Kommunerna föreslås få ökat ansvar i vallokalerna

I mars i fjol tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning med uppgift att se över delar av valsystemet. Ordförande är den tidigare S-ministern Lena Hjelm-Wallén. På onsdagen överlämnade hon ett första delbetänkande till justitieminister Morgan Johansson (S).

– Vi har ett väl fungerande valsystem, men samtidigt finns svagheter som behöver åtgärdas, konstaterar hon.

Vid valet 2018 förekom bland annat incidenter där personer försökte ta bort valsedlar från vallokaler. Det förekom även spridning av falska rykten i syfte att påverka förtroendet för valsystemet.

Utländska valobservatörer pekade på problemet med gruppröstning, det vill säga att flera samtidigt gick in bakom skärmen när någon skulle rösta. Det kritiserade också att insynen är för stor när väljarna plockar på sig röstsedlar. Kring detta lägger nu valutredningen förslag.

– Vi har först tittat på praktiska frågor som är kopplade till vallokalen. Det är sådant som kommunernas valnämnder jobbar med och som många vill att vi löser till 2022, säger Lena Hjelm-Wallén.

Här är några av förslagen som samtliga riksdagspartier ställer sig bakom:

• En tydligare reglering av valhemligheten, formulerad som att ”varje väljare ska vara ensam bakom valskärmen och själv göra i ordning sina röster”. En person med funktionshinder ska ha rätt till hjälp, men då ska också en röstmottagare vara med.
• Röstmottagarna ska få rätt att tillfälligt avvisa den som stör ordningen i röstningslokalen.
• Förbudet mot all valpropaganda i röstningslokalen ska även omfatta ett område utanför lokalen.
• Sedan valet 2019 till Europaparlamentet gäller att det ska finnas avskärmningar vid de ställ där valsedlarna kan hämtas. Nu ska det vara röstmottagarna och inte partierna som ansvarar för att lägga ut valsedlarna.
• Statsbidragen till kommunernas arbete med röstningen bör höjas.

Lena Hjelm-Wallén bedömer att förslagen innebär mer arbete för kommunernas valnämnder och röstmottagarna. Inte minst eftersom väljarna kommer att gå in bakom en avskärmning för att hämta valsedlar. Det betyder att en röstmottagare varje gång måste kontrollera att allt är i ordning innan nästa person släpps fram.

– Det kommer förmodligen att kräva fler röstmottagare, säger Lena Hjelm-Wallén.

Redan i dag är det på sina håll svårt för valnämnderna att rekrytera valförrättare. Dagens Samhälle har tidigare rapporterat att det inte är ovanligt att politiker som själva ställer upp i valet också är rösträknare. Många kommuner har satt stopp för den möjligheten, men på vissa håll finns den kvar. Lena Hjelm-Wallén säger att ”det sticker lite i ögonen” att det kan gå till på det sättet.

– Jag kan nog tycka att aktiva politiker borde ha så mycket annat för sig. De borde inte ha den här uppgiften dessutom. Det är absolut bättre att andra sköter det.

Valutredningen kommer dock inte att lägga några förslag om vem som får räkna rösterna. Lena Hjelm-Wallén hänvisar till att rösträkningen totalt hanteras på ett bra sätt.

Utredningen jobbar nu vidare med det som hon kallar den stora frågan: påverkansförsök från andra länder och vilken myndighet som ska ha huvudansvar för skyddet mot sådant.