna har medlemmarna på dig, tror du?
– Att jag ännu tydligare ska lyckas sätta våra frågor på samhällskartan och i debatten.

Fakta
Mitt cv. Christina Heilborn

Nytt jobb: Förbundssekreterare FUB (från den 1 april).
Ålder: 49 år.
Yrkesbakgrund: Jurist med inriktning folkrätt, mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Har arbetat på UD och Rädda Barnen, varit ledamot i regeringens barnrättsdelegation och expert i statliga utredningar. Närmast programchef och chefsjurist på Unicef Sverige.
Drivkraft: ”Utveckling! Både i jobbet och privat.”
Intressen: ”Kulturella evenemang av olika slag och så yoga, mest kundaliniyoga.”
Dold talang: ”Jag är en riktig teaterapa och kan imitera – men det kommer att förbli en dold talang!”

 

 

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 20 mars 2020 kl 06:00