Kommuncheferna drar ifrån i löneligan

Klyftan ökar mellan de kommunala toppchefernas löner och toppolitikernas arvoden. I snitt tjänar kommuncheferna 40 procent mer, visar en granskning i veckans nummer av tidningen Dagens Samhälle.

För två år sedan hade 10 kommunchefer löner på över 100 000 kronor i månaden. I dag är det 27. Två ordförande i kommunstyrelser når över den gränsen. Senast var det en. 

Dagens Samhälle har undersökt hur mycket kommunernas ledande politiker och toppchefer tjänar. På några år har lönegapet vuxit från 32 till 38 procent.

• En kommundirektör tjänar i genomsnitt drygt 74 400 kronor i månaden.

• En kommunstyrelseordförande drar in knappt 53 800 kronor.

– Vi har haft en bra löneutveckling, säger Staffan Isling, kommundirektör i Örebro och ordförande i kommundirektörernas förening.

Han pekar på rörligheten bland toppcheferna som ett skäl till att lönerna dragit iväg. Själv tjänar han 108 000 kronor i månaden – jämfört med 58 000 kronor för kommunstyrelsens ordförande Lena Baastad (S).

– Cheferna finns på en marknad, det råder konkurrens om de dugligaste krafterna. Villkoren för politikerna är helt annorlunda, vi har helt olika roller. 

Är skillnaden rimlig?

– Med tanke på det ansvar politikerna har och de krav som ställs på dem har de inte bra betalt. Men den här diskussionen måste de själva ta.

Staffan Isling lyfter fram en annan jämförelse. Om man ser till chefer i den privata sektorn framstår kommunchefer inte som överbetalda.

– Vi har ungefär fyra gånger högre lön än vanliga kommunanställda. Motsvarande chefer på den privata sidan har uppåt tjugo gånger så mycket som sina anställda.

Lönestatistik bekräftar Staffan Islings bild. Enligt organisationen Ledarna tjänar en kommunchef  ungefär tre fjärdedelar av vad motsvarande privat chef gör.

Samtidigt framhåller Staffan Isling hur mycket svårare uppdraget som kommundirektör blivit med åren. 

– Kommunerna byter numera regim oftare. Tidigare arbetade man vanligen mot bara en ordförande, i dag förväntas vi interagera med ett antal ledande politiker. 

Men de växande skillnaderna mellan toppolitiker och toppchefer väcker också reaktioner. I Västerås tjänar ks-ordföranden Ulla Persson (S)

63 700 kronor i månaden, stadsdirektören Bo Dahllöf mer än dubbelt så mycket: 130 000 kronor.

– Visst, han är på en marknad, inte jag. Men det är jag som är högst ansvarig. Skillnaden är inte rimlig. 

Men går det inte att lyfta ditt arvode?

– Herregud, det finns ingenting som är svårare. Det skulle bli ett fruktansvärt liv!

En kommun som alltid stuckit ut i sammanhanget är Vellinge. Över 60 kommuner är större än Vellinge, men bland landets mest välbetalda ks-ordförande parkerar Lars-Ingvar Ljungman (M) som nummer 2.

– Jag klagar inte, säger han, men tillägger snabbt att han inte heller har någon som helst anledning att skämmas.

– Kommunen är framgångsrik och jag har 30 års erfarenhet av kommunpolitik. 

– Jag anser att politiker generellt är för lågt arvoderade. Det är väldigt konstigt att den högsta chefen ska ha mer betalt än den högsta politikern. Kommunen är ju en politiskt styrd organisation.

Men det har blåst hårt kring Lars-Ingvar Ljungmans arvode, både i medierna och i fullmäktige. Efter valet 2010 sänkte han sitt arvode med 10 000 kronor i månaden. 

Moderater dominerar fullständigt på topplistan över de högst arvoderade politikerna. Bland de 20 i topp är 18 moderater.

Men det hänger också ihop med en stark Storstockholmsk slagsida. Åtta av de tio kommuner som betalar sina politiker bäst finns i Stockholms län. Rikets andra och tredje stad – Göteborg och Malmö – återfinns först på platserna 17 och 19.

Sveriges lägst betalda ks-ordförande (bland dem som jobbar heltid) är Greger Lindqvist (S) i Dorotea med knappt 37 000 kronor i månaden. Det är en bra bit under den mest lågavlönade kommunchefen, Ann Engberg i Arjeplog, som tjänar 48 000 i månaden, mer än 100 000 kronor mindre i månaden än Iréne Svenonius i Stockholm.

– Jag är inte upprörd och det är inte synd om mig. Jag ska snart ha löneförhandling, säger Ann Engberg.

Research: Kina Lundqvist, Erik Juhlin, Oskar Almgren

LÄS MER
Granskningen är publicerad i Dagens Samhälle, nr 1 2014. Du kan ladda ned tidningen här eller gratis prova på att prenumerera här.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.