För drygt tio år sedan lades den första svenska utredningen om hot och våld mot förtroendevalda fram. Huvudsekreterare var Agneta Blom. Hon har fortsatt att syssla med frågan och är en ofta anlitad expert, bland annat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Utredningens skarpaste förslag var att straffet ska vara extra hårt om någon hotar en politiker, att det behövs ett utökat skydd för den som utövar ett förtroendeuppdrag.
– Jag har inte förflyttat mig en tum i den frågan. Jag tycker snarare att det med tiden har blivit ett ännu bättre förslag, säger Agneta Blom.
Men ännu har inget hänt i frågan. Motargumenten när förslaget presenterades handlade bland annat om att man inte ska göra skillnad på folk, att politiker inte ska vara förmer. Agneta Blom underkänner det argumentet. Det handlar inte om att skydda en elit utan om att värna om att alla ska kunna vara delaktiga, framhåller hon.
– Man ska göra det här för att se till så att vanliga hederliga människor orkar ta ett förtroendeuppdrag.
– Om vi inte markerar att det är allvarligt att ge sig på människor på det sätt som nu sker kan vi få en situation där det bara är de riktigt hårdhudade som blir kvar.
Agneta Blom är till vardags verksam som statsvetare vid Örebro universitet. Sedan förra valet är hon också S-märkt kommunfullmäktigeordförande i Örebro.
För att sätta hot och våld mot förtroendevalda i perspektiv säger hon att man ska komma ihåg att med makt följer alltid en baksida i form av utsatthet. Så har det varit i alla samhällen i alla tider. Och i många länder är läget betydligt allvarligare.
– Mycket av det en svensk politiker kan utsättas för är så att säga inte farligt på riktigt. Men man ska för den skull inte förringa det och säga att man ska tåla sådant.
Hon menar att den typ av trakasserier som politiker kan utsättas för under lång tid kan vara ”mer nermalande” än en direkt kriminell handling. Att ett brott faktiskt kan vara lättare att förhålla sig till, förutsatt att man inte blir allvarligt skadad.
Agneta Blom är inte helt säker på att hatet och hoten mot politiker har ökat med åren. Kanske är det snarare möjligheterna att sprida det som blivit större, liksom hur vi hanterar det.
– Utan att förringa att stämningen i samhället har skärpts, så är det också så att vårt förhållningssätt till det har ändrats. Exempelvis när det gäller hur mycket man ska behöva tåla. Förr fick man kanske vara tyst och gå undan om man var utsatt. Så är det inte i dag.
Läs också
Hon anser att det är viktigt att frågan om hat och hot uppmärksammas.
– Självklart ska man tala om det. Om man låtsas att det inte existerar blir det farligt på riktigt.
Visst kan man ha en ideal bild av att det inte bör förekomma hat eller hot, anser Agneta Blom. Men man måste samtidigt inse att läget är som det är och skaffa sig strategier för att hantera det.
– Långsiktigt ska vi våga ta diskussionen: vill vi ha ett samhälle där det är okej att spotta på varandra?
På kort sikt är det viktigt för enskilda politiker att skaffa sig egna strategier, anser Agneta Blom.
Av Dagens Samhälles enkät om hot och hat mot kommuntoppar framgår att många blivit försiktigare i sociala medier. Ingen dum idé, enligt hotexperten.
– Man kan minska sin aktivitet i sociala medier, men fortfarande ha en väldigt effektiv närvaro där. Det betyder inte att man kryper undan, utan att man noga tänker igenom vad man gör, säger hon.
Agneta Blom har också en annan tydlig rekommendation till den ledande politiker som utsätts för hat och hot:
– Du ska inte själv läsa all korrespondens i de här frågorna. Låt någon annan göra det. Då kan du vara säker på att någon håller koll på vad som händer, men du behöver inte brytas ner psykiskt av att ta del av allt.
Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.