Perspektiv
Folkhälsoarbete
25 oktober 2019 kl 11:07

Hörselskadorna ökar alarmerande – satsa på forskningen!

Hörselskadorna är på väg att gå om många av våra stora folksjukdomar. Särskilt unga är i riskzonen – och problemet innebär stora samhällskostnader. Satsningar på prevention och forskning är nödvändigt, skriver flera experter och professorer. 

Förekomsten av hörselskador har på några år gått om diabetes, och hörselskador är nu en av de fem kostsammaste sjukdomarna för vårt samhälle. Ändå är detta forskningsområde underfinansierat jämfört med andra sjukdomar. Den genomsnittliga finansieringen för hörselnedsättning är i bästa fall en femtedel av diabetesforskningen.

I dag är en halv miljard människor i världen hörselskadade (6–8 procent). Av dem är 34 miljoner barn. År 2050 kommer antalet att vara nästan dubbelt så högt, 900 miljoner hörselskadade människor. I den senaste mätningen av global sjukdomsbörda (”Global Burden of Disease Studies” 2015) hade hörselskador gått om flera folksjukdomar, som diabetes, och låg nu på plats 5. År 2010 låg hörselskador på plats nummer 11.

Unga individer mellan 12 och 35 år är särskilt i riskzonen och beräknas globalt utgöra kring 1,1 miljarder. De riskerar hörselskador av ljudbelastade vardagsmiljöer och genom ökad användning av ljudprodukter (pods), som placeras direkt i örat under stor del av dygnet.

60 procent av de nya hörselskador som drabbar barn orsakas av faktorer som kan förhindras med preventiva åtgärder. Allmänhetens medvetenhet måste ökas för att förebygga denna skada, och det finns ofta enkla sätt att uppnå dessa mål.

I Sverige upplever i dag 1,4 miljoner personer, cirka 15 procent av befolkningen, att de har problem att höra (SCB). Det är en siffra som stigit stadigt de senaste åren och av dem har fler än 20 000 svenskar så svår hörselnedsättning att det allvarligt försämrar deras liv.

Vi vet i dag en del om hur nedsatt hörsel påverkar hjärnan. Om hörselintrycken till hjärnan minskar eller helt uteblir försämras hjärnans funktion. Skadan blir särskilt svår om den inträffar före 3 års ålder och sannolikt också igen efter 60 års ålder.

Barn med en svår hörselskada har visat sig ha svårare att hämta in kunskap. Deras utbildningsmöjligheter blir höggradigt påverkade. Hörselnedsättning hos äldre har också svåra konsekvenser och leder inte sällan till social isolering. Många drar sig bort från den miljö de lever i – till och med från samvaron med närmaste familjen. De döljer ofta sin hörselnedsättning eftersom den kan förknippas med åldrande och även med försvagad kognition och tänkande.

Psykisk och psykologisk ohälsa är vanligare hos individer med hörselnedsättning än hos befolkningen i övrigt. Det verkar också finnas ett samband mellan hörselnedsättning och demens. Risken att utveckla demens är nämligen dubbelt så stor hos den som har en mild hörselskada, tre gånger större hos dem med moderat hörselskada och fem gånger större hos dem med svår hörselnedsättning. Tyvärr vet vi i dag inte varför det är så, vi känner ännu inte till så mycket om orsakssambandet.

Vad vi vet är att i västvärlden är arbetslösheten hos vuxna med hörselnedsättning dubbelt så hög som i samhället i övrigt, och att de i gruppen som har arbete tjänar bara hälften så mycket som normalhörande individer.

Nedsatt hörsel skapar både direkta och indirekta medicinska kostnader för den hörselskadade, och även stora kostnader för samhället. Det finns emellertid alltför lite forskning – nästan ingen alls – över vilka kostnader som hörselskador medför i Sverige.

I England har man nyligen gjort en skattning av kostnaderna för det brittiska samhället och hamnar på 30 miljarder pund årligen. Omsatt till svenska förhållanden – folkmängd och valuta – innebär det en samhällelig kostnad på i grova drag 50–60 miljarder kronor årligen. Dessa kostnader är väl i paritet med, eller till och med högre än, kostnaderna för andra folksjukdomar och kan jämföras med våra försvarskostnader.

Att underbehandlingen är stor i sjukvården kan vi se i exempelvis ett pågående doktorandarbete vid Karolinska institutet, som visar att bara 8,5 procent av patienterna med svår hörselnedsättning, som uppfyller alla krav för att få ett cochlea implantat (CI), faktiskt får det.

Vi måste utveckla ännu bättre och effektivare metoder för att förebygga och behandla hörselskador om vi ska ha en chans att få bukt med de stigande kostnaderna. En förutsättning är en stark och bra klinisk hörselforskning, inte minst inom barnhörselområdet.

I Stockholmsregionen finns goda möjligheter för detta. Här finn:

  • Volymmässiga förutsättningar i en region med en befolkning på drygt två miljoner.
  • En välfungerande diagnostisk och hörselhabiliterande verksamhet vid Karolinska universitetssjukhuset.
  • En CI–verksamhet, som behandlar hälften av landets barn som föds med gravt nedsatt hörsel eller dövhet och som också är rikssjukvårdsspecialitet för barn med missbildade inneröron. (CI = cochleaimplantat.)
  • Goda forskningsprojekt om tidig upptäckt av och tidig intervention vid hörselskada.
  • Projekt som analyserar vilka gener som medverkar till nedsatt hörsel och som utvecklar nya diagnostiska metoder.
  • Unika nationella kvalitetsregister som utvärderar effekterna av hörselrehabilitering med hörapparat och CI.
  • Kunniga, kompetenta hörselforskare och doktorander.
  • En begynnande god infrastruktur för forskning.

Våra beslutsfattare måste inse att nedsatt hörsel skapar stora samhälleliga kostnader och behöver få hög prioritet bland dagens hälso-och sjukvårdsfrågor. Vi måste i mycket högre grad än i dag fokusera på prevention för att minska ökningen av hörselskador.

Vi måste också satsa på en mer uppsökande verksamhet för behandling med både tekniska hörhjälpmedel och pedagogiska och psykologiska insatser. För att klara dessa utmaningar krävs mer forskning.

Hörselforskningen är emellertid styvmoderligt hanterad när det gäller anslag och finansiering. En rejäl ekonomisk satsning nu, med viss långvarighet, skulle öka förutsättningarna för prevention och behandling och därmed på sikt innebära en avsevärd minskning av samhällskostnaderna orsakade av nedsatt hörsel.

Det är dags för våra forskningsfinansiärer att inse att nedsatt hörsel är ett mycket kostsamt och snabbt ökande folkhälsoproblem som behöver tas på allvar! 

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.