I termer av ekonomiskt resultat har kommuner och landsting aldrig haft ett mer lysande år än 2016. När bolagen räknas in landade vinsten för kommunsektorn på koncernnivå på mäktiga 41 miljarder kronor. Det är det dubbla mot vad man normalt kallar ”goda” år.
Flera tillflöden samagerade och skapade överskottet: En stark arbetsmarknad gav stor ökning av skatteintäkterna, statsbidragen ökades med 9 miljarder för att kompensera för flyktingkostnaderna och kommunerna sålde egendom – främst 11 000 bostäder – för att stärka kassorna.
Men det var inte nog. En kommande rapport från Kommuninvest visar hur kommuner och landsting trots rekordvinsten ökade sin låneskuld ännu mer, med 21 miljarder till 576 miljarder kronor. Motsvarande 57 000 kronor per svensk. Eller 13 procent av BNP.
Skälet: en investeringsvåg som växer i storlek för varje år. 2016 investerade kommunerna för 116 miljarder och landstingen för 29 miljarder kronor. Behoven finns över hela linjen. Bolagen bygger bostäder och ny infrastruktur för energi, kommunerna och landstingen behöver skolor, äldreboenden och sjukhus för att matcha en befolkning som växer och kräver mer.
Läs också
Helsingborg är en kommun som hastigt har ökat sin låneskuld. 2016 växte den med 24 procent till 8,8 miljarder kronor. I allt väsentligt finansierar lånen avkastande tillgångar i kommunens bolag – främst bostäder och energi. Men ekonomidirektör Ulf Krabisch ser behov av att låna mer även i kommunen, cirka 1,5 miljarder på sju år.
– Vi växer så det knakar. Resultatet var 321 miljoner, det ligger långt över målet. Men resultaten räcker ju ändå inte till när vi investerar för 1 miljard om året, säger han.
Helsingborgs ekonomi är i grunden stark. Men högtrycksläget betyder att kraven på de finansiella resultaten ökar. Liksom många andra har Helsingborg ett ekonomiskt mål motsvarande tumregeln för kommunsektorn: 2 procent av skatter och statsbidrag. Otillräckligt, menar Ulf Krabisch.
– 3 procent skulle jag säga att vi behöver ha när investeringarna är så stora.
SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog gör samma analys för kommunsektorn som helhet.
– 2 procents resultat räcker egentligen inte som investeringsbehovet är nu. När vi tittat ser vi att 3 procent nog är vad sektorn behöver. Men variationerna kommuner emellan är väldigt stora, vissa måste nog över 5 procent.
De starka resultaten sänkte takten på skuldökningen förra året. Men nu ser Kommuninvest hur lånen återigen skjuter fart, och därför gör man bedömningen att 600-miljardersvallen passeras under 2017. Troligen är den redan passerad.
– Redan i slutet av förra året ökade efterfrågan på extern finansiering igen. Trenden håller i sig i år och vid halvårsskiftet nådde låneskulden nära 600 miljarder, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest.
Är skulden sund? Är det farligt att kommunsektorn lånat så mycket pengar?
Mattias Bokenblom är van att få frågorna. Han beskriver kommunsektorns tre utmaningar i investeringsvågen:
• Hitta finansiering och orka betala för den (räntan).
• Klara av att finansiera de ökade kostnader som investeringarna driver – nya lokalkostnader, nya verksamhetskostnader.
• Hitta kompetent personal till de nya lokalerna/verksamheterna.
– I jämförelse är de två sista mycket större utmaningar för kommunerna än att bära räntekostnaderna. Bolagens utmaningar ligger på finansieringssidan, förklarar han.
Kommuninvests hållning är att skulden inte är ett stort problem i sig – men att kommunerna och bolagen måste se till att matcha ökade investeringar och låneskulder med överskott.
Den skattefinansierade verksamheten har varit lågt skuldsatt. Nu börjar kommunerna i allt högre grad låna också till kärnverksamheten. Kommuninvest beräknar att 15–20 procent av lånen ligger där. I dag är räntekostnaderna låga men möjligheten finns ju att räntan blir normal igen.
– Flertalet har säkrat upp sig och det tar ganska många år innan en ränteuppgång slår igenom. Men bland så många aktörer finns det så klart de som ser till att dra stor nytta av det låga ränteläget och lånar väldigt kort, säger Mattias Bokenblom.
Annika Wallenskog manar till hårda prioriteringar kring investeringarna trots stora behov och billiga räntor. Och hon gillar inte att svenska kommuner tar större ränte- och finansieringsrisker än andra länders.
– Vi kan inte räkna med det här ränteläget om 5–10 år. Räntekostnader riskerar att tränga ut annan verksamhet så det gäller verkligen att fundera över vad man gör nu, säger hon.
Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.