Nyhet
20 november 2013 kl 17:35

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Kaos om de flyr välfärden

De äger välfärdsbolag med 50 000 anställda som omsätter över 30 miljarder. Men nu är riskkapitalbolagens framtid hotad av politiker från både vänster och höger. Det kan leda till kaos i välfärdssektorn.

RISKKAPITAL Den senaste tiden har partiledarnas fördömanden av riskkapitalbolagen duggat tätt. Kritiken kommer inte längre bara från vänster, utan även från regeringspartier inom alliansen.

I helgen fattade till exempel Folkpartiets landsmöte beslutet att försvåra för riskkapitalbolag inom sjukvård och omsorg. Ett beslut, som enligt partiledaren Jan Björklund, innebär att riskkapitalet kommer att försvinna från vård och omsorg.

– De här ägarna – som bara vill gå in och äga i fyra, fem, sex år och sedan sälja till största möjliga förtjänst och gå vidare till en ny bransch – de är för kortsiktiga och ska inte få tillstånd, sade folkpartiledaren Jan Björklund nyligen i SVT:s Agenda.

Moderaterna vill i stället ha ett tilläggsdirektiv om ägandet i välfärden till den pågående ägarutredningen. Och finansminister Anders Borg (M) har vid upprepade tillfällen varit skarpt kritisk till riskkapital i välfärden.

Bakgrunden till kritiken är en växande opinion mot brister i välfärden, där riskkapitalbolagens vinstintresse lyfts fram som bidragande orsak till problemen.

Sedan början av 1990-talet har en rad politiska reformer öppnat för privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Riskkapitalet har funnits på plats från starten och tillväxten har varit snabb.

Förra året köpte kommuner och landsting in tjänster från privata leverantörer för cirka 100 miljarder kronor, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Privata utförare står i dag för 15 procent av de skattefinansierade välfärdstjänsterna och resten drivs i offentlig regi.

Riskkapitalbolagens välfärdsbolag driver hemtjänst för tusentals brukare, sjukhus och hundratals vårdcentraler och äldreboenden. 300 000 barn och unga går i friskolor, många ägda av de stora riskkapitalbolagen. Av de tio största vård- och omsorgsföretagen i Sverige ägs alla utom två av riskkapitalbolag.

De 14 största riskkapitalägda välfärdskoncernerna sålde till offentlig sektor för över 30 miljarder kronor förra året (se tabellen till vänster el nedanför). Tillsammans har de här bolagen över 50 000 anställda och de drog in runt 2 miljarder kronor i vinster (rörelseresultat), visar Dagens Samhälles granskningar.

De riskkapitalbolag som redan verkar i välfärden ska få finnas kvar som ägare, enligt flera politikerförslag. Däremot vill man sätta stopp för nya aktörer. Det kommer att rita om den privata välfärdskartan i grunden.

Riskkapitalbolag är inga eviga ägare. Deras ägarhorisont är runt fem år. Den tidsgränsen ligger nära för flera bolag, som i praktiken är till salu. Frågan är vem som ska köpa om nya riskkapitalbolag inte får äga. Det finns få andra köpare, och de befintliga bolagen riskerar därmed att hamna i ett ingenmansland.

Ett alternativ är notering på börsen. Men det är en anonym ägarform där vinster är en avgörande drivkraft. Ett annat att ideella aktörer tar över, men de saknar de pengar som krävs. Att till exempel försäkringsbolag kliver in, som i andra länder, är inte troligt eftersom privata försäkringar inte betalar svensk vård och omsorg.

Harry Klagsbrun är partner på EQT och styrelseledamot i Academedia, Sveriges största friskolekoncern. Han är besviken och uppriktigt förbannad på vad han kallar ”populistiska politiker”:

– Det viktigaste kan ju inte vara hur länge man äger ett företag utan vad man gör så länge man äger det. Det här är ren populism som inte är baserad på någon faktisk erfarenhet. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att nivån har sjunkit så lågt.

Gabriel Urwitz, ordförande för branschorganisationen Riskkapitalföreningen, är däremot inte så orolig för den skärpta politiska tonen. Han tror att det handlar om en tillnyktring i samhället och en insikt om att det behövs bättre kontroll.

– Det viktigaste måste vara att ställa upp kvalitetskrav som leverantören ska uppfylla. Det har varit för outvecklat för skola, vård och omsorg och här måste det till en uppstramning, säger han.

Även forskarna har synpunkter på politikerna agerande.

– Frågan om riskkapital eller inte är inte relevant. Jag ser inte att det är någon skillnad mellan riskkapital i förhållande till andra vinstdrivande aktörer. Det känns som om politikernas ställningstaganden är missvisande och populistiska, säger Joacim Tåg, riskkapitalforskare vid det privata Institutet för Näringslivsforskning.

Då skulle det vara mer relevant att ha en debatt om vinster i välfärden eller inte, anser han.

– En fördel med vinster är att det skapar incitament till att försöka effektivisera verksamheten och det behöver inte betyda sänkt kvalitet. Men det bygger på att det finns en fungerande konkurrens, som inom hemtjänsten, säger Joacim Tåg.

Svenska riskkapitalbolag hör till landets största förmedlare av utländska investeringar. De stora aktörerna, som EQT och Nordic Capital, har de senaste 20–25 åren lockat till sig 500 miljarder kronor från internationella investerare och svenska pensionsförvaltare som Folksam, Skandia Liv och de statliga AP-fonderna. Merparten av pengarna investeras i Sverige.

Men deras intresse för välfärdsbolag har kylts av rejält på grund av det politiska läget. Sedan 2007 har man investerat ungefär 12 miljarder kronor i bolag inom skola, vård och omsorg. Men förra året var intresset rekordlågt och investeringarna stannade på 300 miljoner kronor, enligt Riskkapitalföreningen.

Uppfattningen i branschen är att det inte går att motivera investeringar i välfärdsföretag när politiken verkar stå enig mot hela riskkapitalsektorn.

Det kan bli ett problem, tror Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

– Kommunerna har inte tillräcklig investeringskraft att göra det här själva. Och det handlar inte bara om att driva verksamheter utan även om att utveckla nya verksamheter och innovationer inom välfärdssektorn.

ARTIKELN är publicerad i veckans nummer (nr 41) av tidningen Dagens Samhälle.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.