Omsorg

Kommunnotan för inhyrd personal ökar

2017 växte den kommunala bemanningsnotan med 17 procent till 2,5 miljarder kronor. Brist på personal ligger bakom utvecklingen. 

I Melleruds kommun var det lättare sagt än gjort att hitta personal till individ- och familjeomsorgen 2017. I stället för att anställa tvingades man hyra in folk för 16,5 miljoner kronor, en fördubbling jämfört med året innan.

Huvudleverantör till Melleruds kommun är Teambogruppen, specialist på socionomer. Bolaget fakturerade nästan 10 av de 16,5 miljoner kronorna.

– Ett tag hade vi bara ett par anställda inom individ- och familjeomsorgen, resten var inhyrda. Som mest kostade en inhyrd ett par hundra tusen i månaden inräknat allt, säger Tommy Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Mellerud.

– Halva socialtjänstens underskott förra året berodde på inhyrningen. Vi hade bitvis för svagt ledarskap. Det gick inte att hitta folk att anställa. Men vi pratade om det och ordnade upp problemen. Sedan i höstas har vi kapat hyrnotan. 

Mellerud är långt ifrån enda kommun som tvingas anlita bemanningsbolag. Tvärtom ökade de kommunala bemanningsköpen med 17 procent till nästan 2,5 miljarder kronor förra året. De senaste fem åren har den samlade hyrnotan blivit 140 procent dyrare. Det visar Dagens Samhälles analys av kommunernas inhyrning av tillfällig personal i databasen DS Insikt, som samlar kommunernas betalda fakturor.

Kommunernas hyrkostnader växer betydligt snabbare än landstingens och regionernas, som sista kvartalet 2017 ökade med blygsamma 7 procent jämfört med 2016, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Men det finns inget speciellt SKL-projekt som följer utvecklingen i kommunerna.

– Vi för diskussioner och följer frågan noga, och vi är särskilt bekymrade över inhyrningen av socialsekreterare, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

– Inom vården är inhyrningen mer angelägen att följa upp, eftersom tillfällig personal slår mot kontinuiteten och riskerar att drabba enskilda patienter. Inom många verksamheter i kommunerna är riskerna för enskilda invånare generellt inte lika stor.

Bemanningsbolagen levererar inte minst just socionomer till kommunerna, men också till exempel rektorer, undersköterskor, sjuksköterskor, psykologer, jurister, enhetschefer, stadsarkitekter, fastighetstekniker och handläggare. 

Personalbrist är en drivkraft bakom utvecklingen. Enligt Arbetsförmedlingen har nära 70 procent av de offentliga arbetsgivarna problem att rekrytera.

– Folk har fått upp ögonen för att det finns alternativ till att vara kommunanställd. Det har öppnat en helt ny marknad där man blir konsult i stället, säger Tommy Johansson.

Totalt finns det runt 600 bemanningsbolag, med 250 000 anställda med alla möjliga kompetenser, enligt branschorganisationen Kompetensföretagen.

Överlägset störst leverantör till kommuner är bemanningsjätten Dedicare, som fakturerade kommunkunder nästan 280 miljoner kronor 2017. Bolagets tillväxt är god, kommunfaktureringen ökade 37 procent 2017.

– Vi levererar framför allt socionomer, sjuksköterskor och enhetschefer inom socialtjänsten till kommunerna, säger Krister Widström, vd på Dedicare.

– Att vi växer beror på att behoven av välfärd ökar och kommunernas åtagande blir större i takt med att fler blir äldre och befolkningen växer. Av samma skäl ökar kommunernas kostnader. Men som andel av personalkostnaderna tror jag inte att inhyrningen ökar.

Men också bemanningsbolagen tampas med personalbrist.

– Ja, vi har uppdrag åt fler, men även vi har utmaningen att hitta fler att anställa. Utvecklingen oroar. Alla i samhället är överens om att vi ska ha likvärdig välfärd. Men på många håll räcker inte personalen till, säger Krister Widström.

– Då fångar vi ändå upp många som säger upp sig från jobb som socionomer för att de vill ha större frihet och möjlighet att påverka sin arbetssituation.

För att komma tillrätta med problemen krävs betydligt bättre ledarskap och förbättrad arbetsmiljö i offentlig sektor, tror han.

– Välfärdsbehoven kommer att fortsätta att växa. Alla parter måste hjälpa till för att lösa personalsituationen.

En annan kommun med stor andel inhyrda är Upplands Väsby. Förra året lade man 34 miljoner kronor, eller 759 kronor per invånare, på bemanningsbolag. Ett sextiotal bolag levererade personalen.

– Det var inom socialtjänst och äldreomsorg vi hade tryck. Inom socialtjänsten hade vi också utmaningar med arbetsmiljön med hög personalomsättning. Vi måste ju ha folk på plats, så vi skalade upp med bemanningsbolag, säger Mathias Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby.

– Det är hård kamp om personalen. Behoven är större än antalet tillgängliga medarbetare. Nu har vi åtgärdat arbetsmiljön och utvecklingen går åt rätt håll.

Mathias Bohman konstaterar att arbetssituationen för många medarbetare kan vara tuff, och att det är kommunens ansvar att förbättra läget.

– Personalen har otroligt stort engagemang, och vi måste svara med att utmana traditionella sätt att jobba och bli en bättre arbetsgivare, jobba hårt med arbetsmiljön och förbättra ledarskapet.

Personalbristen påverkar i högsta grad också Melleruds kommun.

– Det är brist inom i stort sett alla yrken. Att hitta personal är en stor utmaning. Vi använder alla medel för att lösa situationen. Inhyrda kan avhjälpa akuta problem, men det krävs anställda för kontinuitet i verksamheterna, säger Tommy Johansson.

Leasade lärare täpper till hålen

Att hitta vikarier till skolor när lärare är tillfälligt borta är lättare sagt än gjort. För att lösa problemet anlitar allt fler kommuner bemanningsbolag för vikariepooler.

Störst på marknaden är People Productions, som driver Vikarie Direkt och Lärarförmedlarna, som framför allt har vikarier i storstadsområden, men som levererar över hela landet. Bolaget drog in ungefär 120 miljoner kronor förra året.

– Vi löser ingen lärarbrist. Vi leve-rerar lösningar på akuta behov och sätter snabbt in vikarier när lärare är borta. Så vi ersätter inga befintliga lärare och har inga stafettlärare, säger Patricia Olby Kimondo, vd på People Productions.

– Oftast är vi ett komplement till kommunernas egen verksamhet. Men ingen kommun drar egentligen den fulla- nyttan av vår service- och vår storskalighet.

Hon tycker att kommunerna borde se People Productions både som en insatsstyrka i ett kort perspektiv, och som en rekryteringstjänst
i ett längre.

– Vi är experter på att hitta unga talanger och männi-skor som vill byta yrke. Många väljer att bli lärare när de har jobbat som vikarie. Vi introducerar väldigt många till lärar-yrket, säger Patricia Olby Kimondo.

Näst störst på marknaden är Pedagogpoolen, med 1 300 -lärarvikarier. Ett sextiotal kommuner och friskoleföretag köper tjänsterna.

– 70 procent av uppdragen bemannar vi samma dag, 95 procent är kortare än två veckor. Snittuppdraget är tre dagar. Vi lever alltså inte på någon lärarbrist, utan på behov av tillfälliga ersättare, säger Peder Hagen.

Båda bolagen kvalitetssäkrar alla vikarier.

– Vi tar utdrag ur belastningsregister, genomför grundutbildning, säkerställer att alla känner till skol-lagen och skolans värdegrund och har löpande fortbildning av alla, säger Peder Hagen. 

Många av de anställda är högskolestuderande som vill ha extrajobb, pensionerade lärare och utrikesfödda med lärarbakgrund.

En stor utmaning för de privata vikariepoolerna är kommunernas upphandlingar.

– Det är stort fokus på lägsta pris. Vi vill ju bidra med nytta, men det går inte för en ersättning på 200 kronor per timme. Det täcker inte ens vikariens lön, säger Patricia Olby Kimondo.

Vare sig People Productions eller Pedagogpoolen hyr ut rektorer, en företeelse som annars är ganska vanlig. Sedan ett par månader krävs dock att en rektor är anställd, enligt ett beslut av Skolinspektionen. Det löser bemanningsbranschen med att i stället ta ut en förmedlingsavgift.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.