Kraftig skolledarkritik mot lärarlönelyftet: ”En halvmesyr”

Regeringen satsar tre miljarder årligen på höjda lärarlöner för att höja yrkets status och därmed skolresultaten.

Höjningen ska ligga på mellan 2 500 och 3 500 kronor per person – och då räcker pengarna långt ifrån till alla, vilket har skapat missnöje hos både rektorer och lärare. Enligt SVT blir två tredjedelar av lärarna utan lönelyftet.

— Jag kan inte ens ge hälften en lönehöjning. Pengarna räcker inte till. Det försätter mig i en situation där jag sänder signalen till lärarna att de är a- och b-lag, säger Mikael Wahlberg, som är en av flera rektorer som kritiserat reformen i debattartiklar i Sydsvenskan.

Men är det inte rimligt att vissa skickliga lärare får lite mer i lön?  

— Jo, lärarnas löner är för låga med tanke på det viktiga uppdrag de har. Det är snarare de som inte får som får för lite.

Och det han framför allt vänder han sig emot är den plötsliga statliga interventionen som slår ut den traditionella modellen av dialog mellan chefer och fackliga organisationer.

— Jag och andra rektorer har lagt ned stor möda på att få en rättvis lönespridning utifrån kompetens, det här river upp det arbetet och fördjupar löneklyftorna, säger Mikael Wahlberg.

Han menar därför att det varit bättre om regeringen gett kommunerna större frihet att själva fördela pengarna efter kommunens kriterier. Då hade man sluppit situationen där vissa får mycket och andra inget.

Dessutom ser han en uppenbar risk för att de som blir utan lönepåslaget söker sig vidare till andra skolor eller i värsta fall bort från yrket.

— Jag tror att det kan förstärka det mönster vi redan ser med lärarbristen, att lärare söker sig vidare för att få upp lönen, vilket i sin tur ger kontinuitetsproblematik. Vi vill ju ha kvar lärare - jag har inga lärare jag klarar mig utan.

Fortsätt debattera lärarlönelyftet och lärarbristen i Dagens Samhälle.