Kommunala bolagen driver upp vinsterna

De kommunala bolagen bidrog med 11 miljarder kronor och lyfte kommunernas samlade vinst till 21 miljarder kronor förra året. Men det går bäst för de redan välbeställda. Gapet mellan starka och svaga kommunekonomier ökar.

Efter en dipp 2013 nådde de kommunala bolagen, främst energi- och bostadsbolag, återigen upp till normalstarka bokslut. Samtidigt som den skattefinansierade verksamheten överraskande nådde 10 miljarder i överskott ett år när allt på förhand tydde på ungefär hälften. 

Sammantaget ser 2014 mäktigt ut: en samlad kommunal vinst på 21 miljarder före skatt och extraordinära poster. Årliga överskott i den storleken är mer än tillräckliga, det räcker till allt vad kommunerna behöver långsiktigt och något extra till fredagen.

Men den svenska kommunekonomins överflöd liknar världsekonomins. Trots att Sverige har ett starkt system för att jämna ut inkomstskillnader mellan kommunerna så lever överskotten sitt eget liv. De fördelar sig inte alls särskilt utjämnat. 

Över tid är trenden tydlig; mer och mer till de redan starka, de svaga längre och längre på efterkälken. 

Resultaten 2014 visar samma trend. 21 miljarder i vinst, men 47 kommunkoncerner gick back. Dubbelt så många som året innan.

Bakom de stora vinsttalen finns ett fåtal som sticker ut med extrema överskott som beror på händelser som knappast kommer inträffa igen. Till exempel Kiruna och Gällivare (se mer i tidningen).  

Men merparten med stora vins­ter har förutsättningar att upprepa dem. Här finns till exempel Nacka, Linköping, Södertälje, Sollentuna, Solna, Järfälla, Stockholm, Helsingborg. Och några till.

Förutom ekonomiskt fungerande kärnverksamhet (de flesta har det) är de här kommunerna begåvade med andra intjäningsmöjligheter. Stigande markvärden som borgar för stora reavinster i mark- och fastighetsaffärer. Eller bolag med kapacitet att göra stora överskott. Inte sällan både och. 

Överskotten i många av de lite större städerna ligger mellan 300 miljoner och en miljard och skapas hos flertalet till övervägande del i bostads-, fastighets- och energibolag.

De här möjligheterna finns i regel inte hos de mindre och krympande kommunerna och det ger utslag när kommunrikedomarna jämförs. Många av kommunerna i toppen har gjort och gör pengar på bolag och försäljningar. De i botten har inga vinstskapande bolag och inte mycket att sälja. Avstånden mellan stark och svag kommer att vidgas.

Men det finns några kommuner som missat att de borde vara ekonomiskt svaga. Få exempel är lika tydliga som Övertorneå. Här bor 4 640 personer. 1960 var de dubbelt så många. Liknande befolkningsutveckling har nästintill knäckt andra. Övertorneå har landets femte största förmögenhet per invånare. 83 000 kronor per invånare. Utan att ha sålt vare sig bolag eller mark eller skog.

– Ja, vi har haft lite tur, säger pensionerade men tillfälligt återinstallerade ekonomichefen Kjell Hedlund.

När han har förklarat färdigt har han beskrivit en slags tur som taktfast återvänt i 30–40 år. Några begrepp återkommer i hans och kommunchefen Rolf Kummus beskrivning: stabil ledning i politik- och tjänstemannaorganisation, god framförhållning i åtgärder och den buffertpott av uppbyggt kapital man för 20 år sedan satte av och som matat på med finansiella intäkter alla år. 

Nu diskuteras kommunsammanslagningar med ökad intensitet men Rolf Kummu är övertygad om att så lite som 4 600 invånare är fullt tillräckligt för att driva kommunen framgångsrikt.

– Ja, det går bra! Men vi måste samverka med grannarna kring många kompetenser, det måste kommunerna bli betydligt bättre på. Sammanslagningar blir en tvångsåtgärd för att skapa precis samma samordningsvinster. Jag tror på att kommunerna löser det själva.

Graden av lånefinansiering visar också skillnader i förutsättningar. Somliga har lånat till nästan allt. Utrymmet för nya lån är begränsat. Hos andra, som exempelvis Lidingö, finns nästan inga lån alls i kommunkoncernen. Lidingö har däremot lånat av sig själv, 300 miljoner hos extremt välbeställda Lidingöhem. Nu behövs nya lån.

– Vi har stora infrastrukturprojekt på gång, en ny bro inte minst. Och stora behov i förskolelokaler som inte mår helt bra. Vi är lågt belånade, och det är jag väldigt glad för nu, säger kommunstyrelsens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M).

Det stormrika bostadsbolaget funderar kommunen på att sälja. Bostadssociala konsekvenser utreds.

– Vi tittar noga på frågan om kommunen ska ägna sig åt bostadsbyggande. Vi har inga problem att få privata bolag som vill bygga på Lidingö, säger Anna Rheyneuclaudes Kihlman. 

Fakta
Så ser vinsterna ut

Rikast och fattigast samt
minst och mest skuldsatta

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.