På Stora Samhällsgalan korades Årets tre superkommuner. Men ytterligare tre mottagare fick ta emot utmärkelser som Årets samhällsbyggare, Årets välfärdsförnyare och Årets samhällsentreprenör. Juryn som utsåg vinnarna hade att ta ställning till ett sjuttiotal nomineringar.
– Vi vill genom utmärkelserna uppmärksamma goda initiativ som bidrar till samhällsutveckling och förnyar välfärden, säger Olov Carlsson, chefredaktör på Dagens Samhälle.
Vinnare i klassen Årets samhällsbyggare blev Sjöängen i Askersund. Byggnaden, som invigdes i höstas, har blivit ett askersundarnas allrum. En verklig mittpunkt och mötesplats i kommunen.
Idén väcktes när de skulle bygga en ny högstadieskola. Kunde det bli i ett hus som fyllde många fler funktioner?
– Tidigt kom tanken på att skapa en mötesplats för hela kommunen, och lika tidigt fanns kulturkopplingen, säger Madeleine Andersson, kommunchef i Askersund.
– En skola ska ha en aula – men varför inte lägga till lite mer pengar för att få en ny scen och kanske biograf i kommunen? fortsätter hon.
Det blev en högstadieskola, men även fritidsgård, bibliotek, konsthall, storkök för kommunal verksamhet och en multisal för konserter, bio och andra föreställningar, för att bara nämna några funktioner.
– Vi är jättenöjda med hur det blev och det är full aktivitet i huset. Och vi lyckades hålla oss under budget. Slutkostnaden blev 250 miljoner, drygt 10 miljoner under budget, säger Madeleine Andersson.
Biblioteket i Sjöängen håller öppet alla dagar mellan 08.00 och 22.00. När inte personal är på plats tar man sig in med lånekort. Och läget intill sjön Alsen har gett det epitetet ”Sveriges vackraste kulturhus”.
– Men vi är inte färdiga. Vi ser att verksamheten i huset kommer att utvecklas under flera år framåt. Det kanske aldrig ska bli riktigt färdigt, säger Madeleine Andersson.
Vinnare i klassen Årets välfärdsförnyare blev Bräcke diakonis mobila vårdcentral. Det började 2013 när det öppnades ett stort asylboende i Skara och Bräcke diakonis vårdcentral på orten blev ansvarig för flyktingarnas hälsoproblem och hälsoundersökningar.
– Det handlade om väldigt många människor, med ont om pengar, utan kunskaper i svenska och ibland med psykiska problem. De kunde i realiteten inte ta sig till en vårdcentral, säger Eva Öfwerman, verksamhetschef för den mobila vårdcentralen.
– Så vi packade ner vad vi behövde i resväskor och åkte till dem i stället. Det innebar att vi kunde ta emot 20–25 patienter per dag, mot betydligt färre på vårdcentralen.
I dagsläget besöker den mobila vårdcentralen tolv asylboenden. Under 2016 genomfördes över 3 000 patient-
besök. Med hjälp av enheten har 80 procent av de asylsökande i området erbjudits hälsoundersökningar, vilket är betydligt över rikssnittet.
Läkarna i teamet kommer från Syrien respektive Irak och en undersköterska är från Irak. Ytterligare en läkare, som talar persiska, är kopplad till teamet.
Utvärderingar visar att den mobila enheten leder till ökad trygghet för flyktingarna, och deras ekonomi belastas mindre när de slipper resa till en vårdcentral. Trycket har också minskat på vårdcentralerna, liksom behoven av akuta vårdbesök och ambulansinsatser.
Länge var Bräcke diakonis mobila team unikt. På senare år har efterföljare startats på flera håll.
– Aha-upplevelsen är att man kan göra så mycket med så lite. En doktor, en sjuksköterska och ett par resväskor är allt som behövs, säger Eva Öfwerman.
Vinnare i klassen Årets samhällsentreprenör blev appen Studentvikarie. Genom den matchas skolornas behov av vikarier med högskolestudenter.
Idén väcktes av två Chalmersstudenter som själva arbetade som studiestödjare och såg skolornas behov av högskolestudenters kunnande. Via Studentvikaries digitala plattformar, app och hemsida sker en snabb matchning mellan skola och arbetsvillig student.
– Skolorna har ofta svar och en vikarie tillsatt inom fem minuter, säger Kristoffer Persson, vice vd och en av grundarna till Studentvikarie.
Nu är 225 skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund anslutna och använder sig av Studentvikarie. 100–150 studenter är ute och jobbar varje vecka, och gör 3 000 till 4 000 timmar i skolorna. Ingenjörs-, läkar- och lärarstudenter bildar ryggraden bland de cirka 1 000 studenter som är anslutna, och internutbildning av dem ingår i modellen.
– Vi vill inte springa för snabbt, men vi ser ju att det fungerar och vi har stora drömmar. Målet är att finnas i tio städer till 2019, säger Kristoffer Persson.
Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.