Kommunalt veto stoppar vindkraft

Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. För att uppnå det behövs utbyggnad av vindkraften.

Tillståndsprövningen av nya vindkraftsparker är dock omfattande och tar lång tid. Det är inte bara fåglar, fladdermöss och försvaret som kan sätta stopp för nya vindkraftverk. Kommunerna kan dessutom lägga in veto mot etableringen.

Det finns ingen statistik över i vilken mån vetot har använts. Men Dagens Samhälle har sammanställt uppgifter från landets tolv miljöprövningsdelegationer. De visar att vetot har stoppat över 350 vindkraftverk i ett tjugotal kommuner de senaste tre åren. I några av fallen handlar det om att projektören dragit tillbaka sin ansökan efter signaler om att kommunen skulle säga nej.

Som jämförelse sattes 374 nya vindkraftverk i drift i Sverige åren 2014–2016.

Det kommunala vetot infördes 2009, när regeringen ville förenkla och förkorta tillståndsgivningen. Men effekten har blivit den motsatta, enligt kritiker som LRF och branschorganisationen Svensk Vindenergi, som också menar att processen är nyckfull och rättsosäker.

– Det blir godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet och ger utslag som inte kan överklagas, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

– En tillståndsprocess tar cirka sex år och under tiden kan kommunen säga nej när som helst utan motivering. Det är oacceptabelt. För ett stort vindkraftsprojekt kan det inne­bära att ett bolag lagt ner mellan 5 och 10 miljoner kronor på ett projekt som inte blir av.

Kommuner ska ha en viktig roll när ny vindkraft byggs, tycker Charlotte Unger Larson.

– Men det måste ske med samma rättssäkerhetsprinciper som är självklara vid all annan myndighetsutövning, säger hon.

Andra försvarar det kommunala vetot. Kommunpolitiker, förstås. Och Jan Hedman, ordförande för Föreningen svenskt landskapsskydd, har i flera debattartiklar pläderat för vetot.

– Det här är en väsentlig fråga för kommunernas medborgare, så beslutet bör ligga på den kommunala nivån. Det handlar om den kommunala demokratin gentemot nationella intresset, en klassisk decentraliseringsfråga, säger han.

Men ska kommuner kunna fälla en nationell energi­politik?

– Det finns massor av kommuner som välkomnar vindkraft och då finns det ingen anledning att ge sig på dem som är emot.

En kritik är att besluts­processen blir rättsosäker och nyckfull?

– Demokrati är alltid nyckfull. Även på nationell nivå kan det gå hur som helst, säger Jan Hedman.

Regeringen är inte nöjd med det kommunala vetot och har gett Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att utreda frågan. Förslag ska lämnas senast den sista juni i år.

– Vi utreder olika alternativ för hur processen ska kunna underlättas, säger Gunilla Sallhed, chef för regeringsuppdragsenheten på Naturvårdsverket.

Kan det kommunala vetot komma att avskaffas?

– Det är ett av alternativen vi tittar på.

I Åre har vetot blivit föremål för politiska förhandlingar. Redan 2010 pekade kommunen ut Moskogen som ett område för etablering av vindkraft. Bolaget JP Vind, som ägs av lokala Jämtkraft och Persson Invest, vill bygga uppemot 40 vindkraftverk. En investering på 1,5 miljarder kronor.

Men ett lokalt parti som var emot vindkraft kom in i fullmäktige, majoriteter skiftade och efter flera turer sa fullmäktige nej till etablering. Nu ska en ny översiktsplan arbetas fram till 2018.

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind, är frustrerad.

– I sak har vi majoritetsstöd i frågan, men som regelverket utformats har några starka kritiker kunnat nyttja vetot som bricka i det politiska spelet. Det här slår undan all förutsägbarhet, säger han.

Han får medhåll av Karin Österberg, en av fyra nationella vindkraftsamordnare.

– ­Vetot har inte använts som det borde. Vi ser stora etableringar som faller. De borde kunna klara sig över nästa val och inte bli föremål för populistiska intressen, säger hon.

Peter Bergman (S), kommunstyrelsens ordförande i Åre, medger att vetot delvis har hamnat i ett politiskt spel, men att det även tillkommit saker som motiverar en ny översiktsplan.

– De gamla planen bygger på 150 meter höga vindkraftverk, nu handlar det om 225–250 meter. En nationalpark har bildats och länsstyrelsen kom 2013 med en strategi för kungsörn, säger han och försvarar det kommunala vetot.

– Jag skulle vilja se veto på flera områden. Jämför med Bergsstaten och den tänkta gruvbrytningen runt Storsjön. Där skulle alla kommuner vilja ha veto, säger Peter Bergman.

Förra året minskade vindkraftsutbyggnaden i Sverige för tredje året i rad. Det beror främst på det låga elpriset, men även på att det börjar bli ont om lämpliga områden, framför allt i södra ­halvan av Sverige.

Fakta
Nya regler skulle förenkla utbyggnad

 

2009: Vetot införs

Tidigare prövades nya vindkraftsetableringar enligt både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. Men den 1 augusti 2009 avskaffar regeringen prövningen enligt PBL och ersätter den med ett krav på kommunal tillstyrkan för vindkraft, ett ”kommunalt veto”. Kommunerna fattar beslut om mark- och vattenanvändning, medan länsstyrelsernas miljöpröv­ningsdelegationer gör miljö­prövningen. Syftet är en förenklad och snabbare tillståndsprocess.

2012: Delegationer blir självständiga

Juni 2012 koncentreras länsstyrelsernas prövning av miljö­farliga verksamheter, bland annat vindkraftverk, till tolv miljöprövningsdelegationer. De är självständiga enheter inom länsstyrelserna och består av jurister och miljösakkunniga. Avsikten är en mer enhetlig och effektiv prövning.

2015: Ny vägledning

Energimyndigheten ger ut en vägledning om hur vetot för vindkraft ska tillämpas. Detta efter att en enkät visat att kommunerna agerade väldigt olika och att ansvaret gentemot prövningsmyndigheterna var otydligt.

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.