Höstbudget med öppna spjäll

Stora skattesänkningar sida vid sida med stora välfärdssatsningar. Rakt igenom offensiv finanspolitik med öppna spjäll. Politiska kommentarer har ifrågasatt om finansminister Magdalena Andersson verkligen kan må bra i magen kring skattesänkningar och sänkta arbetsgivaravgifter för unga, vilka hon tidigare kritiserat. Under måndagens presentation av budgeten deklarerade hon att det i alla fall känns toppen i hjärtat – det tar glädjeskutt.

– Det här är sossepolitik när den är som allra bäst, sa hon.

Budgetpresentationen var lång. Det tar tid att presentera satsningar och skattesänkningar på 105 miljarder – även om nästan allt gjorts känt i förväg när de olika inblandade partierna fått presentera sina favoritåtgärder. Men satsningarna kostar, regeringen beräknar ett underskott i finanserna motsvarande 5,5 procent av BNP i år och 3,5 procent nästa år. Statsskulden växer från 35 procent av BNP till 42. Men det är just så man ska bedriva finanspolitik, förklarar Magdalena Andersson. Spara när det går, satsa när det är kris.

En väsentlig del av åtgärdskakan landar i välfärden. 28 miljarder har direkt adressat kommuner och regioner. Stefan Löfven presenterade ju det hela häromdagen som ”en sjujäkla satsning” på välfärden och sett i kronor och bidragsantal är det mycket.

10 nya generella miljarder ihop med 12,5 miljarder som var kända i våras gör att statsbidragsnivån 2021 inte ligger så mycket lägre än årets statsbidrag, som ju kraftigt höjts av tillfälliga pandemistöd.

Därutöver innehåller budgeten en räcka riktade statsbidrag. 4 miljarder ska gå till äldreomsorgen fördelat till kommunerna efter antal invånare över 70 år. 3,4 miljarder ligger i specialdestinerade potter för omsorgen. Skolan får 1,7 nya riktade miljarder, dels för att hantera pandemins utbildningsskuld, dels till läxhjälp, lovskola och skolor i särskilt utsatta områden.

Lokaltrafiken får ytterligare 2 miljarder för att kompensera inkomstbortfall i samband med pandemin. Långt ifrån tillräckligt, hävdar Sveriges Kommuner och Regioner.

Vården får 4 miljarder för att hantera vårdskulden. Här finns också riktade pengar till insatser inom vården av psykisk ohälsa, till förlossningsvården, till primärvården och till ambulanssjukvården.

Offentliga investeringar poängteras hårt i budgeten och somliga riktade stöd blir intressanta för kommuner och regioner – som satsningarna på bredbandsutbyggnad, 1 miljard som blir 2,5 miljarder 2022 för renovering av äldre hyresrätter samt investeringsstöd till energieffektivisering av studentbostäder exempelvis.

– Vi är tacksamma över stora stöd från staten. Men det enda i dagens besked som är permanenta pengar är de 4 miljarderna till äldreomsorgen. Allt annat är tillfälliga pengar och problemet är att kommuner och regioner behöver kunna planera sin verksamhet mycket långsiktigt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Samtidigt med höstbudgeten kom regeringen i dag med nya besked om ersättningen för pandemins merkostnader i vården och omsorgen. Anslaget höjs från 5 miljarder till 10 miljarder. Samtidigt finns redan ansökningar om drygt 11 miljarder från kommuner och regioner och man väntas ansöka om 6 miljarder ytterligare till sista november.

– Kommuner och regioner är ju lovade att få ersättning för de här kostnaderna. Men kommer regeringen att skjuta till mer pengar? Får de ersättning i alla delar de begärt? Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer här, säger Annika Wallenskog.