Analys
Budget 2021
21 september 2020 kl 15:19

Går kommunernas rekordekonomi att begripa?

Djupt in i höstbudgeten för nästa år finns statens prognos för ekonomin i kommuner och regioner. Överskott i år: 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i en massa kommuner – mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Hur ska lokala politiker kunna göra det begripligt för kommuninvånarna?

Sveriges variant av ”soft lockdown” har varit en köksbordsdiskussion över helas världen. Själva känner vi kanske inte så stor spänning kring vår coronahantering längre, men de ekonomiska effekterna av den slog många med lite häpnad efter sommaren.

Samhället hade ju inte stått still. Inte så värst still. Och där det stått still kompenserades det av permitteringslöner. Skatteintäkterna, som alla trodde skulle sjunka lägre än en sjunken båt, visade sig flyta på riktigt hyggligt.

Samtidigt har kommuner och regioner översköljts av pengar från regeringen och samarbetspartierna. Totalt närmar det sig 50 miljarder kronor i tillskott till sektorn i år, det mesta pandemirelaterat. En hel del är rena kostnadsersättningar, men finansminister Magdalena Andersson konstaterade vid presentationen av höstbudgeten för 2021 stolt att skattebortfallet är kompenserat till sektorn tre gånger om.

Effekten visar sig helt okommenterad i budgeten i en tabell under utgiftsområde 25. Överskott. I aldrig tidigare skådade mängder. Prognostiserat resultat för 2020: plus 38 miljarder kronor.

Överskottet motsvarar, om finansdepartementet får rätt, 4 procent av skatter och statsbidrag. Det är en överskottsnivå många företag vore glada över. Och det är ungefär dubbla det överskott kommuner och regioner behöver för att hålla en bra verksamhet på lång sikt.

Det är så klart positivt. Men inte okomplicerat. Kommunernas ekonomi riskerar att bli obegriplig för väldigt många.

Alla, inklusive finansdepartementet, vet att demografin skapar snabbt ökande behov som kräver stora resurser. Kostnadsökningarna överstiger förväntade intäktsökningar. Kommuner måste spara för att möta det.

I andra änden kommer samma kommuner nu att ståta med gigantiska överskott i år. Inte alla, men många. Så gott som ingen medborgare känner till den kommunala ekonomins särskilda förutsättningar: att överskott ett enskilt år inte kan användas i driften nästa år. Det är fullt möjligt att göra stora överskott ett år och samtidigt ha för små resurser tillgängliga nästa år.

Men är rekordresultaten möjliga att göra begripliga för invånare samtidigt som skolresurserna krymps?

Vad ett krisårs plötsliga dundersuccé i bokslutet gör för trovärdigheten hos lokala politiker i hemmadebatten blir oväntade lärdomar av pandemin. Det är inte otroligt att även rikspolitiker kommer att haja till inför kommunsektorns överskott när statens egen kassa urholkas. Vad betyder det för sektorns möjligheter att få långsiktiga medel som täcker växande behov?

Kommunal ekonomistyrning kräver en långsiktighet som speglas i det såvitt vi vet ändlösa uppdraget. Men staten styr nu med allt mer kortsiktiga bidrag. Budgetens tillskott för 2021 och 2022 är nästan allihop tillfälliga. Det underlättar inte lokala politikers uppdrag. Många gör klokt i att redan nu börja vässa sin retorik kring temat ”stora överskott fast stora besparingar”.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 21 september 2020 kl 15:19
Uppdaterad: 21 september 2020 kl 16:03