Valutgången 2018 Valutgången

Klart med de lokala folkomröstningarna

Folkomröstningen om Strängnäs nya skolstruktur slutade i tydligt nej till nedläggningen av fyra grundskolor. Samtidigt gav väljarna i kommunvalet fortsatt stöd till den S+M-majoritet som driver skolläggningarna.

Fyra lokala folkomröstningar genomfördes i samband med valdagen. De hölls i Strängnäs, Tibro, Ljusnarsberg och Gislaved.

I Strängnäs gällde folkomröstningen en ny skolstruktur – förändringar som den sittande majoriteten bestående av socialdemokraterna och moderaterna till stor del redan genomfört. Det handlar om omflyttningar som gör att grundskole- och fritidsverksamheten i fyra landsbygdsskolor helt upphör.

Folkomröstningen har sin grund i ett folkinitiativ till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen, valnämnden och barn- och ungdomsnämnden som granskat ärendet sa nej till att hålla folkomröstning. Frågan ansågs inte lämplig att folkomrösta om. Men i kommunfullmäktige samlade oppositionspartierna en minoritet som var tillräckligt stor för att tvinga fram folkomröstningen. Mer än en tredjedel av fullmäktiges röster räcker för att folkomröstning måste hållas.

Valdeltagandet blev 59 procent. När rösterna räknats visar det sig att 70 procent av röstande Strängnäsbor går emot kommunledningen och vill behålla landsbygdsskolorna. Bara 15 procent röstade för den nya skolstrukturen.

– Det krävs mer analys. Men jag tror inte det är helt ovanligt att man ser den typen av resultat i en sådan fråga, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.

Hans parti liksom samarbetspartnern socialdemokraterna har under hela processen gjort klart att förändringarna ska genomföras oavsett resultatet i folkomröstningen. Och det gäller fortsatt.

– Vi har varit oerhört ärliga och tydliga med det. Och valresultatet ger oss fortsatt förtroende att driva den politiken, att ta ansvar för hela kommunen och möjligheterna för alla barn i grundskolan, säger Jacob Högfeldt.

S backade något, M behåller sina mandat och samarbetspartierna behåller därmed med god marginal sin majoritet i kommunfullmäktige. I kraft av det har Jacob Högfeldt inga betänkligheter med att gå emot resultatet i folkomröstningen. Han tycker att lokala folkomröstningar har sina inbyggda svårigheter.

– Det finns en stor risk att man genom dem styckar upp det helhetsansvar som folkvalda har, och lyfter ut delar som kanske är starkt känslomässigt engagerande men som inte tar hänsyn till alla de prioriteringar som hör till exempelvis en fråga som skolstrukturen i en kommun, säger han.

Han påpekar att lokalpolitiken kräver stort ansvarstagande för helheten och att det kräver kraft när förändringar får väldigt påtagliga och känslomässiga effekter för människor.

– Det politiska uppdraget kommer att kräva mer av helhetsansvar generellt i landet framöver.

Fakta
Folket tyckte till i ytterligare tre kommuner

Resultat finns nu också för övriga tre folkomröstningar:

I Gislaved gällde frågan placeringen av en ny sim- och badanläggning. Gisle stod mot Mossarp och Gisle fick folkets klara stöd. Valdeltagandet var bara 44 procent, och var femte röstande valde alternativet ”avstår”.

I Ljusnarsberg röstade 66 procent för ett bygge av en ny, större idrottshall (22 ggr 43 m). Det stod mot ett billigare alternativ att rusta upp den gamla mindre hallen.

I Tibro sade 58 procent ja till att nystarta en kommunal gymnasieskola. 29 procent sa nej. Valdeltagandet var högt, 70 procent röstade. Nya fullmäktige får att avgöra hur resultatet ska behandlas.


 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.