Nyhet
7 september 2017 kl 00:15

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Höger-vänster skalan är inte längre lika viktig

Blocköverskridande styren har mer än fördubblats efter 2014. Det finns också en ”smittoeffekt” – har en kommun prövat ligger det nära till hands att även grannkommunen testar, menar statsvetaren Johan Wänström

Johan Wänström är statsvetare på Cent­rum för kommunstrategiska studier. 2016 skrev han rapporten ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten” åt Sveriges Kommuner och Landsting, byggd på intervjuer med politiker och tjänstemän.
– Efter nästa val finns mer robust statistik. Men förra perioden hade de blocköverskridande där S och M styrde högst överlevnadsgrad, säger han.

Han möter kommunfolk från östra Sverige i ett nätverk några gånger om året.
– Bilden är tydlig. Höger-vänsterskalan är inte alltid relevant. På riksplanet handlar det mycket om fördelningspolitik, men de flesta bidragssystem är statligt styrda. I kommunerna handlar det ofta om tillväxtfrågor, där har S och flera av de borgerliga en liknande inställning.
– Som i Norrköping där S-mittensstyret vill satsa på flygplatsen, men V och MP opponerar starkast.

Han har sett en ”smittoeffekt” i det blocköverskridande där det finns två starka kluster, i Östergötland och Sörmland.
– Där är det mest påtagligt. Det började med ett S+M-styre i Vadstena 2002–2010. Sedan har flera grannkommuner tagit efter.
Största svårigheten kan finnas internt i partierna där man har en retorik som bygger på ”vi mot dom”.
– Överger man den för att samarbeta med fienden skapar det ofta förvirring bland gräsrötterna, menar Johan Wänström.

Tendensen är att V, MP och L har svårast att acceptera samarbeten även om de lokala variationerna är stora.
– De har inte samma tradition av att partipiskan viner. De vill kritisera och fortsätta diskussionen även när beslut är fattade. De regeringsbärande partierna, S och M, kan tycka det är jättejobbigt.

104 blocköverskridande styren i kommuner och landsting just nu. Och ännu fler nästa period?
– När det politiska landskapet förändras tror jag vi får fler. De stora partierna har möjligheten att välja vilka de vill samarbete med, och välja de där det blir minst bråk.
I Norrland finns en annan faktor.
– Där kan vi se att höger och vänster enats i sitt motstånd mot maktmonopolet S haft. I en liten kommun i Norrland är knappast frågan om privata utförare heller någon knäckfråga, säger han.

Skribent

Janne Sundling
js@dagenssamhalle.se

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 7 september 2017 kl 00:15