Upphandling

Han hoppas på fler visselblåsare

Konkurrensverket trappar upp kampen mot korruption. Offentlig upphandling är ett riskområde och mörkertalet är stort, säger generaldirektör Rikard Jermsten i en intervju.

Korruption är skadligt för ett samhälle och urholkar tilliten till offentliga institutioner. Konkurrensverket har bestämt sig för att ytterligare stärka kampen mot företeelsen.

– Vi prioriterar utredning av korruption. Det handlar om hela skalan, från förtroendeskadligt beteende som inte är straffbart till det som är rena brott, som mutbrott och tjänstefel, säger Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket sedan ett knappt år.

Anledningen är att tillsynsmyndigheten har sett alltmer av den här typen av beteenden i sin omvärldsbevakning.

– Jag har tidigare jobbat med de här frågorna på finansdepartementet, och vi vet att ­offentlig upphandling är ett område där det förekommer. Vi vet också att mörkertalet är väldigt stort, säger Rikard Jermsten.

– Andelen fällande domar är inte en indikator på förekomsten, utan snarare ett resultat av att det är svårt att utreda.

Det här innebär att Konkurrensverket kommer att vara ännu mer uppmärksamt när det gäller förtroendeskadligt beteende, eftersom detta i sig kan utgöra brott mot konkurrensreglerna eller upphandlingsregelverket.

I praktiken kan det handla om att omprioritera ärenden.

– Jag kan ta ett exempel. Ser vi en otillåten direktupphandling där det finns misstanke om mutbrott men kontraktsvärdet är lågt, så prioriterar vi det framför en otillåten direktupphandling med högre värde.

Varje ärende där det finns anledning att misstänka brott lämnar Konkurrensverket över till polisen.

– Vi har upparbetade kontakter med polisen och åklagarmyndigheten och ska utöka till andra myndigheter också.

Konkurrensverket samarbetar även med Institutet mot mutor, och Statskontoret håller ihop ett nätverk av myndigheter som tittar på korruptionsfrågorna.

– Korruption är ett generellt hot mot trovärdigheten hos statsförvaltningen och myndigheter, så det är något vi alla måste motverka, säger Rikard Jermsten.

Misstankar om oegentligheter fångar Konkurrensverket in via medier eller direkta tips från allmänheten och anställda i kommuner eller andra organisationer. Nyligen inrättade Konkurrensverket en visselblåsarfunktion, där uppgiftslämnare kan vara anonyma.

– Vi har sett behov av att det ska vara möjligt att vara helt anonym. Det handlar om en funktion som tekniskt sett är utformad så att vi inte kan se vem som är avsändaren, säger Rikard Jermsten.

Har ni några aktuella fall som ni lämnat till polisen?
– Jag vill inte uttala mig om det, för det kan påverka polisens utredning.

Ett annat spår är att öka medvetenheten om korruption genom seminarier, möten och dialog.

– Ja, det gäller att väcka … jag höll på att säga aningslösheten. Vi vet att risken för korruption ökar om man inte följer upphandlingsreglerna.

Otillåtna direktupphandlingar är ett typexempel. 2010 fick Konkurrensverket nya muskler
i form av möjligheten att dra kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter inför domstol och utkräva böter för brott mot upphandlingslagarna. Det handlar hittills om cirka 130 avgjorde ärenden, varav 80 på myndighetens eget initiativ. Ett tjugotal ligger i domstol och väntar på av­görande.

Förra året lämnade Konkurrensverket in 21 fall till domstol, där ett par av de mer uppmärksammade är Östersundshem och Alingsås kommun, som krävs på 5 miljoner kronor vardera i upphandlingsböter.

Fallet Östersundshem började med otillåten direktupphandling av Attefallshus, bland annat för att få fram asylboenden. Det ärendet har vuxit och förra vd:n misstänks för bedrägeri.

Förvaltningsrätten fällde Östersundshem, men sänkte bötesbeloppet till 2 miljoner kronor.

– Vi har valt att inte överklaga, och det gör inte heller Östersunds kommun, så domen vinner laga kraft. Vi hade en annan uppfattning om avgiftens storlek, men gör en avvägning hur vi ska använda våra och domstolarnas resurser, säger Rikard Jermsten.

Hur ser trenden ut när det gäller otillåtna direktupphandlingar? Har kommuner och landsting skärpt sig?
– Vi ser inte någon sådan trend, vare sig skärpning eller försämring. Däremot kan vi se trender att problemen ökar på vissa områden, bland annat idéburet offentligt partnerskap, bemanningstjänster och upphandling med anknytning till migrationen.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en form av avtal mellan det offentliga och ideella organisationer som har blivit allt vanligare. Ärendet som gäller Alingsås handlar om just det. Kommunen kom överens med Bräcke diakoni om en hel vårdkedja inom äldreomsorg. Konkurrensverket kom i en utredning fram till att förfarandet strider mot lagen om offentlig upphandling (LOU).

Förvaltningsrätten i Göteborg kom med sin dom i somras.

– Rätten gick helt på vår linje och anser att det här omfattas av upphandlingslagstiftningen och att kommunen ska åläggas en upphandlingsskadeavgift på 5 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten.

Fallet kan bli avgörande för hur IOP-avtal ska bedömas. Det finns över 100 i landet. Alingsås kommun har överklagat domen till kammarrätten.

– Vi tycker det är helt riktigt att fallet prövas av högre instans så att vi får ett prejudikat, säger Rikard Jermsten.

– Vinner domen laga kraft kommer avtal som har motsvarande konstruktioner att prövas. Det är min uppfattning att det finns ett antal avtal som borde konkurrensutsättas och hanteras i enlighet med lagstiftningen.

Samtidigt finns det ett politiskt intresse att förändra lagstiftningen på området. Regeringen driver på för att ge kommuner och landsting större utrymme att rikta upphandlingar till idéburna företag.

En proposition som klubbats av riksdagen ger friare händer för upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena. Och en utredning ska titta på frågan ytterligare. Men det påverkar inte Alingsåsärendet.

– Vi prövar hanteringen enligt gällande rätt, säger Rikard Jermsten.

Ett annat område där Konkurrensverket kan gå till domstol och utkräva böter av upphandlande myndigheter är så kallad konkurrensbegränsad offentlig säljverksamhet. Det betyder att kommuner och landsting inte ska agera­ utöver den kommunala kompetensen och konkurrera på ett otillbörligt sätt med privata aktörer. Konkurrensverket får årligen in ett hundratal tips om den här typen av överträdelser. Det vanligaste klagomålet är att kommuner ger sig in på en privat marknad och underprissätter.

Ett tidigt fall som Konkurrensverket tog till domstol var Strömstads kommun som drev ett gym i sitt badhus. Där vann till slut Strömstad; det kommunala gymmet ansågs inte marknadsstörande av dåvarande marknadsdomstolen.

Ett viktigt aktuellt fall är Hässleholm, som nekar privata aktörer markavtal och grävtillstånd för nedläggning av fiberkabel. Konkurrensverket kräver hela 25 miljoner kronor i vite. Återstår att se vad domstolen kommer fram till.

Annars har Konkurrensverket ändrat lite taktik när det gäller konkurrensbegränsande säljverksamhet. Färre ärenden tas till domstol och i stället förs mer dialog med upphandlande organisationer.

– Vi försöker upplysa om systemet, det kan vara så att man inte riktigt förstår regelverket. Många ändrar sitt beteende när de får klart för sig att det inte är förenligt med lagstiftningen, säger Rikard Jermsten.

Konkurrensverket håller på att förändra tillsynsverksamheten. Utgångspunkten är att de flesta upphandlande myndigheter och enheter vill göra rätt. Tillsynen ska bli mindre straffande och mer stödjande.

– Vi strävar efter att vara mer proaktiva och mindre reaktiva. En effektiv tillsyn ska hjälpa tillämparen att göra rätt. Det ligger mig varmt om hjärtat, säger Rikard Jermsten.

– Ibland behövs sanktioner, men ofta handlar det bara om informationsinsatser eller rapporter. Vi väljer det verktyg som är mest lämpligt.

Så Konkurrensverket arbetar mycket med förebyggande åtgärder, även om stödjande verksamhet och tillsynen skildes åt för ett par år sedan när Upphandlingsmyndigheten inrättades.

– Vi samarbetar mycket med Upphandlingsmyndigheten. Vi gör gemensamma rapporter och i de flesta fall har vi samma uppfattning om saker.

Rikard Jermsten är jurist med bakgrund både på finansdepartementet och som ­domare i kammarrätten. Han har varit med och utformat den nya lagen om offentlig upphandling som trädde i kraft i januari förra året. Nu utövar han tillsyn av samma lagstiftning.

Är det svårt att byta roller?
– Jag skulle säga att det är utvecklande. När man tillämpar lagstiftningen, oavsett om det är dömande verksamhet eller tillsynsverksamhet, ser man problem som man inte ­noterade i ett övergripande lagstiftningssammanhang.

Blandade kontrakt, alltså när köparen kombinerar olika tjänster och varor, är ett exempel där tillämpning av lagen är svår.

– Det är väldigt komplicerade regler.

Fakta
Tar gärna i med röjsåg

Namn: Rikard Hans Jermsten.

Ålder: 49 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Bromma.

Bakgrund: Jurist. Domar­utbildad. Varit domare i kammarrätten. Expeditions- och rättschef på finansdepartementet. Sedan den 1 september 2017 generaldirektör för Konkurrensverket.

Fritid: Familjen. Gå i skog och mark. Svampplockning, fiske. Kör gärna röjsåg.

Dold talang: ”Bra på att städa.”

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.