Här vill flyktingarna bo - hela listan

Trots regeringens aviserade tvärstopp för asylinvandring beräknas 157 000 flyktingar med uppehållstillstånd att bosätta sig ute i kommunerna fram till 2017. Sverige växer med motsvarande ett Linköping de närmaste två åren.

På två månader har Sverige tagit emot nära 80 000 asylsökande. Det fick regeringen att presentera åtgärder som syftar till att kraftigt begränsa asylinvandringen. 

Regeringsbeskedet har stora likheter med ”Luciabeslutet” den 13 december 1989. Det var en tvärinbromsning av den tidens asylinvandring, som innebar att bara kvotflyktingar och de med särskilt starka skyddsskäl beviljades asyl i Sverige. 

Även om veckans ”Gudrunbeslut” (Gudrun hade namnsdag i tisdags) kraftigt begränsar invandringen kan kommunerna inte andas ut. 

I det akuta läget under hösten har knappast nya befolkningsprognoser varit den högst prioriterade uppgiften. Men för kommunerna är inte effekten av tillströmningen hittills långt borta, visar det scenario som Dagens Samhälles researchavdelning gjort.

Inom två år kan minst 157 000 asylsökande väntas bli nya invånare. Det är väl känt att flyktingar helst bosätter sig där det redan finns landsmän, på större orter och där chanserna till arbete och utbildning är störst.

Dagens Samhälles scenario bygger på hur de asylsökande hittills valt att bosätta sig genom eget boende (ebo). Vi antar att de som får uppehållstillstånd fram till 2017 i stort följer samma mönster som hittills. 

Genom att applicera ebo-mönstret kan man göra ett scenario för var 157 000 flyktingar och deras anhöriga kan antas vara bosatta 2017, kommun för kommun. 

Även med det tvärstopp i flyktinginvandringen som regeringen nu vill enas med de borgerliga partierna om så ökar befolkningen ändå de kommande två åren med 157 000 invånare. Fler än vad som i dag bor i hela Blekinge. 

Då har vi inte räknat med några nyanlända under 2016 och 2017, även om kvotflyktingar och de med särskilt starka skyddsskäl fortsatt kommer att kunna få asyl. 

Norrland ratas av flyktingarna. I vår framskrivning av var flyktingarna hamnar bosätter sig 92 procent söder om Gävle. Tidigare undersökningar har visat att de som får asyl till cirka 70 procent bosätter sig i storstadsregionerna. 

”Välkommen, vem du än är”, säger Stockholms finansborgarråd, Karin Wanngård (S), till över 18 000 nya stockholmare:

– Det innebär utmaningar, men vi kommer att klara fler invånare i Stockholm. Fast det kräver fler bostäder och mer personal i verksamheterna, säger hon.

Stockholm ska på kort tid bygga 800 tillfälliga bostäder för ensamkommande. Men staden planerar enligt uppgift för tillfälliga lösningar i form av tusentals modulhus eller liknande.

– Vi kommer att behöva bygga många tillfälliga bostäder. Temporära bostäder som ändå har en viss standard. Det kommer vi att få se. Med dagens bostadsbrist kan vi inte lösa de akuta behoven annars, säger Karin Wanngård. 

Vad är kraven nu på regeringen?

– Att den påskyndar förenklingar i byggreglerna. Det måste finnas rim och reson i överklagandeprocessen. Tillfälliga bygglov kan behöva omvandlas till permanenta. Vi behöver också fler högskoleplatser till Stockholm, i dag minskar de i förhållande till vår befolkning, säger hon. 

Enligt Dagens Samhälles beräkningar kan Huddinge få nästan 2 500 nya invånare till 2017.

– Nej, så kan det inte bli, de förutsättningarna finns inte, säger Daniel Dronjak (M), kommunstyrelsens ordförande i Huddinge.

– Vi har inte bostäder till så många. Vi har ökat vår byggtakt för att vara med och hantera befolkningsökningen i Stockholmsområdet, men bostäder till så många människor klarar vi inte inom de närmaste åren. De måste söka sig dit där det finns bostäder.

Genom integrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna ska alla kommuner från 1 mars nästa år ta emot nyanlända som fått uppehållstillstånd. Fördelningen görs utifrån lokal arbetsmarknad, befolkningsstorlek och antalet asylsökande i dag.

Enligt länsstyrelsens fördelningslista ska Huddinge nästa år ta emot nästan tre gånger så många kommunanvisade flyktingar, 321 mot dagens 118, vid sidan av de som själva bosätter sig genom ebo. Samt ordna plats för 353 ensamkommande flyktingbarn.

– Vi har haft en ganska bra fungerande integration med låg arbetslöshet. Nu kommer kvaliteten i mottagandet att bli sämre. Vi behöver en fungerande migrations- och integrationspolitik på nationell nivå. System och regler måste harmoniseras mot andra länder, för att få en rimligare fördelning mellan länderna i EU, säger Daniel Dronjak.

Till Tibro kom många assyrier som flyktingar redan på 70- och 80-talet. Med början förra hösten ökade de snabbt i antal igen.

– Boendet är det stora problemet. Utrymmet finns inte längre. Som asylsökande bor de oftast inneboende hos släkt och vänner. Vi ser en ökad trångboddhet och ett beroende av varandra som sliter på många, säger Emma Gustafsson, integrationsutvecklare i Tibro kommun.

I sörmländska Flen är var tionde invånare i dag en flykting. Där planeras också ett tältläger för hundratals asylsökande.

– För två år sedan var vi enda kommun i länet med överskott på bostäder. I dag har vi en akut brist. En del bostadsområden har ökat med 100–150 personer utan att en enda ny kvadrat har byggts, säger Jan-Erik Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Flen.

I regeringens extrabudget får Flen 67 miljoner för att täcka sina ökade kostnader. 

– Vi har ett strukturerat mottagande, men det har inneburit att vi fått avstå mycket annat. Till exempel har processerna för planering och byggande bromsats upp, nu måste vi få fart på det, säger Jan-Erik Larsson. 

Småländska Nybro vill växa. Men vill de växa med 630 personer på två år?

– Det är positivt med fler invånare. Men överrumplande att de kommit så snabbt. Nu måste vi komma i gång med byggandet. Nästa år bygger vi ett 50-tal lägenheter. Det är mycket för oss, säger Christina Davidsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Nybro. Det är positivt att Nybro förändras, menar kommunalrådet.

– En del tycker det kommer hit för många. Jag tycker vi förändras positivt. Vår lilla stadskärna livas upp, det blir liv i tomma fastigheter och det växer fram nya små företag. Vi har fått en skräddare på Storgatan! Det var länge sedan, säger Christina Davidsson.

Fakta
Prognoser för samtliga 290 kommuner

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.