Perspektiv
22 april 2016 kl 10:49

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Invandringen lindrar utmaningen i den demografiska utvecklingen

Migration och invandring är ett naturligt fenomen. Det är något som förekommit genom alla tider och bidragit till att utveckla de samhällen som folk flyttar till, även om det inte är en enkel process. Hur mycket invandringen bidrar till att utveckla Sverige är inte statiskt utan något påverkbart, skriver professor Jesper Strömbäck, aktuell med boken Utan invandring stannar Sverige.

Människan är en migrant. I debatten om invandring framstår det ibland som om migration är en avvikelse från det normala men i verkligheten är det tvärtom. Att migrera betyder att vandra eller flytta, och i alla tider har människor rört sig från en plats till en annan för att undkomma sådant som hotar henne eller för att söka sig ett nytt och bättre liv. Det gäller oavsett om migrationen har skett inom eller över landsgränser.

I alla tider har migration också bidragit till att utveckla de samhällen som migrationen sker till. När människor migrerar bär de med sig kunskaper, erfarenheter och perspektiv från de samhällen som de kommer från. När dessa blandas med kunskaper, erfarenheter och perspektiv i det nya samhället sker inte bara en överföring av kunskaper, vilket är nog så viktigt. Det uppstår också en dynamik vilken bidrar till nya tankar och idéer. För att citera Gunnar Törnqvist, professor i ekonomisk geografi: ”Kulturell mångfald och variation gynnar kreativa processer, däremot inte homogenitet och likformighet. Öppenhet och tolerans främjar, slutenhet och fanatism hämmar”.

Till bilden hör även att migrationsprocesser fungerar som en form av selektion, inte minst när migrationen sker över landsgränser. Att invandra är aldrig enkelt, oavsett varför man gör det. Det kräver alltid initiativförmåga och risktagande. Det är samtidigt förmågor som kan bidra till att utveckla det samhälle som människor migrerar till.

Historien är också full av exempel på invandrare som har haft stor betydelse för att utveckla Sverige. Ett exempel är Louis de Geer som bland annat organiserade invandringen av valloner till vårt land. Dessa bidrog till att utveckla vallonsmidet, under ett par sekler det bästa materialet för kvalitetsstål. Ett annat exempel är Samuel Owen. Han kom till Sverige från England på 1800-talet och har kallats ”den svenska verkstadsindustrins fader”. Ett tredje exempel är Herbert Felix som tvingades fly undan nazismen på 1930-talet. Han har kallats för ”Konservkungen” och än i dag lever hans efternamn kvar i form av varumärket Felix.

Som näringslivshistorikern Anders Johnson har visat är detta bara tre exempel bland otaliga andra. Och det är inte bara historiskt som invandrade har bidragit till att stärka Sverige. Ett aktuellt exempel handlar om Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya, vars familjer kom till Sverige som flyktingar från Iran. Trots att de bara är runt 40 år står duon i dag bakom en grupp av cirka 15 företag som värderas till flera miljarder.

Exemplen illustrerar inte bara att invandring genom tiderna har bidragit till att utveckla Sverige. De illustrerar även att det inte är avgörande om man har kommit som flykting eller för att arbeta, även om arbetskraftsinvandring generellt är mer ”lönsam” än andra former av invandring. Studerar man framgångsrika invandrade inom olika sektorer vid olika tidpunkter finner man personer som själva eller vars föräldrar har invandrat som såväl flyktingar som arbetskraft. Det illustrerar en viktig lärdom: Att vara flykting eller arbetskraftsinvandrad är inte en egenskap. Det är ett tillstånd. Att invandra är någonting man gör. Inte någonting man är.

Lika lite som alla inrikes födda blir alla invandrade framgångsrika. Precis som inrikes födda präglas de som har invandrat av en blandning av kunskaper, färdigheter och egenskaper. Och precis som inrikes födda bidrar de som har invandrat till att i vardagen utveckla Sverige. Låt mig ta tre exempel:

* Invandring bidrar till att öka befolkningsmängden. I dag har över en fjärdedel av befolkningen utländsk bakgrund om man bara går en generation tillbaka i tiden. Om man gör tankeexperimentet att invandringen hade upphört 1990 hade Sverige inte haft 9,7 miljoner invånare. Då hade Sverige haft 8,3 miljoner invånare. Det framkommer av en ny studie som redovisas i boken Utan invandring stannar Sverige. Den visar även hur stor befolkning Sveriges kommuner hade haft utan invandring sedan 1990. Stockholm hade exempelvis haft cirka 190 000 färre invånare, Partille cirka 4 500 färre invånare och Sundsvall cirka 9 000 färre invånare. Med en större befolkning följer bland annat en större ekonomi, en större hemmamarknad, ett bättre kundunderlag och ett större utbud av arbetskraft, både nationellt och lokalt.

* Invandring bidrar till att föryngra befolkningen. En tydlig trend är att svenskarna lever allt längre och att den beräknade medellivslängden ökar. I dag ligger den förväntade återstående medellivslängden vid 65 år på cirka 19 år för män och 22 år för kvinnor. Fram till 2060 beräknas den öka med runt fem år. Som en konsekvens beräknas andelen av befolkningen äldre än 65 år öka från runt 19 till drygt 25 procent, medan andelen i arbetsför ålder beräknas minska från 58 till 52 procent. Samtidigt är genomsnittsåldern bland dem som invandrar under 30 år. Invandring bidrar därför till att lindra de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen och till att öka antalet personer i förvärvsarbetande ålder.

* Invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och till det svenska företagandet. Utrikes födda utgör cirka 17 procent av alla sysselsatta samtidigt som cirka 15 procent av alla företag leds av personer med utländsk bakgrund. Inom en rad branscher utgör utrikes födda en stor andel av arbetskraften. Exempelvis är 49 procent av alla städare, 38 procent av alla buss- och spårvagnsförare och 33 procent av alla läkare utrikes födda. Inom hotell- och restaurang leds 46 procent av företagen av personer med utländsk bakgrund. Inom uthyrning och stödtjänster är motsvarande andel 29 procent och inom vård och omsorg 21 procent.

Detta är bara några exempel på hur invandring bidrar till att stärka Sverige. Många fler skulle kunna tas. Det finns exempelvis flera studier som visar att invandring bland annat bidrar till att öka utrikeshandeln, innovationsförmågan och välfärden. Detta illustrerar också vikten av att skilja mellan hur invandringen påverkar statsfinanserna respektive samhällsekonomin. Statsfinansiella effekter är inte liktydigt med samhällsekonomiska effekter.

Hur mycket invandring bidrar till att utveckla Sverige är samtidigt inte statiskt. Det beror både på vad de som invandrar bär med sig i form av kunskaper och kompetenser och på hur integrationen fungerar. När det gäller integrationen står Sverige utan tvekan inför stora utmaningar. Vad som är viktigt att ha med sig är samtidigt att arbetet för att förbättra integrationen inte bara handlar om en utgift. Det handlar också om en investering. Ju bättre integrationen fungerar, desto mer kommer invandring att bidra till att stärka Sverige.

Det handlar om att se och bemöta människor som resurser. Ett samhälle som ger människor förutsättningar att växa och utvecklas är ett samhälle som växer och utvecklas. Oavsett var människor råkar vara födda.

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.