Här är de mest segregerade skolorna

Svenska skolan blir alltmer segregerad. I 18 kommuner är det extra tydligt. Här finns skolor där de flesta elever har utländsk bakgrund och skolor där väldigt få elever har det. I hela landet är nu 350 skolor mycket segregerade.

Elever med samma socioekonomiska bakgrund samlas allt oftare på samma skolor, och resultatskillnaderna ökar. Detta har blivit en het politisk fråga och i veckan lägger Skolkommissionen fram sina förslag kring hur den svenska skolan ska bli mer likvärdig. 

Var fjärde elev i grundskolan har utländsk bakgrund, det vill säga är själv utrikesfödd eller har föräldrar som båda är födda i ett annat land. Men i skolorna fördelas ele­verna ojämnt.

Dagens Samhälle har analyserat Skolverkets senaste elevstatistik och kan visa att det nu finns 186 grundskolor där minst 75 procent av ele­verna har utländsk bakgrund. 

Samtidigt har 161 grundskolor ytterst få elever, högst 5 procent, med utländsk bakgrund. Minst 95 procent av eleverna är alltså födda i Sverige och har minst en förälder som också är född i Sverige. 

Tabell


18 kommuner har skolor i båda kategorierna, så där är skol­segregationen mycket stor. 

Linköping är en av kommunerna med störst skillnader. Var fjärde grundskoleelev i Linköping har utländsk bakgrund, men i flera skolor avspeglas det inte alls. I sex skolor dominerar eleverna med utländsk bakgrund, medan det i sju skolor knappt finns några alls.

– Linköping är en djupt segregerad kommun och det är ett stort problem, säger Jakob Björneke (S), kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

I de 18 kommunerna varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 15 och 35 procent. Ändå har de tillsammans över 100 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. 

Den skola i Linköping som har högst andel elever med utländsk bakgrund, 98 procent, är den fristående skolan Dar Al Uloum. De övriga skolorna med mycket hög eller mycket låg andel elever med utländsk bakgrund är alla kommunala.

Bäckskolan och Hjulsbroskolan är båda F-6-skolor och det geografiska avståndet är en halvmil. Men statistiskt sett är det långt mellan dem. 

På Bäckskolan har 95 procent av eleverna utländsk bakgrund, på Hjulsbroskolan är det bara 4 procent. Och 84 procent av eleverna på Hjulsbroskolan har föräldrar med eftergymnasial utbildning, medan bara 14 procent av eleverna på Bäckskolan har det.

Kommunalrådet Jakob Björneke var själv elev på Bäckskolan på 1980-talet och han noterar att även om skolan då hade få elever med utländsk bakgrund, så var föräldrarnas utbildningsnivå låg på den tiden också. 

– Skolsegregationen är ju också en klassfråga, säger han.

Men i dagens segregation finns en dimension som inte bara handlar om studietraditioner, utan också om språk. Om nästan inga elever på en skola har svenska som modersmål blir det svårare att utveckla sina kunskaper i svenska. 

– Vi kompenserar skolor med pengar och personalresurser, men vi kan inte kompensera med vänner, kontakter och nycklar till det svenska samhället, säger Jakob Björneke.

Hjulsbroskolan upplyser på sin webbplats om sitt mångfaldsarbete. Det sker inte i samarbete med någon  annan skola i Linköping, utan med en skola i Lettland.

– Vi har talat om att ha samarbeten inom kommunen, men det utesluter ju inte ett internationellt utbyte, säger Jakob Björneke. 

För att få till en bättre blandning av elever har kommunen lagt ner en högstadieskola i ett miljonprogramsområde och flyttat eleverna till en ny och mer centralt placerad skola. 

– Där möts nu elever från olika delar av Linköping, säger Jakob Björneke, som avi­serar att nya skolor ska byggas centralt och att upptagningsområdena kommer att konstrueras så att blandade klasser kan skapas. 

I Nacka har 15 procent av grundskoleeleverna utländsk bakgrund, men på Fisksätraskolan är det 91 procent av eleverna som har det. Det är också den skola i kommunen där lägst andel av ele­verna (33 procent) har högutbildade föräldrar. Motpolen i kommunen är Boo Gårds skola, där 5 procent av eleverna har utländsk bakgrund och 82 procent har högutbildade föräldrar.

Men ordföranden i utbildningsnämnden, kommunalrådet Tobias Nässén (M), ­värjer sig mot tanken på att politiker ska försöka skapa mer blandad elevsammansättning på segregerade ­skolor.

– Vi ska inte fastna i var­ifrån eleverna kommer, utan hjälpa dem att komma framåt. Elevernas bakgrund dömer dem inte till dåliga skolresultat. Mitt uppdrag är därför att fokusera på att alla elever når målen och att skolorna håller hög kvalitet. 

I Nacka är det obligatoriskt att välja skola och ingen elev placeras med automatik på en skola i närheten av sin bostad. 

– De som går på Fisksätraskolan har ju valt att gå där. Men många elever som bor i Fisksätra väljer andra skolor, säger Tobias Nässén. 

Hans recept mot konsekvenserna av bostadssegregationen är att skolan underlättar social rörlighet och rustar eleverna för arbetsmarknaden.  

– Vi måste se till att alla elever, oavsett bakgrund, klarar kunskapskraven och kan ta sig vidare. Det ska inte finnas några ursäkter. 

Därför tycker Tobias Nässén att diskussionen om likvärdigheten i skolan mer borde ta sikte på undervisningens kvalitet än på vilka elever skolorna har. 

– Att placera ut elever i klassrummen enligt någon finfördelad modell från Statistiska centralbyrån ger ju inte fler skickliga lärare.

Fotnot: I DS genomgång ingår inte särskilda mottagningsskolor för nyanlända eller skolor som erbjuder speciella internationellt gångbara utbildningar, främst åt barn till personer från andra länder som tillfälligt arbetar i Sverige.

Läs mer: ”Skolpolitiker bör överväga bussning till andra skolor”

Fakta
Stockholmsskolor mer uppdelade än Malmös

I Stockholm finns 32 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst 5 procent av eleverna har det. Stockholm är därmed en av de 18 kommuner där skolsegregationen är som starkast.

Malmö är inte en av de 18 kommunerna eftersom det där inte finns några skolor där högst 5 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Djupadalsskolan, som ligger i villakvarteren i Limhamn, är den skola som har lägst andel elever med utländsk bakgrund: 8 procent. 

I Malmö har 50 ­procent av grundskoleeleverna utländsk bakgrund, i ­Stockholm är andelen 30 procent.

Av de 38 mest segregerade skolorna i Stockholm är 15 friskolor. Två av dessa friskolor har mycket låg andel elever med utländsk bakgrund medan 13 har en hög andel. 

I elva Stockholmsskolor har över 90 procent av ele­verna utländsk bakgrund. Åtta av dessa skolor är fristående och tre är kommunala.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.