Höga vinstmarginaler i kommunala miljardbolag

Vinsterna i de kommunala miljardbolagen ökade kraftigt 2012, från 10 till 14 procent av omsättningen. De största energibolagen ökade vinsten trots lägre intäkter. Riktigt feta resultat hade de allmännyttiga bostadsföretag, som sålde av sina lägenhetsbestånd .

Precis som kommunerna presterade de största kommunalt ägda företagen goda resultat 2012, visar Dagens Samhälles granskning. De 27 i ”miljardklubben” – främst energi- och bostadsföretag – omsatte 63 miljarder och ökade rörelsemarginalen från 10 till 14 procent i snitt.  

Energibolagen dominerar. Omsättningen sjönk för fem av de sex största. Låga elpriser stramade åt intäktsflödena. Affären blev däremot inte sämre, tvärtom ökade vinsterna hos de flesta av de stora energibolagen. Inte minst är det fjärrvärmerörelserna som går med goda överskott på många håll.

Tekniska Verken i Linköping är landets näst största kommunala energiföretag, sett till omsättningen. Den sjönk med 400 miljoner, men vinsten ökade med 50 miljoner kronor. Vinstmarginalen når nära 9 procent. 

Noteringen skulle inte skämmas för sig på börsen men är heller inte främmande i ett kommunalt bo. Det finns egentligen inget utrymme för att vinsterna ska vika i Tekniska Verken. 

– Stan växer! Det finns ett väldigt tryck på nya bostäder och efterfrågan från ett växande näringsliv. Det måste vi som bolag hantera, och vi har prioriterat hårt för att nå och behålla vår lönsamhet, säger vd Anders Jonsson.

Ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, ett andra glashus ute vid E4, ska bidra till att öppna upp viktig mark i centrala Linköping för samhällsbygget och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen. Investering: 1 miljard. 

Dessutom behöver stadens färskvattenanläggningar förbättras. Investering: 250 miljoner kronor. Tekniska Verken väntas få ägartillskott på 350 miljoner för att klara bördan, men behöver stora vinster för att mäkta med. 

Till skillnad från privatägda aktiebolag har kommunala energiföretag också samhällsnyttiga syften. I Linköping finns tre huvudsakliga önskemål från ägaren. Avkastning är ett, kommunen tar 190 miljoner per år i aktieutdelning. Avkastningen är viktig men den ska åstadkommas till låga priser.

– Det andra är miljön: vi ska göra skillnad i strävan efter en hållbar miljöutveckling. Och sen är det stadens framtida expansion, vi ska stimulera regionens utveckling, säger Anders Jonsson. 

I Helsingborg fanns under några år kring millennieskiftet en kaxig strävan: man skulle bli landets femte största energiföretag. Det blev fel. Man växte snabbt, men drog på sig stora skulder och fel tillgångar och till sist förluster. Nu är strävan lönsamhet och samhällsnytta. Bolaget har krympt, men vuxit sig starkt. Ägaren tar 47 procent av vinsten varje år och förväntningen är att det ska bli runt 100 miljoner kronor. Det infrias nu.

På fyra år har bolaget investerat 2,5 miljarder, med ett kraftvärmeverk för avfallseldning som huvudnummer. Nu blickar Öresundskraft mot affärsmöjligheter kopplade till framtidens energisystem: lagring och tankning av flytande gas för fartyg exempelvis.

– Ett välskött kommunalt bolag är ett jättevasst verktyg för att driva energiomställningen, det är ingen tvekan om det. Men bara om företaget är starkt, säger vd Anders Östlund.

Hos Göteborg Energi står miljöinsatser och ett hållbart samhälle högt på agendan. Bolaget har investerat hårt i vindkraft och biogas inte minst. 

Somliga biogassatsningar har dock visat sig mindre bärkraftiga ekonomiskt.

– Det är investeringar som inte fallit ut som önskat och vi har fått göra nedskrivningar, konstaterar vd Lotta Brändström.

Vinsten 2012 blir 515 miljoner kronor. Ändå måste bolaget nu dämpa investeringstakten.

– Vi har gasat väldigt kraftigt och har hög skuldsättning. Nu måste vi bromsa lite, säger Lotta Brändström.

Bland energibolag som visar lite svagare resultatsiffror finns exempelvis Telges tre energirelaterade bolag. Mest beroende på att Telge Nät gjort en nedskrivning av värdet på bredbandsnätet med 100 miljoner kronor. 

Vid sidan av energibolagen domineras listan av bostadsbolagen. Bland dem fortsätter Stockholms tre allmännyttiga bolag att sälja ut bostäder till hyresgästerna i form av bostadsrätter. 

Både Familjebostäder och Svenska Bostäder nådde vins­ter över 1 miljard, till övervägande del lyfta av försäljningar. Sämre gick det för huvudstadens bolag för skol- respektive omsorgsfastigheter, Sisab och Micasa. Båda redovisade förluster sedan man tvingats göra nedskrivningar av värdet på vissa fastigheter.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 13, 2013

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.