Kommuner kan få ersättning för larmproblem

Trygghetslarmen från företaget Tunstall har inte alls fungerat som de ska den senaste tiden. Efter en uppdatering av larmplattformen har många användare som larmat fått vänta länge på respons. 

Den allvarligaste incidenten inträffade i Luleå kommun. En person med trygghetslarm tryckte åtta gånger på sin larmknapp under kvällen, men larmet gick inte fram förrän fem timmar senare. När nattpatrullen fick larmet och besökte personen hittades hen avliden. Händelsen är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

127 kommuner har avtal med Tunstall via det ramavtal som SKL Kommentus upphandlat. Larmproblemen har inneburit merarbete. Många har haft extra bemanning i hemtjänsten, bland annat Ystad, Arjeplog, Härnösand, Boden och Ockelbo, rapporterar lokala medier. 

– Vi har förstärkt, det har varit intensivt arbete för bland annat tekniker. Vi har också under vissa tider förstärkt i hemtjänsten och vid två tillfällen ringt runt till dem som endast har trygghetslarm eller har väldigt få besök av hemtjänsten för att höra hur de har det, säger Peter Näsström, verksamhetschef för äldreomsorgen i Skellefteå.

Nu har Tunstall gått ut och sagt att larmen fungerar som de ska. Alla kommuner litar dock inte helt på det. 

– Vi har sett lite små problem, vilket gör att vi vill inte riktigt slappna av än. Vi behåller vår beredskap åtminstone veckan ut, säger Peter Näsström.

Andra kommuner har redan sagt att man vill bryta med Tunstall. Till exempel Luleå ser över en tillfällig lösning med en ny leverantör i väntan på att nuvarande avtal går ut i mars. 

– Det har varit för stor osäkerhet och vi upplever också att informationen under den perioden när det var mycket problem har varit bristfällig, säger Gabriella Sjöström, socialchef i Luleå.

Luleå kommun överväger också att begära skadestånd.

På SKL Kommentus ser man mycket allvarligt på det som hänt. 

– Det är otroligt beklagligt och tragiskt, och det ska inte få hända igen, säger Olof Molander, affärsområdeschef. 

Har ni fått signaler om att kommuner vill häva sina avtal?
– Ja, men vi vet inte exakt hur många. Vi har fått frågor om hur man kan göra.

Ramavtalet sätter just bara en ram för kontrakten. Sedan sluter varje kommun sitt eget avtal med leverantören, vilket gör att möjligheterna till hävning kan se olika ut i olika kommuner. Men ramavtalet ger alla kunder möjlighet att begära ersättning för extra kostnader som problemen har orsakat. 

– Det vi säger nu till kommunerna är att man ska dokumentera dels incidenter, dels sina kostnader för det här. Extra kostnader kan man få ersättning för enligt ramavtalet. Gäller det utträde måste man titta specifikt på kontrakten och det måste kommunerna själva göra, säger Olof Molander. 

På SKL Kommentus arbetar en grupp med att utreda hur larmproblemen uppstått, om de orsakats av ett tekniskt problem, underbemanning eller något annat och hur detta ska hanteras juridiskt. Var felet ligger påverkar hur SKL Kommentus ska gå vidare. Vite är en sak man tittar på.

– Generellt gäller det att om man inte gjort rätt för sig eller brustit i sin utövning eller leverans, då kan vi ju göra allt från att ge vite till att häva ramavtalet. Företag kan också uteslutas från att delta i upphandlingar på grund av allvarligt fel i yrkesutövningen. 

Enligt Kristoffer Axelsson, vd för Tunstall Nordic, orsakade uppdateringen av larmplattformen problem som sedan förvärrades av att många kommuner provlarmade. Provlarm hamnar i samma kö som riktiga larm och larmcentralen i Örebro blev kraftigt överbelastad. Nu ska den tekniska plattformen vara stabil, samtidigt som Tunstall har fler larmoperatörer i tjänst. 

I en film på företagets hemsida svarar Kristoffer Axelsson på frågan om kommuner kommer att få ersättning för merkostnader. Han säger att Tunstall vill prata med alla kunder.

– Självklart ska vi vara lyhörda för det som har hänt och ta vårt ansvar, säger han.

– Vi tycker att vi har misslyckats, så är det, och det är något vi kommer att ta ansvar för.