Ivo-avslag slår mot äldreboenden

Från april måste privata aktörer som driver äldreboenden åt kommuner ha tillstånd från Ivo. Men Ivo hinner inte med – och oväntade avslag pressar flera kommuner. SKL hävdar att läget är krisartat.

Tidigare gällde det nyupphandlade kontrakt – men senast sista mars måste alla privata aktörer som driver äldreboenden på entreprenad åt kommuner ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Totalt handlar det om över 350 verksamheter i runt 115 kommuner, enligt en uppskattning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Men fram till sista februari hade bara 113 tillstånds­ansökningar kommit in till Ivo. 20 beslut har fattats, 12 bifall och 8 avslag. 40 procent får alltså avslag, på grund av ”ekonomisk misskötsamhet” eller bedömda bemanningsbrister.

Fakta
Justering av lagen bakom prövningarna

I april 2017 ändrades Social­tjänstlagen och undantaget från tillstånd för entreprenaddrift av äldreboenden togs bort och ersattes av generell tillståndsplikt för alla utförare av privat välfärd.

Frågan utreddes 2016 och blev till propositionen ”Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför hemmet”.

Det betyder att Ivo gör samma vandelsprövning av bolag som driver äldreboenden på entreprenad åt kommuner som av alla andra välfärdsbolag som en del av sin tillståndsprövning.

 

Trots att vågen av ansökningar ännu inte rullat i gång på allvar har Ivo svårt att hinna med. De äldsta ärendena är nio månader gamla, från i maj förra året. Myndigheten bekräftar att trycket är högt, men tonar ned att det skulle vara ett problem.

– Vi har en handläggningstid på i snitt sex månader. Antalet vi hinner med ökar. Målet är fyra månader. Planen är att klara dem som redan har kommit in före april. Men det blir en stor utmaning att hantera de nya ansökningar som kommer fram till i april, säger Anna Sundberg, avdelningschef på avdelningen för tillstånd på Ivo.

Handläggningstiderna får omfattande konsekvenser för entreprenörer och kommuner och riskerar att leda till stora extra kostnader och lång tillståndsväntan vid nya upphandlingar.

Sex kommuner – Sollentuna, Solna, Uppsala, Stockholm, Linköping och Västerås – har tio eller fler entreprenadboenden, enligt SKL, och är därmed särskilt utsatta. I ytterligare ett sextiotal kommuner rör det sig om en till nio entreprenader.

När Ivo får den stora vågen av ansökningar blir läget omöjligt, tror Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

– Då riskerar kommuner som gör nya upphandlingar att få vänta över ett år på tillstånd, som de måste ha innan drift kan starta. Ägarprövning ska också införas, och snart läggs ett förslag om tillstånd för hemtjänstföretag. Tillståndsgivningen riskerar bli en jättepropp som bara växer.

Enligt SKL finns det över 500 unika hemtjänstföretag inom ramen för Lagen om valfrihet (Lov), som driver fler än 800 verksamheter. Också här ska det krävas ett tillstånd per verksamhet. Det är lika med drivor av nya ärenden för Ivo.

– Det här kan leda till att kommuner inte tycker att det är någon vits med entreprenader. Att de bara tar tid. Och vem lägger bud på en verksamhet om det tar över ett år att få tillstånd?” säger Greger Bengtsson.

Trots att kommunernas entreprenader redan bygger på detaljerade avtal kan det alltså bli nej när Ivo prövar ärendet. Avslag vinner omedelbart laga kraft, men det tar i snitt runt ett år att göra en ny upphandling.

– Vid avslag tvingas kommunen kliva in och ta över boendet direkt. Det blir mycket besvärligt för alla inblandade parter, säger Greger Bengtsson.

Om kommunerna tvingas agera snabbt på grund av missade tillstånd får de vidta dyra nödåtgärder som påverkar personal, brukare och anhöriga.

– Vi har ännu inte fått något avslag, men det kan ju hända. Det skulle bli en stor ansträngning för vår egen regi-verksamhet att tvingas ta över en verksamhet på kort varsel, säger Cecilia Lindh, beställare på Västerås stad som har 17 boendeentreprenader och driver fem upphandlade boenden i egen regi.

– Vi har tvingats ta höjd för Ivos handläggningstider och etablerat en upphandlingsprocess på 18 månader för att hinna få besked. Vi kan ju inte skriva avtal med en aktör om vi inte vet om de får tillstånd, säger Cecilia Lindh.

Anna Sundberg på Ivo föreslår att aktörerna överklagar avslag och begär inhibition som lösning på problemet.

– Men det löser ingenting. Läget är ju detsamma efter domstolsprövning och kommunerna tvingas ändå agera, säger Greger Bengtsson.

Anna Sundberg är förvånad över att så få ännu har sänt in tillståndsansökningar.

– Övergångsperioden har varit lång. Aktörerna har haft ett år på sig, säger hon.

Men enligt Vårdföretagarna är det inte konstigt att företagen väntar till sista stund, alltså sista mars.

– De avvaktar för att förstå vad som gäller och hur Ivo tillämpar regelverket. Bedömningarna har redan förändrats flera gånger, säger Sabina Joyau, näringspolitisk expert på branschorganisationen.

Varken Vårdföretagarna eller SKL har något emot tillståndskrav i sig. De riktar sin kritik mot hur Ivo gör sina prövningar, inte minst av bolagens ekonomi. Granskningen är långt mer omfattande än den som kommunerna kan göra enligt upphandlingsreglerna. Hela koncerner granskas retroaktivt.

– Det riskerar att slå undan fötterna på hela marknaden. Jag kan förstå att det blir nej om man har konkurser bakom sig. Men nu känns bedömningskriterierna mycket osäkra och Ivo tycks kunna slå ned på enskilda händelser långt bak i tiden, säger Fredrik Gren, vd på Ambea som driver 41 boenden åt kommuner.

Enligt Ivo görs prövningarna baserat på lagstiftning, förarbeten och praxis. Ivo menar att en poäng med tillståndsprövningen är att myndigheten ska granska noggrannare än kommunerna, vars kontroller ansågs otillräckliga av den utredning som ledde fram till den ändring av lagen som prövningarna bygger på.

– Vi avslår inga ansökningar bara på grund av betalningsanmärkningar eller missade skatteinbetalningar. Bara omfattande och systematisk misskötsamhet som visar att en aktör inte kan bedriva verksamhet kvalitativt och säkert ligger till grund för ett beslut att avslå en ansökan, säger Anna Sundberg.

Men den lagändring Ivo hänvisar till dök upp utan förvarning i en annan utredning, om säker vård för unga. Det väcker tuff kritik mot lagstiftaren.

– Man har tagit fram lagstiftning i hast utan att tänka igenom konsekvenserna. Det är en stor inskränkning i kommunernas möjligheter att styra sin verksamhet. Läget är redan krisartat. Men det kommer att bli värre, säger Greger Bengtsson.

Prisat boende fick nej från Ivo

Stockholms stad brottas redan med effekterna av Ivos tillståndsprövning. Här nekades entreprenören Temabo tillstånd för två boenden – trots att bolaget har drivit det ena sedan 2008 och vunnit kvalitetspris för verksamheten.

Stockholms stad har anlitat entreprenörer för drift av äldreboenden i åratal och har på vägen utvecklat en upphandlingsmodell som fokuserar på kvalitet och verksamhet. Men det spelar liten roll när Ivo granskar ansökningar om tillstånd.

I maj 2017 upphandlade staden drift av fyra boenden. Samtliga vinnare var kända för äldreförvaltningen sedan tidigare. Tillstånd söktes direkt. I december kom två beslut, ett tillstånd och ett avslag. I februari kom två till, båda avslag.

I ett par fall handlar det om det icke vinstutdelande bolaget Temabo, och avslagen beror på ett tidigare tillsyns­ärende i Mora och det Ivo kallar ekonomisk misskötsamhet. Konkret handlar det om för sent inbetalda skatter.

– Temabo har drivit det ena boendet sedan 2008 och bolaget vann Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2016. Vi har mycket goda erfarenheter av Temabo och deras sätt att bedriva verksamheterna, säger Barbro Karlsson, strateg på Stockholms stads äldreförvaltning.

– Nu överklagas beslutet och vi tvingas ta över under prövningen. Det slår hårt mot kontinuitet, personal och framför allt de äldre.

Temabos huvudägare Olof Ryderberg är mycket förvånad över Ivos agerande:

– De drar tillämpningen av lagen till en extrem. De tittar på hela koncernen, på alla våra bolag, retroaktivt från 2014. Men rimligen är det vår förmåga att driva verksamhet i dag som borde bedömas. Vi följer alla lagar och regler.

De skattebetalningar som Ivo slår ned på reglerades efter några dagar.

– Vi har alltid fullgjort våra betalningsskyldigheter. Ivo verkar göra sin prövning baserat på ännu ej existerande lagstiftning, på förslaget om ägarprövning som ligger hos lagrådet. Och så uppmanar de oss att överklaga för att låta domstol avgöra om de gör rätt. Det är orimligt, säger Olof Ryderberg.

– Vi välkomnar tuffa granskningar av bolag. Men om de fortsätter så här blir konsekvenserna dramatiska. Har man minsta lilla smuts på lacken hamnar man på bilskroten.

Stockholms stad har 19 entreprenader till som väntar på beslut, där ytterligare två verksamheter drivs av Temabo. Sannolikheten för nya nej är stor.

– Vi vet inte när beslut kommer. Vi kan inte förbereda oss. Men det är tydligt att Ivo har ändrat vandelsprövningen jämfört med tidigare, säger Barbro Karlsson.

– Det blir oerhört knepigt när de ställer andra krav än vi kan göra. Vi granskar det bolag som har lagt anbud enlig upphandlingsreglerna. Ivo ställer högre krav än så och granskar hela koncerner över tid, säger Barbro Karlsson.

Torbjörn Carlbom

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.