Nyhet
Investeringar
13 oktober 2020 kl 09:15

Kommunsektorns låneskuld kliver över 700 miljarder

Kommunernas och regionernas samlade låneskuld växte med 67 miljarder kronor förra året och uppgår nu till 726 miljarder. Kommuninvests låneskuldsrapport spår att skulderna fortsätter att öka och når 900 miljarder till 2022.

Det är framför allt kommunkoncernerna som lånar pengar. Skuldvolymen fördelar sig med 653 miljarder kronor på kommunsidan och 73 miljarder hos regionerna. Ökningen med 10 procent är den kraftigaste sedan 2011 och kommunsektorns skuld stiger som andel av BNP till över 14 procent.

Orsakerna till att låneskulden stiger är på intet vis nya. Rekordårens bostäder och fastigheter har stort renoverings- och investeringsbehov nu, samtidigt som demografin med ökande andel äldre och unga kräver investeringar av kommunsektorn i rekordstorlek. Kommuner och regioner kan inte svara upp mot det här investeringstrycket med egna överskott utan behöver låna pengar.

– Denna dynamik har satt tydliga avtryck under de senaste åren och kommer att göra det även framöver. Det är inte konstigt, utan snarare logiskt, att investeringarna och låneskulden växer, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.

Kommunerna investerar ungefär lika mycket i den skattefinansierade delen som i bolagen. Verksamhetsfastigheter dominerar på förvaltningssidan medan bostäder och stora behov av investeringar på VA-området driver utvecklingen i de taxefinansierade verksamheterna.

Trollhättan har den största låneskulden i relativa mått med 129 000 kronor per invånare. I absoluta tal dominerar dock storstäderna. Stockholms låneskuld är 58 miljarder, Göteborg ligger närmast med 47 miljarder.

Även om trenden är tydlig i sektorn som helhet så finns det variationer lokalt. Alla är inte i samma investeringsläge. 63 kommuner och 3 regioner minskade sin låneskuld.

Kommuninvest blickar också framåt i rapporten och konstaterar att statens stora tillskott under pandemiutbrottet förmodligen leder till en något minskad takt på låneutvecklingen i år, beroende på att sektorn gör större överskott. Men den långsiktiga trenden är att kommuner och regioner inte kommer att kunna möta sina investeringsbehov med ökade resultat, utan att låneskulden kommer att fortsätta stiga. I Kommuninvests prognos når låneskulden uppemot 900 miljarder kronor till 2022.

Kommuninvests vd Tomas Werngren konstaterar i rapporten att demografin skapar ett finansieringsgap för kommunsektorn och att förändringar måste till för att skapa ekonomisk hållbarhet – skattehöjningar, ökat statligt ansvar eller förändrade finansieringsformer.

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 13 oktober 2020 kl 09:15
Uppdaterad: 13 oktober 2020 kl 09:14