Nyhet
Skola
2 maj 2019 kl 13:19

Holländska läraren gick i mål i Mora

Intresset för att rekrytera lärare från andra EU-länder ökar. Lågstadieläraren Kirsten van Agthoven från Nederländerna flyttade till Mora.

För snart två år sedan tog Mora hjälp av Arbetsförmedlingen som lade ut en annons på holländska på Linkedin – en annons som nådde Kirsten van Agthoven i Hellevoetsluis utanför Rotterdam.

– Jag lockades av budskapet i annonsen att man inte behövde kunna perfekt svenska.

Hon kom i fjol, till vårterminen i årskurs 2 på Noretskolan. Det var svårt att vänja sig vid mörkret och kylan, men efter en andra vinter har hon helt kapitulerat inför Dalarna i vinterskrud.

– November var tufft, innan snön kom. Men jag älskar årstiderna, åka skidor på vintern och springa i skogen på sommaren, säger hon.

Kirsten van Agthoven är en av många holländare med olika yrkesbakgrund som tagit sig till Sverige under 2000-talet. De flesta har just valt mindre kommuner med närhet till naturen.

– Här går jag rakt ut i skogen, i Nederländerna fick jag köra en halvtimme och ändå bara komma till en fyrkantig planterad skog!

Hon förälskade sig i Sverige redan som tioåring under en semesterresa, sedan var hon tillbaka ett år som barnflicka i Stockholm. Efter lärarutbildningen passade hon på att skaffa sig svensk lärarlegitimation, eftersom tanken att jobba i Sverige i framtiden fanns där hela tiden.

Rektor Magnus Lantz på Noretskolan är stormförtjust över rekryteringen av Kirsten, men betonar att det inte alltid går lika smidigt.

– Hon hade redan en riktigt bra grund i svenska, annars är ju språket en hake, säger han. 

Via en rekryteringsmässa i Utrecht fick Mora häromåret ett nederländskt lärarpar till kommunen. Medan kvinnan var föräldraledig jobbade mannen i skolan parallellt med sfi-studier två eftermiddagar i veckan.

– De trivdes bra. Men så flyttade de till Hedemora där de kunde få användning av sin Waldorfpedagogik. säger Magnus Lantz.

Det är förstås omöjligt att få garantier för att invandrade lärare ska stanna kommunen. Tidigare hade man till exempel en grekisk lärare som flyttade vidare när Mora kändes för litet.

– Jag tror mycket på att locka holländare, säger Magnus Lantz. Dels gillar de naturen, dels är de ofta duktiga på att lära sig nya språk.

Det har länge varit populärt bland kommunerna att rekrytera svenskspråkiga lärare i Finland, just för att slippa språkproblemet. Men behoven är större än utbudet av svenskspråkiga. Därför har allt fler också börjat sikta in sig på Sydeuropa, där det finns ett överskott på lärare.

Tidigare den här månaden var Mora, tillsammans med Malmö, nere i Spanien där man bland annat hade "speed dejting" med ett trettiotal lärare.

– Vi måste pröva många olika lösningar med tanke på den riktigt stora lärarbristen som väntar framöver, säger Magnus Lantz.

Och de invandrade lärarna från Syrien och andra länder utanför EU?
– De är också viktiga, men de räcker inte. Sedan finns det ytterligare ett plus med att rekrytera från övriga EU: deras skolsystem är mer likt vårt.

Kirsten van Agthoven tror absolut att det finns en potential att få fler nederländska lärare till Sverige, i synnerhet till mindre samhällen:

– Jag har själv träffat två andra holländare som är sugna på att börja jobba i Sverige. En är på väg till Dalarna i sommar. Men lärare där hemma vet inte att det är så lätt att få jobb här! De borde få mer information.

När du kom talade du inte helt korrekt svenska, hur reagerade barnen?
– De blev bara glada när de fick hjälpa mig! De är väldigt nyfikna på Nederländerna, när jag lärde dem att räkna till tio frågade flera om de kunde få lära sig att räkna till tjugo också.

Och föräldrarnas reaktion?
– Jag trodde faktiskt att en del skulle vara negativa, att de skulle tycka att "den som undervisar mitt barn ska kunna perfekt svenska". Men under utvecklingssamtalen har alla varit positiva.

I fjol undervisade hon mest i matematik och bild, i år har hennes svenska blivit så bra att hon också har NO och SO. Nyligen var det nationella prov.

– Prov genomförs på ett annat sätt än i Nederländerna, här kan barnen också få poäng när de visar hur de tänker. Det är jättebra.

Vad känns sämre i svensk skola?
– Kraven är ganska låga. De behöver inte vara så höga som i Nederländerna, men ett mellanting vore bra.

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 2 maj 2019 kl 13:19
Uppdaterad: 2 maj 2019 kl 13:39

Skribent