Fristående krönika

Gör något åt dåliga avtal

Den offentliga sektorns köpkraft är en viktig motor för näringslivet, skriver Stefan Holm på Teneliusholm AB.

När jag tänker på hur stark den offentliga sektorns köpkraft är blir jag förvånad över att inte fler företag söker sig dit. Varje år annonseras 18 500 upphandlingar och det tillkommer ännu fler direktupphandlingar. Fler än 210 000 leverantörer får någon gång betalt av någon myndighet under året. Den offentliga sektorns köpkraft är verkligen en viktig motor för näringslivet.

Men så tänker jag också på hur antalet anbud minskar, precis som antalet leverantörer gör. I var femte upphandling kommer det bara ett enda anbud. En del skyller på en stark konjunktur. Visst kan det spela roll, men det är inte hela sanningen eftersom trenden har varit vikande under många år. Vi behöver tillsammans vända trenden eftersom konkurrensen är viktig för välfärdens utveckling.

I dag vet vi ganska väl vad som är orsakerna till det vikande intresset. Företagen efterlyser en bättre dialog, bättre kravställning, bättre samverkan och bättre uppföljning.

I många affärer upplevs dialogen som mer utvecklad idag. Jag är ganska säker på att de kraftigt minskande överprövningarna beror på ett bättre samtal mellan köpare och säljare.

Men uppföljningen och att insikten att dåliga avtal ska hävas är fortfarande något som behöver utvecklas. Häromdagen träffade jag ett företag som levererar tjänster till en större kommun. Kraven är så högt ställda att ingen av ramavtalsleverantörerna klarar nivåerna. I stället för att häva avtalen och påbörja en ny upphandling fortsätter avropen utan att kvaliteten levereras och till lägsta pris. Ett slags parallellt avtal på nya premisser. Kommunen är medveten om problemet men vill inte avsluta avtalet. Varför inte? Kanske för att det var för dyrt att dra igång en ny upphandling? Kanske för att de låga kostnaderna lockar.

I andra sammanhang hör jag talas om myndigheter som inte har någon uppfattning alls om hur deras ramavtal fungerar. De känner inte till om avropen sker mot ramavtalsleverantörer eller mot leverantörer utanför avtalet. När uppföljningen inte görs finns det ingen som talar om för beställare att köpen görs på felaktiga villkor.

Jag träffar leverantörer som överväger att inte lämna anbud i ramavtal eftersom det kan vara mer lönsamt att i ett senare skede ta hem direktupphandlingarna utanför ramavtalen.

Detta är naturligtvis enbart exempel. Det finns ingenting som säger att detta är vanligt förekommande. Men det ger en bild av en offentlig marknad som inte fungerar fullt ut, en marknad där ledningen inte genomför nödvändiga uppföljningar och där de nödvändiga uppföljningarna inte får nödvändiga konsekvenserna.

Men självklart finns det exempel som visar på motsatsen. Det finns många myndigheter som har god koll. Jag minns mitt möte med Helsingborgs kommun som har en heltidsanställd avtalscontroller som sparar in sin lön åt kommunen många gånger om. Fler borde göra som Helsingborg. Eller som Göteborg, där alla avrop måste ske genom stadens e-handelssystem. Fler borde göra som Göteborg.

När Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket presenterar nästa års statistik hoppas jag att trenden är bättre och att fler leverantörer är med och konkurrerar om de offentliga kontrakten.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.