Ideella sektorn klarar inte välfärden

Ideella organisationer utpekas som alternativet till privata aktörer i välfärden. Men sektorn där kyrkan är starkast hindras av målkonflikter, brist på riskkapital och saknar drivkrafter för kraftig tillväxt.

Återigen har debatten om offentlig kontra privat drift av vård, skola och omsorg briserat. Kritiken mot vinster inom välfärdsområdet växer, senast LO som vill förbjuda dem helt.

De idéburna, eller icke vinstsyftande, företagen vädrar morgonluft. De ser sig som det tredje alternativet och vill expandera på välfärdsområdet.

Men deras roll är, om än viktig, ganska marginell. Och har så varit under många år. De 20 största idéburna organisa- tionerna har minskat 5 procent under det senaste året och vinsterna räddas endast av finansiella intäkter (se grafik).

Så hur ska de växa? Vilka är hindren? Eller de kanske inte ska växa?

Den frågan ställer sig i alla fall Filip Wijkström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som i många år forskat om den ideella sektorn.

– Det ligger i samhällsandan att tillväxt är något positivt. Själva idén är att företag vill tjäna mer pengar och expandera. Men det blir lätt en tankevurpa när idéburna aktörer fastnar i samma flocktänkande, säger han.

Syftet med ideella organisationer är något annat. Filip Wijkström tar Handelshögskolan som ett exempel. Det är en stiftelsebaserad elithögskola med uppdraget att tillhandahålla duktiga ekonomer till svenskt näringsliv och samhälle. Inte att starta nya högskolor runt om i världen.

Mer affärsmässighet kan också krocka med de grundläggande ändamålen.

– En organisation som jobbar med hemlöshetsproblematiken vill ju helst att vare sig organisationen eller problemet ska finnas. Har man samtidigt en affärsdrivande del som vill expandera finns det risk för målkonflikt.

Famna bildades 2004 med uppgiften att verka för tillväxt av vård och social omsorg utan vinstsyfte. Organisationen har 44 medlemmar, allt ifrån Röda Korset, Ersta diakoni och Stockholms Stadsmission till mindre aktörer. Tillsammans omsätter de cirka 3,5 miljarder kronor. Merparten är intäkter från offentlig sektor.

– Även om vi växer blir vi mindre som andel av privat vård och omsorg eftersom de andra växer mer, säger Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna.

De idéburna företagen skulle kunna ta en större roll, menar han, det är ingen brist på sociala uppgifter. Hindren är kapitalbrist och de offentliga upphandlingarna.

– Bristen på investeringskapital är en akilleshäl för den här typen av organisationer. Jag skulle önska att regeringen tog till sig av EU-kommissionens rapport i frågan. Andra länder har löst finansieringsfrågorna på olika sätt, säger Lars Pettersson, som välkomnar Kristdemokraternas initiativ till investeringsfonder för de idéburna företagen.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) är den andra stora stötestenen.
– LOU har en logik som leder till koncentration. Om kommuner bara värderar lågt pris blir det tufft för idéburna eller mindre företag att konkurrera med oerhört kapitalstarka koncerner.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) ger de ideella större chans, enligt Lars Pettersson. Ett exempel är HSB Omsorg som vuxit sig stort på hemtjänstområdet.

Egentligen borde friskolereformen också ge dem goda möjligheter, men där har de vinstdrivande skolföretagen tagit en allt större del av marknaden (se diagram).

Anna-Karin Berglund, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting, menar att finansieringsfrågan kanske inte är det viktigaste hindret utan att det ligger hos de idéburna företagen själva.

– Deras starkaste gren är inte att vara business-minded. De lägger inte primärt krut på att bygga upp en affärsorganisation.

Regeringar av alla färger har lyft fram den ideella sektorn som viktig och flera kommuner vill gärna ha in icke vinstdrivande företag. Men i praktiken händer väldigt lite. Det svenska välfärdssamhället har byggt på en stark offentlig sektor och på senare år privata företag.

– Vi har ingen tradition med mecenater, stiftelser eller kyrkor som har tillräcklig ekonomisk kraft för att bära upp välfärden, säger Stefan Stern, före detta statssekreterare (S) och nu senior advisor för Magnora, även vice vd i äldreprojektet Silverlife.

Han tycker den senaste debatten om vinstförbud är befängd.

– Ska valfriheten finnas kvar måste i så fall den ideella sektorn expandera kraftigt, och den har inte växt på 20 år, säger han.

Ett vinstförbud skulle innebära att 14 000 privata företag inom vård, skola och omsorg skulle försvinna, menar Stefan Stern.

Han tvivlar på att kapitalstarka aktörer skulle investera i den ideella sektorn.

– Pensionsfonderna vill ju se avkastning på sitt kapital. Eller så kan man ställa sig frågan om vi ska skapa ett statligt kapital som låses fast i olönsamma investeringar. Det vore ogenomtänkt när den stora framtidsfrågan är välfärdens finansiering, säger Stefan Stern.

Reporter: Hans Perkiö, hp@dagenssamhalle.se

Research: Erik Juhlin, ej@dagenssamhalle.se
 

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 25/2012.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.