Nyhet
Karriär
15 oktober 2020 kl 12:34

Kommunala kommunikatörer – oumbärliga eller onödiga?

Utskällda och missförstådda; kommunikatörerna är en av de mest ifrågasatta kommunala yrkesgrupperna. DS åkte till Göteborg där antalet kommunikatörer i stadens tjänst debatterats flitigt på senare år.

Med över 250 kommunikatörer är Göteborg den kommun i landet som har flest kommunikatörer anställda – ett femtiotal fler än Stockholm, med nästan dubbelt så många invånare. Fenomenet har uppmärksammats i flera medier, vilket välkomnas av Göteborgs kommunikationsdirektör Helena Mehner. 

– Medierna kommer alltid att granska oss. Det ska de göra, det är en sund debatt. Jag bejakar granskningen och ifrågasättandet, säger hon när Dagens Samhälle möter henne på stadsledningskontoret vid Gustav Adolfs torg i centrala Göteborg. 

Samtidigt är hon tydlig med att hon inte ser något problem med antalet kommunikatörer anställda inom staden. 

– Jag tycker inte man ska fokusera så mycket på antal. Jag ifrågasätter inte mitt uppdrag, det är viktigt och det behövs. Men jag behöver utföra det på ett sätt så att jag skapar förtroende för det. Jag har jobbat med det här i 35 år och kan fortfarande känna att man får fightas lite för kommunikation, säger Helena Mehner.

Enligt henne kan en förklaring till att Göteborg har fler kommunikatörer än andra jämförbara kommuner vara en medveten strategi att göra så mycket som möjligt internt. 

– Vi har hämtat hem och försökt bygga kompetensen hos oss. Inte ta in byråer, som det var förut. Det är ett sätt att med respekt för skattebetalarnas pengar jobba effektivt med kommunikation.

Helena Mehner förklarar att stadens förvaltningar och bolag ansvarar för sitt eget kommunikationsarbete. Att kommunikatörerna är så pass många beror enligt henne på de behov som finns ute hos dessa. 

I ett nybyggt kontorskomplex i Gamlestaden sitter Göteborgs grundskoleförvaltning. Här arbetar ett tiotal kommunikatörer. En stor del av deras uppdrag går ut på att stötta grundskolornas rektorer i kommunikationen med anställda, föräldrar och elever. 

Senaste halvåret har varit extra intensivt. Utöver pandemin har kommunikatörerna fått hantera en infekterad diskussion om skolvalet, där många föräldrar upprörts över att deras barn inför hösten inte fick plats på de skolor de önskat. 

– Det har varit väldigt viktigt att vara transparent och försöka göra saker begripliga. Det är vårt uppdrag, säger Aneta Purwin, kommunikatör på grundskoleförvaltningen.

Hennes kollega Ingrid Lord har jobbat mycket med det kritiserade skolvalet och konstaterar att det finns en del att förbättra i kommunikationen inför nästa år. 

– Vi måste kommunicera tydligare till vårdnadshavare att alla inte kan få plats på den skola de helst vill ha. Men alla kommer att få en skola i närområde, och vi behöver vara tydligare med vilka skolor som ingår där. 

Apropå debatten om antalet kommunikatörer i Göteborg vill Ingrid Lord gärna hjälpa till att få fler att förstå deras roll. 

– Det är ett demokratiuppdrag vi har, säger hon.

– Jag känner verkligen att jag gör nytta. Det här är något helt annat än att jobba i privat sektor, jag tycker att det känns bra i hjärtat. Göteborgs stad erbjuder service till sina invånare och vi kommunikatörer måste i vår yrkesroll kunna göra den servicen begriplig, fyller Aneta Purwin i. 

Ibland känner hon att hennes roll är extra meningsfull. Som vid knivskärningen på Utmarksskolan i våras då en 12-årig pojke dog. 

– Då var jag ute på skolan som kommunikationsstöd för de två rektorerna. För att kunna hjälpa till med de bitarna där de blev splittrade när det hände så mycket. Hjälpa rektorerna att skriva den information som behövde gå ut till vårdnadshavare och säkerställa att det vi berättade var fakta och inte spekulationer; det florerar ju alltid en massa rykten, berättar Aneta Purwin. 

Hennes roll innebar också samordning med polisen och stadsdelsförvaltningen, liksom att ta hand om förfrågningar från media. Hon betonar att det inte handlade om att ställa sig i vägen för journalister. Utan om att se till att rektorn kunde göra sitt jobb i det akuta skedet, för att sedan få en lista med de medier som sökt honom. 

Just kontakten med medierna har varit en del av diskussionen kring kommunikatörerna i Göteborgs stad. Kritik har riktats mot att de försvårar mediernas jobb och försöker försköna verkligheten. Men kommunikatörerna på grundskoleförvaltningen håller inte med om den beskrivningen. 

– Vi ska ju underlätta för journalisterna att göra sitt jobb. Hjälpa dem att snabbt få fram det de söker eller att komma i kontakt med den person som har bäst kunskap, säger Ingrid Lord. 

– Är det någonting vi har gjort fel, då ska vi säga att vi har gjort fel. Och då ska vi också berätta vad vi gör för att åtgärda det. Det är grundstenarna. Det finns inte på kartan att vi ska säga något som inte är sant, säger Aneta Purwin.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 15 oktober 2020 kl 12:34