Nyhet
Klimat
18 september 2020 kl 10:37

”Klimatomställningen kan inte vara ett projektarbete”

Massbilismen har styrt planeringen av nya bostadsområden men när allt fler stadsbor väljer bort egen bil kan mark användas till annat än parkeringsplatser. Det framhåller Åsa Romson, som numera forskar kring stadsutveckling.

I knappt två år var Åsa Romson Sveriges klimat- och miljöminister. Hon avgick i maj 2016 sedan Miljöpartiets valberedning deklarerat att den inte ville att hon skulle fortsätta som språkrör.

I dag är hon expert i miljörätt på IVL Svenska Miljöinstitutet och arbetar med hållbar stadsutveckling.

– Det är så spännande! Hur klimatfrågan utvecklas påverkas mycket av vad som händer i städerna, säger hon.

Åsa Romson. Foto: Anna Tärnhuvud/Bildbyrån

Vi ses i en färgglad parklek i Stockholms innerstad, dit Åsa Romson har kommit på cykel. Hon är en av alla de stadsbor som inte äger någon egen bil utan är med i en bilpool i stället.

– Att ha bil när man bor i stan är mest stressande eftersom man måste ordna parkering, säger hon.

Just nu forskar Åsa Romson kring den lagstiftning som styr hur många parkeringsplatser som måste anläggas när nya bostäder byggs. Hon är i grunden jurist och har doktorerat i miljörätt.

– Vi har en parkeringslagstiftning som bygger på massbilism, och nu diskuteras om den behöver ändras, säger hon.

I ett nystartat projekt undersöker forskare vid IVL hur kommuner skulle kunna påverka trafiken och bidra till effektivare transporter genom att styra hur mycket mark som ska användas till parkeringar. Åsa Romson granskar det juridiska läget så att eventuell osäkerhet hos fastighetsägare, kommunala tjänstemän och lokalpolitiker kan undanröjas. 

Parallellt med projektet pågår en statlig utredning kring bostadsbyggande som nyligen fick tilläggsdirektiv. Utredaren ska nu också se över om plan- och bygglagen behöver ändras för att kommuner lättare ska kunna låta bli att kräva utrymme för bilparkering när en tomt ska bebyggas. 

Tidigare forskning har nämligen visat att om det blir dyrare att parkera sin bil och svårare att få tag i parkeringsplats så avstår fler från att ha en egen bil och väljer att oftare resa på ett klimatsmartare sätt. 

– Fastighetsägare kan i stället erbjuda parkeringsplatser för delade bilar som servar flera boende, samt bra och säkra utrymmen för cyklar och lådcyklar, säger Åsa Romson.

Hon pekar på hur stadsplaneringen hela tiden måste förändras utifrån teknikutveckling och människors vanor. Gamla stan i Stockholm tog till exempel form långt innan bilar fanns, och där har man senare med nöd och näppe lyckats trycka in ett fåtal parkeringsplatser. När nybyggen nu planeras måste hänsyn tas till dagens behov av transporter men också till att det råder klimatkris. Framtidens transporter måste därför ge mindre koldioxidutsläpp. 

– Vi kan helt enkelt inte ha kvar den infrastruktur kring bilen som vi har i städerna i dag, säger Åsa Romson.

Vardagsresor som görs med bensindriven bil har stor inverkan på klimatet. Enligt en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort orsakar bilresor till och från flerfamiljshus nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som husens totala energianvändning.

Men resvanorna är på väg att förändras. Fler stadsbor använder sig av bilpooler, elcyklar eller helt fossilfria transporter. Det kan leda till att parkeringsplatser snabbare än väntat blir överflödiga. Åsa Romson påpekar att parkeringsanläggningar kan bli så kallade ”stranded assets”, tillgångar som förlorat sitt värde eftersom de inte längre efterfrågas.

– Vi riskerar att stå med för stora ytor som anpassats efter bilar, samtidigt som det är hård kamp om marken. Vi behöver även grönytor, för att ta hand om dagvatten och för rekreation. Inte minst under den här våren har det ju varit ett stort tryck på parker och grönområden. 

I parkeringsprojektet deltar Klimatkommunerna, 38 kommuner och en region som är särskilt engagerade i att minska koldioxidutsläppen i Sverige. De ägnar sig bland annat åt att sprida goda exempel och öka takten i det lokala klimatarbetet.

Åsa Romson berömmer dessa och andra kommuners initiativ och projekt men önskar att beprövade lokala exempel kunde bli lite mindre lokala.

– Det som fungerar bra borde skalas upp mer. Därför är det viktigt att följa upp, ta reda på vad som fungerar och om det blir som man tänkt. 

Hon beskriver sig själv som otålig, och när hon talar om hur städer ska bli miljömässigt och socialt mer hållbara poängterar hon att det inte räcker att ägna sig åt projekt – hur bra de än är.

– Det är viktigt att driva innovation. Men klimatomställningen kan inte vara ett projektarbete vid sidan av utan måste vara en del av kärnverksamheten. 

Det räcker heller inte att nya bostadsområden blir fossilbränslefria spjutspetsar som ger invånarna just där möjlighet att återvinna och kompostera. Städer består ju till största delen av hus som är många decennier gamla och nu måste anpassas till nya förutsättningar.

– Det är en större utmaning att arbeta med de befintliga områdena. De måste utvecklas och renoveras men på ett sätt som gör det möjligt för invånarna att bo kvar.

Fler köpcentrum tror Åsa Romson dock inte att städerna behöver. En redan accelererande näthandel har fått extra skjuts av att fler under våren prövat på att handla hemifrån. Men hon hoppas att fler kommuner inspireras av Eskilstuna, som för fem år sedan skapade återbruksgallerian Retuna. Där kan man lämna in återbrukbara prylar och köpa grejer som reparerats och förädlats.

– Kommunens roll kan vara att hjälpa olika aktörer att mötas och att föra dialog med fastighetsägare och näringsliv. Det är ju inte bara kommunerna som ska se till att målen i Agenda 2030 nås. Alla har ansvar för en hållbar utveckling, säger hon. 

Sina vatten- och avloppsledningar har kommunerna dock det fulla ansvaret för. Men de saknar ofta en strategi för hur de ska klara av de stora investeringsbehoven, har Åsa Romson skrivit i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Den skrev hon tillsammans med de övriga medlemmarna i styrelsen för forskningsprogrammet Mistra Inframaint, som är inriktat på nya sätt att underhålla och rusta upp kommunal infrastruktur. 

– Det handlar inte minst om hur vi ska kunna rekrytera ny personal som vill arbeta med underhållet. Det finns många glömda yrkesgrupper som är otroligt viktiga för att vår infrastruktur ska fungera, vilket vi bara tar för givet att den ska göra. Underhåll av VA-system är inte det mest sexiga men det borde få högre status, säger hon.

När vi avslutat intervjun och Åsa Romson kikar på sin telefon ser hon en nyhetsflash om att Bromma flygplats drabbats så hårt av coronakrisen att statliga Swedavia bedömer att det inte längre är lönsamt att fortsätta driva den.

Strax innan nyheten kom har hon pratat om hur coronakrisen vänt upp och ned på många föreställningar om hur snabbt stora förändringar kan ske. 

– Pandemin visar att vi kan göra en snabb och stor omställning när vi förstår varför och vet att vi måste. Det ska bli intressant att se vad som blir det normala, post-corona.

Aktivisten Greta Thunberg har frågat sig och världen hur det kommer sig att klimatkrisen inte får oss att vidta lika drastiska åtgärder som coronakrisen har lett till. Men Åsa Romson tycker inte att de båda kriserna är jämförbara.

– Det enkla svaret på vad vi ska göra åt klimatkrisen är förstås att omedelbart sluta med all förbränning av fossila bränslen. Men samhället är så oerhört beroende av dem att det inte går att plötsligt göra en ”lockdown” och stänga ned all användning utan att människor far illa. 

Hon tycker dock att coronakrisen visat betydelsen av ett kraftfullt ledarskap.

– I klimatfrågan är ledarskapet oklart och olika länder har olika intressen. Men om alla beslutsfattare sluter upp går det att genomföra stora förändringar. 

Fakta
Köper helst begagnat

Namn: Åsa Romson.
Ålder: 48 år.
Bor: Bostadsrätt i Stockholms innerstad.
Bakgrund: Doktor i juridik, disputerade 2012 på en avhandling i miljörätt. Har varit vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm samt klimat- och miljöminister.
Gör helst: Cyklar.
Gör helst inte: Diskar.
Min viktigaste insats för miljön: ”Jag köper, säljer och skänker begagnade grejer på Blocket och Facebook. Att köpa nya saker är överskattat.”
Åsa om Åsa: Engagerad, otålig och livsglad.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 18 september 2020 kl 10:37
Uppdaterad: 24 september 2020 kl 08:34