Nyhet
Karriär
14 maj 2020 kl 12:15

Krisen satte fart på lärarnas lärande

Språkläraren Eva Beckvid fjärrundervisar nu alla sina elever. Mycket har blivit knepigare, anser hon – men muntliga prov genomförs faktiskt mer effektivt via videolänk. Dem fortsätter hon gärna med även när gymnasieskolorna åter är öppna.

Klassrummen ekar tomma på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Eva Beckvid är dock på plats. Det vanliga schemat gäller och hon befinner sig för det mesta i skolan när hon håller sina lektioner via datorn.

– Vi kan välja att arbeta hemifrån, och ibland gör jag det. Fast när vi började distansundervisa skulle alla vara på plats så att vi kunde stötta varandra.

Tisdagen den 17 mars beslöt regeringen att rekommendera samtliga gymnasieskolor att övergå till distansundervisning. Och det skulle ske dagen därpå.

– Det blev ju en febril aktivitet och en snabb kompetensutveckling, säger Eva Beckvid, som är lärare i engelska och franska.

Plötsligt fick varenda lärare se till att behärska de digitala verktygen. Sedan har de fått pröva sig fram i en helt ny undervisningssituation, där mycket är annorlunda.

När lektionerna sker via videomöten ser Eva Beckvid bara fyra elever i taget. De kan också välja att stänga av kameran och inte synas alls.

– Det är mycket svårare att läsa av elevernas reaktioner. Är de med på tåget? Behöver jag ta om något? Samspelet i klassrummet har gått förlorat, säger hon.

För att kolla om eleverna hänger med måste hon ställa fler frågor under lektionerna än hon brukar göra. Det blir också fler frågor från eleverna, som kan skriva både i gruppchattar och privata chattar. En del ringer.

– Det ger mig bra möjlighet att individualisera undervisningen. Men det får inte gå till överdrift. Jag kan inte lägga mycket tid på att svara på en mängd frågor efter varje lektion, säger Eva Beckvid.

Ofta samlar hon ihop de frågor som skickas till henne och svarar på dem i början av nästa lektion.

– Har många elever frågat samma sak förstår jag ju att jag inte har nått fram.

Att låta eleverna skicka frågor skriftligt skulle hon kunna tänka sig att fortsätta med, även när de så småningom är på plats i skolan igen. Alla är ju inte bekväma med att avslöja inför hela klassen vad de inte har förstått.

De flesta digitala lektioner drabbas av tidstjuvar. Ljud kan strula, det tar tid att visa och växla mellan bilder. Att hinna med lika mycket som förut blir svårt för lärarna. Videosamtal kan dock vara mycket tidseffektivt när eleverna ska ha muntliga prov och övningar, en och en eller i små grupper.

– Jag ringer upp eleverna, som sitter redo och är förberedda. När vi är klara ringer jag upp nästa. Jag slipper vänta på att elever ska gå in och ut ur klassrummet och hämta varandra. Det fungerar jättebra, jag tänker arbeta så även i framtiden, säger Eva Beckvid.

Distansundervisning har visat sig vara utmärkt för en del av de elever som inte kommer till sin rätt i stora grupper och som tidigare ofta varit frånvarande. Många rektorer har noterat att dessa nu deltar i lektionerna.

I stället kan det vara helt andra elever som har fått svårt att klara skolan. De som är beroende av ett socialt sammanhang, av stöd av kompisar eller av tydliga ramar. 

Lärare som nu måste ge extra stöd till elever som tidigare inte behövt det kan få råd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Helene Fägerblad, en av myndighetens rådgivare, framhåller vikten av att även fånga upp elevernas erfarenheter och synpunkter.

– Man kan göra enklare enkäter och be eleverna gradera från 1 till 5. Hur fungerar det att arbeta hemma? Vad tycker de om olika kommunikationskanaler och om arbetsuppgifterna de får? Alla vågar ju inte spontant säga vad de tänker. 

När elever behöver särskilt stöd brukar specialpedagoger, lärare och elevhälsan undersöka fler miljöer än bara den pedagogiska. Hur ser den sociala miljön ut? Hur har eleverna det hemma? Hurdan är deras fysiska och psykiska hälsa? Hur tar de sig an arbetsuppgifter? Hur ser de till att bli färdiga?

Helene Fägerblad hoppas att erfarenheterna av den omfattande fjärrundervisningen på sikt ska leda till att skolan blir mer flexibel. Vissa elever kanske kan få delar av sin utbildning på distans.

– Det skulle kunna göra skolan mer likvärdig. Men det får inte innebära att skolorna låter bli att utveckla lärmiljön så att den blir tillgänglig för fler.

Eva Beckvid hoppas också att distansundervisningen i viss mån kan få leva kvar. Men det hon ser framför sig är att lärare ibland skulle kunna få undervisa hemifrån.

– Vi går ofta till jobbet även om vi är snuviga eller har huvudvärk. Tänk om vi då skulle kunna hålla lektioner utan att vara i skolan? Då skulle eleverna få sin undervisning och vi skulle inte sprida smitta vidare, som vi annars brukar göra.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 14 maj 2020 kl 12:15