"Kommunerna påverkas mest"

Demografin har ­sedan 1980-talet inneburit ökade behov av kommunal välfärd med i snitt cirka 0,5 procent per år. Hittills har utvecklingen av den arbetsföra befolkningen trampat på i mer eller mindre exakt samma takt. Hädanefter kan vi glömma det.

Demografin varvar upp i rekordfart och den arbetsföra befolkningen hänger inte alls med. Från 2015 till 2020 ökar antalet i yrkesverksam ålder med cirka 200 000 personer, spår Statistiska centralbyrån (SCB). Utan invandring hade de arbetsföra rentav minskat. Ökningen av barn- och ungdomar blir större: 220 000. Lägg till det 150 000 pensio­närer och äldre.

– Jämfört med många andra länder i Europa, och med Japan till exempel, är det inte en dålig sits. Den är inte omöjlig att lösa, men frågan är vilken väg man går, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Många argumenterar för att kommunalskatten redan är för hög. Att sänka standarden är det inte tal om, en befolkning som har hög standard i välfärden kommer alltid att kräva mer. Återstår effektiviseringar, ökad produktivitet och möjligheten till ökade statsbidrag.

– Ja, den stora kostnaden för den demografiska situa­tionen ligger på kommunsektorn. Statens kostnader påverkas inte lika mycket, 
säger Annika Wallenskog.

Behoven ökar - men resurserna halkar efter

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.