Köp av privat skola och omsorg ökar

Köpen av privat skola och omsorg ökar och ett trettiotal kommuner handlar så mycket privat välfärd att de får stora problem om välfärdsbolag stoppas. Verksamhet värd 59 miljarder står på spel.

Stockholms stad lägger överlägset mest pengar på privat skola och omsorg. 2017 landade utgifterna på 9 miljarder kronor, exklusive personlig assistans. Det är dubbelt så mycket som Göteborgs 4,3 miljarder och nästan fyra gånger så mycket som Uppsalas 2,5 miljarder.

Det visar en analys av 286 kommuner och alla privata välfärdsutförare inom skola och omsorg i Dagens Samhälle Insikts databas, som samlar kommunernas fakturor från privata välfärdsaktörer.

År 2017 tog 2 700 omsorgsbolag och 2 600 friskoleaktörer emot kommunala medel, på en växande marknad. Förra året ökade skol- och omsorgsköpen med 1,8 miljarder kronor, eller 3 procent, till nästan 59 miljarder kronor.

Sedan valet 2014 har de kommunala utgifterna för privata välfärdstjänster ökat med hela 20 procent, eller 10 miljarder kronor.

Men om ivern att köpa privat initialt var ideologisk ser det annorlunda ut i dag.

– Kostnadsjakt och valfrihetssystem har blivit viktigare. Privatiseringsnivån blir ett utfall av individers val. På en del håll härmar man också grannkommuner, säger Henrik Jordahl, docent, välfärdsforskare och programchef vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Totalt elva kommuner handlar skola och omsorg för 1 miljard kronor eller mer per år. 26 kommuner lägger mer än en halv miljard. Tillsammans stod dessa storköpare för en bra bit över hälften av de samlade kommunala utgifterna för privata skol- och omsorgstjänster förra året, eller för 37 av de 59 miljarderna.

Men stora belopp är inte detsamma som mest privatiserad. I pengar per invånare tar Täbyborna täten med drygt 20 000 kronor per år, det vill säga långt mer än det kommunala snittet på 5 900 kronor per invånare och år.

Privata aktörer står för nästan häften av Täbys samlade kostnader, enligt databasen Kolada. M-ledda Danderyd och Nacka följer i Täbys fotspår med runt 18 000 kronor per invånare, eller ungefär 40 procent av kostnaderna.

Ett trettiotal kommuner lägger alltså antingen en halv miljard kronor eller mer, eller minst 10 000 kronor per invånare, på privata utförda skol- och omsorgstjänster. Det betyder att de har stor andel privata tjänster, eller att de köper så stora volymer, att de skulle tvingas till drastiska åtgärder om riskpolitiska beslut om tuffa tillståndsregler eller vinsttak satte stopp för företagen, visar Dagens Samhälles analys.

Skolaoms2

I Stockholms stad blev det till exempel problem när en entreprenör under våren nekades tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för två äldreboenden. I Landskrona stoppades en privatisering när Ivo sa nej till entreprenören.

Och en vinstbegränsning enligt det förslag som rege­ringen har lagt fram skulle få förödande konsekvenser för högprivatiserade kommuner, menar Henrik Jordahl.

– Det skulle leda till kommunalt kaos och dramatiska konsekvenser om bolag snabbt skulle tvingas till nedläggning. Flera av kommunerna skulle antagligen inte klara det, säger han.

– Jag tycker av det skälet att det är ansvarslöst av regeringen att driva det nu liggande förslaget vidare. Även om det inte ser ut att gå igenom riksdagen.

Även om det inte blir något vinsttak eller stopp för vinstutdelningar, som enligt SOM-direktivet har stöd i opinionen, så kan det bli tuffare tillståndsregler och kvalitetskrav som riskerar att få oönskade effekter.

Svagare kommunal ekonomi kan också leda till problem.

– Om det blir svårare att få tillstånd gynnar det de stora aktörerna som har juridiska resurser, och om ersättningarna krymper skulle bolagen lämna de mest pressade kommunerna, säger Henrik Jordahl.

Leif Gripestam, kommun­styrelsens ordförande i Täby, är framför allt orolig för kvalitetseffekterna av vinsttak och andra sanktioner, som han kallar det.

– Att ta tillbaka ett äldreboende eller en skola går väl an rent organisatoriskt. Men det skulle vara förödande för kvaliteten i verksamheterna om företag blev av med tillstånd på svaga grunder eller om man inför ett vinsttak, säger han.

– Vi har utvecklat vår kvalitet med hjälp av konkurrens. Priset för de åtgärder staten planerar riskerar alltså att bli mycket högt. Och ställer man så hårda krav att bolag tvingas till nedläggning är det konfiskation av privat egendom.

Skolaoms3

En annan kommun som lägger stora pengar på privat utförande är Linköping, som betalade 8 000 kronor per invånare eller totalt 1,2 miljarder till bolag och idéburna 2017.

– Åtta år av borgerligt styre ledde till stora förändringar. När vi tog över 2014 hade vi till exempel 80 procent privat äldreomsorg. Nu närmar vi oss 50 procent, säger Kristina Edlund (S), ks-ordförande
i Linköping.

– Men vi kommer alltid att ha privata alternativ. Privat och offentligt är bra komplement till varandra.

Linköping är redo att ta över om bolag skulle försvinna, försäkrar Kristina Edlund.

– Det är klart att det skulle bli krävande för den kommunala organisationen, men vi måste vara beredda. Vi har tagit tillbaka verksamhet under mandatperioden.

I Överkalix, som är en av landets minst privatiserade kommuner, tar man alla privatiseringstrender med ro. Här handlade det förra året om några hundralappar per invånare till privata utförare, totalt 1,5 miljoner kronor.

– Vi har en friskola, ett föräldrakooperativ, säger Mikael Larsson (V), ks-ordförande i Överkalix.

– Det finns inga politiska ambitioner att inte ha privata bolag. Tvärtom tittar vi efter alternativ som gör det bättre och billigare för medborgarna. Men vi är inte attraktiva för privata aktörer. Vi ligger långt bort från storstäderna.

 

Fakta
Så gjorde vi

Dagens Samhälle Insikt samlar in leverantörsreskontran från landets kommuner, landsting/regioner och myndigheter, alltså de fakturor som dessa offentliga köpare har betalat under ett år.

Datan har analyserats för få fram uppgifter om vilka kommuner som har betalat vilka belopp till vilka skol- och omsorgsföretag.

Betalda fakturor speglar de belopp som betalas ut. Det är inte samma sak som omsättning, eftersom till exempel för- och efterbetalda fakturor inte kan identifieras.

Personlig assistans är inte med, de pengarna betalas ut från Försäkringskassan.

Läs mer på Dagens Samhälle Insikt www.dsinsikt.se

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.