Nyhet
Karriär
16 augusti 2019 kl 11:35

Gemensam gympa trimmar Grästorp

Stillasittandet brer ut sig – liksom tennisarmbågarna, gamnackarna och de onda ryggarna. Grästorps kommun motar problemen med ett digert träningsutbud för medarbetarna.

Sju av tio kvinnor sitter i stort sett stilla på jobbet, visade Avonova Företagshälsovårds enkät i våras till 30 000 anställda i kommuner och företag. För män är siffran fyra av tio. Och följderna, från skelettskörhet till hjärtkärlsjukdomar, är väl dokumenterade. Men när IVL Svenska Miljöinstitutet studerade hur företagshälsovården används i offentlig sektor visade det sig att den främst nyttjas till individuella hälsoundersökningar och rehabilitering. Sällan i förebyggande arbetsmiljöarbete.

Att som arbetsgivare erbjuda träning kan dock löna sig. Flera studier, bland annat från KI, pekar på att satsningar på personalens hälsa både minskar sjukfrånvaron och ger produktiviteten en skjuts. På Folktandvården minskade sjukfrånvaron med nästan en fjärdedel för dem som fick träna 2,5 timme i veckan på arbetstid. Och när Bostads AB Mimer i Västerås gav personalen extra semester om de tränade sjönk sjukfrånvaron med 30 procent.

Fyra av fem kommuner erbjuder friskvårdsbidrag till sina anställda, rapporterade Visma i fjol. Bidragen bygger dock på att medarbetaren själv sköter sin träning. När Lidingö stad 2006 införde obligatorisk träning för äldreomsorgspersonal minskade sjukfrånvaron med nästan en tredjedel. Men i dag är försöket lagt på is.

Varför slutade ni?
– Projektledaren gick i pension, säger kommunens hälsopedagog Susanne Drougge. Nu har våra anställda en friskvårdstimme i veckan. Från kommunens sida försöker vi förmedla att individen vinner på att ta hand om sig och att vi som arbetsgivare vinner på att stödja det. Den mentala och fysiska hälsan är lika viktiga för oss.

Har ni siffror på det?
– Nej, men sjuktalen har gått ned när enheter med något högre sjuktal fått stöd.  

Inom varje förvaltning, på varje enhet, har Lidingö stad sedan många år hälsoinspiratörer. Medarbetare, säger Susanne Drougge, som tillsammans med cheferna försöker locka kollegorna att leva lite hälsosammare.
– Men vi vill inte gå till ytterligheter utan det ska vara basic. Vi pratar mycket om vardagsstyrka och vardagskondition. Att du har lite mer kapacitet än ditt arbete kräver. Då trivs du lättare på jobbet och är inte lika trött på din fritid.

I Hultsfred får kommunanställda välja mellan ett kort med 52 gratispass per år och ett friskvårdsbidrag på 1 560 kronor. Massagecheckar ingår i båda alternativen. Höganäs kommun lockar med gratis träning på måndagar och en skrivbordsstol som går att cykla på.

För Kalmar Vatten, som tidigare hade friskvårdsbidrag, uteblev effekten. ”De som behövde det mest utnyttjade inte bidraget”, skriver man på hemsidan. Nu gäller obligatorisk friskvård på arbetstid, två gånger i veckan; träning som ingår i lönekriterierna. Resultat? Krämpor har försvunnit, rökarna blivit färre, sjukfrånvaron har sjunkit, personalen sover bättre och stressar mindre. Dessutom går rekryteringen lättare, hävdar bolaget.

Grästorps kommunanställda kan botanisera bland allt från yoga och vattengympa till ishockey, pulsträning och styrkeövningar för ”äldre otränade medelålders gubbar”.

– 28 pass i veckan nu under våren, konstaterar friskvårdskonsulenten Johan Deiver Kylbrink, som tillsammans med folkhälsostrateg Johanna Johansson arbetat fram schemat som en del i en större hälsosatsning för hela kommunen. Vissa pass är öppna även för allmänheten.

– I en så här liten kommun måste vi utnyttja alla resurser vi har. Att invånarna får åka snålskjuts är bara positivt, säger Johan Deiver Kylbrink.

Men alla har väl ett individuellt ansvar för sitt mående – varför drog ni i gång en så massiv träningssatsning?
– Vi hade ett friskvårdsprogram i början av 2000-talet, men det var kostsamt och vi fick med oss väldigt få. Så vi funderade: Vad vinner kommunen på detta? Och vad är friskvård egentligen?

– Nuvarande projekt startade 2014 med en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud. Vi skrev politiska dokument om att cheferna ska vara drivande i friskvårdsfrågan. Våren 2015 hade vi vår första hälsovecka för hela kommunen. Vi ordnar aktiviteter, föreläsningar och försöker få med oss företagarna och handeln.

Tidigare var sjuktalen höga i Grästorp, berättar Johan Deiver Kylbrink.

– Sådant kostar. Det gällde att bryta mönstret. 2017 började vi med något som hette Utmaningen. Fyra invånare som ville ha hjälp att gå ned i vikt eller få en hälsosammare livsstil fick under fyra månader en PT och hälsocoach. Sedan videofilmade vi detta via vår kommunala webb-tv, nästan varje vecka sände vi ett inslag. Parallellt erbjöd vi liknande kurser till kommunanställda, som ”8 dagar utan socker” eller ”viktminskning på 12 veckor”.

Och det gav resultat?
– Många är väldigt positiva! Men statistiskt är det svårt att säga så mycket då vi är en liten kommun och några långtidssjukskrivningar hit eller dit gör stor skillnad för totalen.

Hur många deltar i träningspassen?
– Ta badet, till exempel. Kommunen tog över det 2016 från en privat aktör, som då redovisade 9 000 badtillfällen per år. Nu redovisar vi 27 000 per år, säger Johan Deiver Kylbrink.

Även cheferna deltar i friskvårdsprogrammet, framhåller Johanna Johansson:

– Både verksamhetschefer och kommunalråd.

Vad säger Skatteverket om upplägget då?
Ingenting, svarar Johan Deiver Kylbrink. Man tränar på sin fritid. Ingen arbetstid går till detta.     

Fakta
Kontorsgymnastik vid datorn
  • Inte tid att gå från skrivbordet? Ett tiotal statliga myndigheter, flera kommuner och företag runt om i landet kontorsgympar med Pausit, ett digitalt träningsprogram med över 100 övningar som kan göras framför datorn.
  • Programmet är framtaget i samråd med sjukgymnaster, ergonomer och ortopeder och innehåller både stretch och rörlighetsträning plus andnings- och avslappningsövningar.
  • Bland kunderna finns Örnsköldsviks kommun, Landstinget Sörmland, Nerikes brandkår, Statistiska centralbyrån och Riksrevisionen.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 16 augusti 2019 kl 11:35
Uppdaterad: 16 augusti 2019 kl 11:31

Skribent